IFN i media

Allehanda skriver en ledare om uppgifter att lärare och rektorer är inblandade i fusk i samband med de nationella proven. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, säger "vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här." Ledarskribenten tycker att det är logiskt att "plocka bort hela drivkraften för fusket – vinstdriften – från ekvationen".

I en ledare skriver DI om att LO och S anser att "lagen om arbetskraftsinvandring för icke-européer är för generös". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som enligt skribenten sagt "att låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram, och då behöver det inte vara tillgängligt för EU-migranter."

DI skriver i en nyhetsartikel om AERS:s årsrapport 2017 att "bägge parter på arbetsmarknaden avfärdar bestämt professor Lars Calmfors [IFN] expertråd för att styra undan en kollaps i lönebildningen och öka jobbchanserna för utrikes födda".

I en ledare refererar Norra Skåne och Laholms Tidning till en rapport från AER med Lars Calmfors, IFN, som ordförande: "Bristen på ar­bets­kraft både inom den of­fent­liga sek­torn och i pri­vata tjänster gör att in­du­strins 'mär­ke' i lö­ne­för­hand­lingarna ris­kerar att kol­lapsa." Tidningen avslutar: "Men fram­för­allt måste de struk­tu­rellt fel­avlönade, främst många yr­ken i of­fent­lig sek­tor, få höja sitt re­la­tiva lö­ne­lä­ge."

I en ledare kommenterar Arbetet Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport 2017 och dess ordförande Lars Calmfors, IFN. "Det finns en stor paradox i rapporten. För trots många lovord över anställningsstöden föreslår man – som så ofta från arbetsgivarhåll – fler enkla jobb med låga löner, utan att egentligen kunna presentera hur det skulle vara en bättre väg än de anställningsstöd man just lovordat."

Landet blir allt tydligare kluvet. Det visar Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) i sin årsrapport, skriver SvD i en ledare. "Gränsen går mellan dem som har jobb, och dem som inte har." Per Gudmundson skriver att "omkring 5 procent av arbetskraften sysselsätts inom den lägsta kvalifikationsnivån. Tyvärr har andelen lågutbildade växt till 11 procent av arbetskraften. Som det ser ut nu kommer det aldrig att finnas jobb åt dem".

I en ledare hänvisar Barometern till Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport för 2017. Skribenten citerar Lars Calmfors, IFN, i SvD: "Bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete".

Johan Schück, DN, skriver att "samtalen mellan arbetsgivare och fack har kört fast. Det tvingar fram en politisk lösning på frågan hur flyktinginvandrarna ska undgå långtidsarbetslöshet". Han förklarar att Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Lars Calmfors, IFN, har intressanta förslag: "Främst gäller det om sänkta minimilöner som avgränsas till den grupp som riskerar att fastna i långtidsarbetslöshet."

DN ekonomi skriver om Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport för 2017: "Ändrade anställningsregler skulle förbättra integrationen genom att fler kunde gå från tillfälliga till fasta jobb, enligt en ny rapport. Men det politiska läget är låst." Lars Calmfors, IFN, förklarar att "tittar vi bara på siffror för arbetslöshet och sysselsättning så underskattar vi problemen grovt".

SVT skriver om en undersökning som Uppdrag granskning har gjort via Lärarnas riksförbund. Nio procent av lärarna uppger att det förekommit fusk vid de nationella proven på deras skola. Jonas Vlachos kommenterar: "Rektorerna är ju företagsledare i någon mening. Det är så vi har konstruerat skolsystemet. Det vill säga att vi inte kan lita på att rektorerna är oväldiga tjänstemän som inte drivs av egenintresse här."

I en ledare skriver BLT att "utrikes föddas anknytning på svensk arbetsmarknad har grovt underskattats, det menar Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Nu måste LO ge med sig och öppna upp för fler enkla jobb på arbetsmarknaden så att folk kan göra rätt för sig". BLT citerar Lars Calmfors, IFN: "Det är ändå bättre att ha ett jobb med låg lön än ännu lägre bidrag"

I en notis skriver TT om en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER), med Lars Calmfors som ordförande och Per Skedinger, IFN, som ledamot. "Arbetslöshets- och sysselsättningssiffror är alarmerande i sig men det underskattar ändå den tudelning som finns på arbetsmarknaden mellan inrikes och utrikes födda, säger rådets ordförande, professor Lars Calmfors, till Svenska Dagbladet," skriver TT.

