IFN i media

I en ledare skriver Norrbottens-Kuriren att integrationen av asylsökande är en mycket större utmaning än bristerna i det akuta asylmottagandet. Jobb står överst på listan. ”Det bästa sättet är om arbetsmarknadens parter kan definiera nya typer av enkla jobb och förhandla fram nya lägre minimilöner just för dem" citerar tidningen Lars Calmfors, IFN.

Le Figaro skriver om skriver om Bloomberg index 2017 där Sverige har andraplatsen bland innovativa länder i världen. "Paradoxalt nog, som Magnus Henrekson [IFN] nämner, så tenderar innovativa idéer att frodas i Sverige även om regeringen skapat ett mindre gynnsamt företagsklimat och infört "skatten på arbete" som kan försvåra för investeringar [...] Slutligen har betoning på forskning och utveckling hjälpt Sverige att undkomma ekonomiska kriser under de senaste åren".

Östra Småland publicerar en ledarkrönika: "Finansminister Magdalena Andersson meddelade på tisdagen att hon inte ser behov av skattehöjningar på ett par procent av BNP, som föreslagits av exempelvis ekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN]." 

TT skriver i en artikel att "finansminister Magdalena Andersson (S) ser inga behov av skattehöjningar motsvarande 2-3 procent av BNP som bland annat Lars Calmfors [IFN] efterlyst för att klara av att finansiera välfärden."

Irland flyttas ner en placering [Bloomberg Index] medan de nordiska länderna dominerar bland de 15 mest innovativa länderna, skriver Irish Times. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN: "Nya idéer tenderar att verkligen löna sig i Sverige, även om den nuvarande regeringen är mindre näringslivsinriktad och har infört skatt på arbete som kan komma att minska näringslivets investeringar".

De nordiska länderna dominerar bland topp 15, medan Sydkorea är nummer ett och Ryssland är den största förloraren, förklarar Bloomberg i en artikel om 2017 Bloomberg Innovation Index. Ett index som betygsätter ekonomier med hjälp av bland annat satsning på forskning och utveckling. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas- Han förklarar att svenskar "är super individualistiska " och att många utvecklar sina idéer i hopp om att bli rika. "Morötterna finns på plats och skattesystemet bidrar."

VA skriver om Bloomberg Innovation Index där Sverige rankas som nummer ett i Europa och nummer två världen. Magnus Henrekson citeras från en intervju med Bloomberg: "En nyckel till Sveriges starka innovationsklimat är fokus på individuella prestationer, enligt Magnus Henrekson."

Sverige har gått om Tyskland och är nu västvärldens mest innovativa land, skriver DI om Bloomberg index 2017. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN, som intervjuats av Bloomberg. "Incitamenten finns och skattesystemet gynnar dem, fortsätter han [Henrekson] och påpekar att nya idéer tenderar att löna sig i Sverige även om den nuvarande regeringen har infört högre skatter på arbete".

I år knep Sverige andraplatsen på Bloomberg Innovation Index topplista, skriver HD med flera tidningar. Magnus henrekson, IFN, citeras från intervju med Bloomberg: "Människor är superindividualistiska – det betyder att de har idéer och är väldigt intresserade av att förverkliga dem för att tjäna mycket pengar. Motiven finns där och skattesystemet gynnar dem."

Dinapengar.se (Expressen) skriver om Bloomberg Index 2017 och att Sverige rankas som näst bästa industriland när det kommer till nytänkande och innovationer. Magnus Henrekson, IFN, citeras från intervju med Bloomberg: "Fräscha idéer i Sverige tenderar att löna sig rejält, trots att den nuvarande regeringen anses mindre företagsvänlig när det kommer till skatter."

Nyhetsplattformen Omni skriver om Bloomberg index 2017 där nationers innovationsklimat rankas. Sverige har gått från plats tre till plats två. Magnus henrekson, IFN, intervjuas: "Det betyder att människor har idéer och är väldigt måna om att driva dem för att bli rika. Incitamenten finns där och skattesystemet gynnar dem."