I ett debattinlägg av Leif Svensson, ordförande i Småföretagarnas riksförbund, refereras till en artikel av Åsa Hansson, affilierad till IFN. i Skattenytt. Hon skriver "att det kan det finnas anledning att fundera på hur man principiellt bör se på beskattning av entreprenörer". Svensson vill skrota 3:12-reglerna.

SvD Näringsliv publicerar en artikel om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) visat att hemmamarknaden går bättre än exportsektorn vilket "kan innebära stora påfrestningar för industrinormen". I artikeln citeras Lars, Calmfors, IFN och ordförande för AER. Han säger att detta kan utsätta industrins märkessättning för "väldigt stora påfrestningar". 

I en notis skriver TT om "det skapas stora lönespänningar på arbetsmarknaden när exportindustrin går relativt svagt samtidigt som företag på hemmamarknaden skriker efter arbetskraft". TT fortsätter: "Lönebildningen kan bryta samman, varnar Arbetsmarknadsekonomiska rådet med professor Lars Calmfors [IFN] i spetsen."

Det sätt som löneökningar bestäms på där industrins avtal blir norm för hela arbetsmarknaden står inför stora svårigheter, det säger Lars Calmfors i ern intervju för Sveriges Radio.

Dagens Arena skriver att "nya låglönejobb med 14 000 kronor i månaden ska integrera utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden, föreslår Arbetsmarknadsekonomiska rådet" (med Lars Calmfors, IFN, som ordförande). Tidningen fortsätter: "Men enligt LO skulle många riskera att fastna i låglönejobben."

Dagens Arbete skriver att "på sikt kan det bli ohållbart att industrins förutsättningar avgör löneökningarna, enligt Lars Calmfors. Nu vill han få parterna att fundera över märkets roll." Tidningen citerar Calmfors: "Det är bättre att anpassa systemen i tid."

I en notis skriver Omni om Arbetamarknadsekonomiska rådets 2017 års rapport och tudelningen på arbetsmarknaden: "Det är ändå bättre att ha ett jobb med låg lön än ännu lägre bidrag", säger Calmfors till Svenska Dagbladet.

Dagens Industri skriver i en nyhetsartikel att "klyftan bara växer mellan svaga och starka grupper på svensk arbetsmarknad. Lösningen stavas nya enkla jobb för 14.000 i månaden och en dränering av Sveriges stora vikarieträsk, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, med professor Lars Calmfors i spetsen".

Utrikesfödda har en ännu svagare ställning på arbetsmarknaden än vad som hittills uppmärksammats, förklarar Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) och dess ordförande Lars Calmfors, IFN, i en ny rapport som SvD Näringsliv redovisar: "Bara 17 procent av kvinnor födda i Afrika har fast heltidsanställning jämfört med 51 procent av inhemskt födda. Av dem som varit i Sverige under kortare tid än fem år har bara 3 procent fast heltidsarbete."

I en ledare skriver Byggindustrin om en intervju med Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i DN: "Kombinationen av hyresreglering och nya subventioner kan bädda för en ny kriskommission av 1990-talssnitt. Kommer den att kallas Lindbeckskommissionen 2.0?"

Vad talar för att Donald Trumps ekonomiska politik kommer att gå vägen, undrar KIT, en svensk digital publicist. "Osäkerhet är alltid dåligt för investeringar och kan i sig skada amerikanska företag och ekonomin", säger Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN.

Sverige klättrade till andra plats i Bloombergs Innovation Index, rapporterar Swedish Wire och citerar Magnus Henrekson, IFN: "Nya idéer tenderar att löna sig i Sverige, även om den nuvarande regeringen är mindre företagsvänliga och har infört skatter som som kan komma att inverka negativt på företagens investeringar."

Bloomberg skriver om den av regeringen föreslagna bankskatten. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas och förklarar: "Om trycket blir extremt stort från olika rådgivande organ, och de kan visa att skatten skapar stora problem, då kan det hända att förslaget dras tillbaka".

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "Tino Sanandajis bok om invandringens konsekvenser bygger på forskning och kan hjälpa politikerna att inte upprepa tidigare misstag". Heller Sahlgren skriver: "Boken är en mycket bra genomgång av relevant forskning och statistik om invandringens konsekvenser, både direkta och indirekta."

Forskning & Framsteg skriver att trots att bostadsbyggandet går på högvarv så ökar bostadsbristen. Tidningen hänvisar till att Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, "ser en lösning i att avveckla hyreskontrollen, förutom att öka subventionerna för nyproduktioner. Även han tror på någon form av social housing, med insprängda lägenheter för låginkomsttagare i vanliga bostadsområden".

Du&jobbet skriver om en studie av Mette Foged om att trots stora flykingggrupper så var "arbetslösheten oförändrad, och lönerna ökade för både hög- och lågutbildade". Fogds menar att Sverige inte har en lika flexibel arbetsmarknad som Danmark något som Lars Calmfors, IFN, inte håller med om: "Det är lite av en myt att Danmark har en så flexibel arbetsmarknad".

Enköpings-posten m.fl. skriver i en ledare att lärarfacken och LO vill införa ett system där hänsyn ska tas till att det skapas blandade elevgrupper. Tidningen hänvisar till forskning av gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Flera studier visar [...] att en viss sortering av eleverna utifrån studieförmåga kan hjälpa till att höja snittet". Men, skriver ledarskribenten, "dåliga skolor kommer inte att bli bättre för att vi tvingar en del elever att gå där".

40 procent av vd:ar för de största svenska företagen födda på 1940-talet växte upp i arbetarhem. Idag är medelklassen rekryteringsbas, skriver Magnus Henrekson, som forskat i ämnet, i en artikel i Axess.

I en ledare skriver Expressen om skolforskning av Johan Wennström, IFN, som den redovisas i senaste numret av Fokus. "Såväl borgerligheten som socialdemokratin har bidragit till att skapa det Jan Björklund (L) brukar kalla för flumskolan" konstaterar Expressen och avslutar: "Den svenska skolans kris är helt enkelt ett blocköverskridande misslyckande."

Socialdemokratiska Aktuellt i politiken skriver i enledare om boken ”Jakten på den försvunna skatten” (Ordfront) av Erik Sandberg om det svenska skattesystemet. Han säger att "skattebördan har flyttats och det drabbar stora grupper". Han hänvisar till Lars Calmfors, IFN om "uppmanat  finansminister Magdalena Andersson att återinföra fastighetsskatten".

DN ekonomi skriver om "murar, tullar och nationalism" som växer fram i USA. Joshua N. Feinman, Deutsche Asset Management, drar paralleller med vad som ledde fram till det första världskriget. Therese Nilsson och Andreas Bergh, IFN, kommenterar och förklarar bland annat att globaliseringen gynnar ekonomin som helhet. Therese Nilsson: "Den största delen av befolkningen har fått mer pengar i plånboken. Förklaringen till ökade inkomstskillnader ligger i att de allra rikaste personerna har blivit mycket rikare."

Skolvärlden skriver att enligt Skolverket har andelen lärare som anpassar sin undervisning efter de nationella proven ökat dramatiskt. En av de som intervjuas är Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "Det finns ett uttalat syfte att stötta betygssättningen, men proven styr också innehållet", säger han till Skolvärlden.

Huvudartikeln (med tillhörande omslag) i veckans Fokus är författad av Johan Wennström, IFN, och är baserad på hans forskning kring skolan och New Public Management. "Förstörde flumvänstern den svenska skolan? Jodå. Men läser man Svenska Dagbladet från det borgerliga nittiotalet framstår det som ett grupparbete" inleder Fokus texten.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver bland andra Magnus Henrekson, IFN, att på kort sikt bör regeringen avstå från ytterligare skattehöjningar på just små och medelstora företag. Forsksrna skriver vidare att "regeringen borde vara mer offensiv när det gäller beskattning av personaloptioner".

HelaHälsningland skriver i en ledare om integration av nyanlända på den svenska arbetsmarknaden. Tidningen hänvisat till att "Lars Calmfors [IFN] är övertygad om att politiken måste blanda sig i de fruktlösa samtalen. En trepartslösning där regeringen sätter ner foten".

Lars Oxelheim, affilierad till IFN, är en av författarna till ett debattinlägg i Dagens Nyheter. Som en redaktörerna till årets upplaga av boken Europaperspektiv skriver han att "en majoritet av medborgarna i EU är positiva till medlemsskapet. Men förtroendet för EU:s institutioner minskar markant  [...]. Stödet för EU-medlemskapet kan snabbt undermineras. "

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, att lärdomen är att invandrare, liksom robotar och frihandelsavtal, kan skapa stora samhällsekonomiska vinster, "men för att göra det måste de tillåtas påverka lönerna så att viss produktion blir billigare. När så sker kommer det att finnas förlorare". Han förklarar att makthavarna "måste tänka ut sätt att kompensera de grupper som riskerar bli förlorare".