Sverige klättrar från brons till silver i affärssajten Bloombergs innovationsindex för 2017, skriver Arbetet. Tidningen citerar Magnus Henrekson, IFN, som intervjuats av Bloomberg: "Fräscha idéer betalar sig riktigt bra i Sverige, trots att nuvarande regering är mindre företagsvänlig och har infört skatter som kan krympa investeringar."

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Ideal Gallego. Tidningen förklarar "bra utseende kan ge upp till 20% fler röster för konservativa kandidaten men endast 8% för vänsterpolitiker", när informationen i övrigt är knapphändig.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska La Vanguadia. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.

Amerikanska The Atlantic ägnar en artikel åt en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara. Tidningen skriver: "Konservativa politiker i USA, Europa och Australien är i genomsnitt snyggare än liberala politiker. Detta skapar rent generellt en fördel för konservativa partier".

Forskning & Framsteg skriver om en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara: The Right Look: Conservative Politicians Look Better and Voters Reward It. "Att se bra ut verkar vara en större tillgång för en högerpolitiker eftersom ett vackert ansikte verkar signalera att man står till höger" säger Henrik Jordahl till tidningen.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Español. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.

Forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara har omnämnt i en rad internationella medier. Så även i spanska El Mundo. "The right look: Conservative politicians look better and voters reward it" är titeln på studien, som visar att högerpolitiker i allmänhet ser bättre ut än vänsterpolitiker.

Australian and World News skriver om en studie av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara. "Forskarna har undersökt kopplingen mellan attraktionskraft och politisk övertygelse hos dem som kör för kontor."

I en ledare skriver Borås Tidning om att statministern i SVT:s Agenda sagt att en miljon svenskar skulle få sänkt lön om Alliansen får igenom förslaget om inträdesjobb. "Per Skedinger [IFN] avfärdar påståendet i ett uttalande till SVT med att de resultat som Löfven hänvisade till är 'inte relevanta för särskilt skapade nya jobb på den svenska arbetsmarknaden'."

Daily Mail Oneline och andra tidningar publicerar en text om forskning av Niclas Berggren, Henrik Jordahl, IFN, och Panu Poutvaara: Forskarna har tittar närmare på politiker i Europa, USA och Australien. Deras resultat tyder på att vi ser högerpolitiker som snyggare. De slår fast att snyggare människor tenderar att bli rikare och rikare människor har ofta en negativ inställning till vänsterpolitik.

I en ledare skriver Dagens Arbete att "årets första partiledardebatt i riksdagen präglades av mörka toner". Skribenten menar att skiljelinjen i svensk politik handlar om jämlikhet: "När en etablerad ekonom som Lars Calmfors flaggar för behovet av att återinföra arvs- och gåvoskatten exempelvis är det dags för regeringen att lyssna."

Är robotarna ett hot mot samhället eller en fascinerande möjlighet, undrar Björn Werner, Dagens Arena. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar Sandro Scocco, Arena Idés chefsekonom och säger bl.a. att "allt är en del av en pågående process med flera hundra år på nacken."

I en krönika skriver Widar Andersson i Folkbladet om Gabriel Heller Sahlgren, affilerad till IFN: "Heller Sahlgren avviker från det slentrianmässiga fördömandet av svensk skola/svenska lärare och han har även avstått från att oreflekterat höja framgångsrika Pisaländers skolsystem till himmelska höjder." Andersson avslutar: "Gabriel Heller Sahlgren har länge talat för döva öron. Inom politiken har det hellre jagats efter legitimationer och efter bra metoder att slå ihjäl framgångsrika skolföretag än vad det på allvar letats efter bra skolresultat. Dags att vända på skutan nu Anna Ekström?"

"För att maximera Sveriges möjligheter i samband med brexit måste vi se över vårt företagsklimat." Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Heller Sahlgren menar: "Målet måste vara att få så många företag i Storbritannien som möjligt – både svenska och internationella – att flytta verksamhet till just Sverige."

I en replik på SvD Debatt skriver Hubert Fromlet att ekonomipriset i ekonomi bör breddas. "I förstärkt grad bör kunna utses ekonomipristagare på grundval av forskningsinsatser som förbättrar människors liv och olika länders vålmående, ekonomiskt och/eller socialt." Han förslår bland andra att  Assar Lindbeck, IFN, tilldelas priset för "sociala frågor och arbetsmarknad".

DN Ekonomi skriver om Scania och svensk ekonomi som är "beroende av globaliseringen för sina framgångar". Men motståndet mot globaliseringen växer, "något Donald Trump utnyttjar när han tvingar biltillverkare att flytta produktion från låglönelandet Mexiko". Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, är numera krönikör på GP:s ledarsida. I den första krönikan förklarar han att för att förstå varför vissa länders skolsystem är bättre än andra så räcker det inte med att "leta efter och framhålla särdrag". Nej vad som krävs är "rigorös forskning om vilken politik som fungerar".

I en ledare skriver Christian Dahlgren att varningslamporna blinkar för ny finanskrasch. Han hänvisar till ett debattinlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i DN. Bergh citeras: ”Man kan inte bortse från att det finns en risk för en ny finanskris. Särskilt som den vi hade för snart tio år sedan föregicks av expansiv penningpolitik som användes till dåliga investeringar och konsumtion”.

Steve Denning, Forbes, hänvisar i en artikel om kortsiktighet i näringslivet till forskning av Alexander Ljungqvist (affilierad till IFN), Joan Farre-Mensa och John Asker. Denning skriver att deras studie är "briljant". I uppsatsen jämförs investeringsmönster i offentliga företag med privatägda företag.

I en ledare skriver Per Gudmundson, SvD, om vår ovilja till förändring. Han refererar till forskning av Johan Egebark och Mathias Ekström som båda är affilierade till IFN: "Det är jobbigt att ändra sig, och det spelar stor roll hur det förvalda alternativet ser ut. Forskarna kallar det status quo bias, och det är en av anledningarna till att folk inte beter sig helt rationellt."

I en nyhetssammanfattning från nyhetsbyrån Direkt hänvisas till en intervju med Lars Calmfors, IFN, i Dagens Industri. Skribenten förklarar att Calmfors "delar finansminister Magdalena Anderssons oro kring växande svenska inkomstskillnader. Han ser behov av skattehöjningar de kommande åren".

Inför konferensen Folk och Försvar i Sälen hänvisar Sydöstran i en ledare till att Lars Calmfors, IFN, föreslagit "skattehöjningar för att snabbare återställa vår försvarsförmåga. Calmfors drar paralleller med försvarsneddragningarna under mellankrigstiden. Det som hände då skulle ju inte hända igen."

I en ledare skriver GP om försöket med sänkt arbetstid på ett äldreboende i Göteborg. "Att generellt sänka arbetstiden med 25 procent, men fortsätta att betala samma löner, skulle bli mycket dyrt för den svenska välfärden. Dessutom skulle det i dagsläget vara "sällsynt dålig tajming”, som nationalekonomen Lars Calmfors (IFN) nyligen uttryckte det i en debatt om arbetstidsförkortning".

Patrik Kronqvist skriver på ledarsidan i Expressen att utlokaliseringar inte är lösningen på landsbygdens problem. Han citerar ett debattinlägg i SvD av Mårten Blix och Özge Öner, IFN: "Flytt av myndigheter gör ofta mer skada än nytta och syresätter inte den regionala arbetsmarknaden med de riktiga jobb som behövs".

Dagens Nyheter ekonomi skriver om den svenska minusräntepolitiken. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas, Han förklarar att negativa centralbanksräntor är en farlig politik: "Man kan inte bortse från att det finns en risk för en ny finanskris."

Dagens Industri skriver att Lars Calmfors, IFN, förordar skattehöjningar och en mer offensiv fördelningspolitik. Men från Svenskt Näringsliv gör man tummen ned, förklarar DI. Calmfors säger: "Det är delvis en fråga om vad det är för samhälle vi vill ha. Men att ha små klyftor kan också ligga i näringslivets intresse. Skulle vi få en stor backlash mot internationell handel och öppenhet skulle det drabba ekonomin hårt."