Patrik Kronqvist skriver på Expressens ledarsida att kösystem till skolor är orättvisa. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som visar att "elevunderlaget skiljer sig markant åt mellan fristående och kommunala grundskolor. Elever från god socioekonomisk bakgrund är överrepresenterade i fristående grundskolor."

Henrik Horn, IFN, intervjuas i Dagens Industri om Donald Trumps handelspolitik. ”Jag tror att det finns en påtaglig risk för handelskrig, att det kommer att spåra ur, det är väldigt lätt att utlösa,” säger Horn. Han tillägger att ett handelskrig utan tvekan blir kostsamt.

DN ekonomi har utgått från vad Lars Calmfors, IFN, förslog i Agenda 2017-01-22:  "Höj fastighetsskatten och öka bidragen till de med lägst inkomster". Ti9dningen har tillfrågat ekonomer om deras syn på detta. "Vad gäller fastighetsskatten stämmer det, visar DN:s rundringning. Men ökade bidrag är mer kontroversiellt."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om studie som "påstår att mer idrott i skolan höjer pojkars resultat". Heller Sahlgren skriver att "studien säger egentligen ingenting om huruvida idrott faktiskt ger bättre studieresultat". Han skriver att det är "bara för att en faktor samvarierar med en annan betyder det inte att den ena orsakar den andra".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Agenda. Han förklarar att om man vill utjämna klyftorna i samhället så är återinförd fastighetsskatt "en väldigt bra metod". Eftersom de som har de dyrast fastigheterna får betala mest. Ett sämre alternativ, säger han, är att begränsa ränteavdragen.

"Slöseri framför kvalitet. Jättebolag i stället för fler mindre aktörer. Följderna av Välfärdsutredningens förslag tonar fram, och de förskräcker" skriver DN i en huvudledare. Tidningen hänvisar till en rapport författad av bl.a Henrik Jordahl, IFN: "Precis som tidigare analyser av sakkunniga är Jordahls genomgång en sågning. Han och hans medförfattare förklarar pedagogiskt hur Reepalu tänkt galet. Och varför den modell för vinstbegränsning som han föreslår kommer att slå tillbaka mot välfärden."

Svenska Dagbladet kultur skriver att vi inte kan trolla fram en perfekt skola, men "att ordning och ömsesidig respekt förbättrar både trivseln och undervisningen". Jonas Vlachos, affilerad till IFN, citeras om skolresultatens uppgång i senaste TIMSS-mätningen: "Jag känner fortsatt oro för svensk skola, att det här är en engångsvinst [...].

IT-kanalen skriver att Blekinge Tekniska Högskola och CaptureInnovation kommer att genomföra en pilotstudie om behovet av kompetens inom mjukvaruutveckling. Martin Andersson, BTH och affilierad till IFN, intervjuas. Han hoppas att "projektet skapar en grund på vilken det möjliggörs att fortsatt ta fram regelbunden statistik inom mjukvaruområdet”.

"24 februari går remisstiden ut för utredaren Ilmar Reepalus förslag till vinstbegränsningar" skriver Lärarnas Tidning och fortsätter om en rapport av bl.a. Henrik Jordahl, IFN, som presenterades på ett seminarium som arrangerats av Svenskt Näringsliv: de har "[...} undersökt vilka effekterna av vinsttaket skulle bli för kvalitet, innovationer och produktivitet i välfärden. Allt skulle minska, enligt Henrik Jordahl."

Ingenjören skriver om Bloomberg Innovation Index: "Enligt Magnus Henrekson på Institutet för näringslivsforskning, som citeras i Bloombergs artikel, lönar det sig att ha nya idéer i Sverige. Han menar att svenskar är individualister och att de därför har idéer som de vill realisera, och tjäna pengar på."

Arabs Today and Morocco World News pulicerar en text som bygger på 2017 Bloomberg Innovation Index. Skribenten hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN (Bloomberg). Henrekson förklarar att "trots högre skatt på arbete som den nuvarande regeringen beslutat om, och som kan ha negativa effekter vad gäller investeringar, så omhuldas personliga ambitioner i det svenska samhället".