Märten Blix och Özge Öner, IFN, skriver i ett debattinlägg på SvD Näringsliv att "effekterna av digitaliseringen är inte jämnt fördelade över landet. Det är alltmer tydligt att de fördelnings­politiska och sociala kostnaderna faller tyngst på lands­bygden". Forskarna förklarar att utan en vital arbetsmarknad så hotas den svenska välfärdsmodellen.

DN ekonomi har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, och Åsa Svenfelt, KTH, om vad tillväxt betyder för samhället och utvecklingen. Magnus Henrekson förklarar att tillväxt betyder att "vi blir bättre på att lösa de problem som är mest angelägna och att tillfredställa viktiga behov".

Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, intervjuas i P1 morgon om sextimmars arbetsdag. Han förklarar att intresset för frågan inte är särskilt stort bland annat på grund av att Frankrike år 2000 genomförde en arbetstidsförkortning med förhoppning att fler skulle komma i sysselsättning: något som "det är svårt hävda att det skett" säger Calmfors.

I en ledare skriver Lars Kriss att "om försvaret ska stärkas krävs omfattande besparingar inom migration, sjukförsäkring och infrastruktur". Skribenten menar att höja skatten, som Lars Calmfors, IFN, nyligen argumenterade för, "är inget självklart alternativ".

Finansministern säger att skattesänkningar är något gammalt och mossigt. I artikeln refereras till Lars Calmfors, IFN, som "vill se en större lönespridning för att lösa integrationen". Finansministern "ser dock ingen garanti för att en större mängd låglönejobb i Sverige går till nyanlända. Det kan i stället ge en migration av lågavlönad arbetskraft från andra EU-länder och som behöver komplettera med försörjningsstöd".

I en ledare skriver Länstidningen Södertälje om Svenskt Näringslivs senaste konjunkturprognos. Skribenten refererar även till en krönika av Lars Calmfors, IFN, i DN: "Lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb bör undvikas, menar han. En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner."

Johanna Möllerström, affilierad till IFN, reflekterar över männiksors olika möjligheter att emmigrera till den rika delen av världen. Hon gör det i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida: "Ett är i alla fall klart: det är viktigare än någonsin att människor kan beredas plats för att, genom hårt arbete och egen försörjning, bygga sina liv på andra platser."

För kvinnor innebär framgång på jobbet ofta kraschade äktenskap, förklarar TV4 nyheter med hänvisning till forskning av Johanna Rickne, IFN, och Olle Folke, affilierad till IFN. Folke intervjuas och säger att forskningen visar att det är svårare för kvinnor att kombinera äktenskap och akkriär.

 Slate magazine skriver om forskning av Johanna Rickne, IFN, och Olle Folke, affilierad till IFN. De har studerat kvinnliga politikers karriärer och familjeförhållanden. Det visar sig att kvinnliga politiker som gör karriär i större utsträckning också genomgår en skilsmässa.

I en ledare skriver Ystads Allehanda att "Riksbanken fortsätter att bloddopa svensk ekonomi. Det är orättvist och ohälsosamt". Tidningen hänvisar till en debattartikel av bland Andra Andreas Bergh, IFN: Författarna påpekar "att riksbankens val att köpa begagnade statsobligationer strider mot riksbankslagens anda".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle hänvisar Annelie Nordström, Feministiskt initiativ, till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, som "pekar på behovet av högre löner till sjuksköterskor, förskollärare och grundskollärare, eftersom det är stor brist på dessa yrkesutövare".

Civilekonomen har intervjuat Petra Persson, Standford University och affilierad till IFN. Tidningen förklarar att "en av världens vassaste unga nationalekonomer gör ekonomi lite mer mänsklig. Petra Persson studerar livet i livmodern, änkepension och kriminalisering av prostituerade."