IFN i media

Driva eget skriver om boken Get digital or die trying och nämner i detta sammanhang IFN: "Digitaliseringen har hittills gett svenska företag flera fördelar, visar en ny rapport från Institutet för näringslivsforskning."

I ett debattinlägg skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, med flera: "Riksbankslagen erbjuder flexibilitet, trots det håller Riksbanken fast vid 2-procentmålet till nästan vilket pris som helst. Dessutom bryter man mot lagens anda när man köper statsobligationer för mångmiljardbelopp."

Petter Larsson skriver om julgåvor på kultursidorna i HD. Han hänvisar till boken A Clean House? Andreas Bergh, Richard Öhrvall, IFN samt Gissur Ó Erlingsson och Mats Sjölin. "Enligt alla upptänkliga mätningar är Sverige ett av världens minst korrupta länder. Över 90 procent av tjänstemän och politiker uppger till exempel att de aldrig har fått ett muterbjudande, och lika många att de inte känner till någon i den egna kommunen som tagit emot en."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om World Values Survey. Han konstaterar att " Missnöjet med politiken må vara ett bekymmer, men stödet för demokratin lever än".

I ett debattinlägg i Svenska Dagbladet Näringsliv skriver Erik Lundin, IFN, att "Energimarknadsinspektionen har inte förmått skydda kunderna från höjda avgifter. Om inte regleringen ändras finns det risk att vinster slussas ut till utländska bolag".

I en kommentar i Etc skriver Andreas Gustavsson att Lars Calmfors, IFN, de senaste decennierna har "propagerat för att sysselsättningen ska öka genom sänkta löner. Nu är det repris. Men som vanligt glömmer han bort allt negativt som hans förslag skulle leda till".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "aldrig mer skulle landet stå så illa rustat som det gjorde när andra världskriget bröt ut. Men när kalla kriget tog slut glömdes den historiska läxan. Det försämrade säkerhetsläget kräver snabba åtgärder".

I en ledare förklaras att "många medarbetare tycker med rätta att det är orättvist att lönetrappan är så kort": Lars Calmfors, IFN, "föreslår rejält lägre minimilöner för nya typer av "enkla" jobb. Då behöver lönerna inte sänkas för jobb som redan finns, utan det handlar om nya arbeten som arbetslösa kan få".

I en ledare skriver Gotlänningen om den globala ekonomins svaga utveckling framöver. Skribenten hänvisar till en kolumn av Lars Calmfors, IFN, i Dagens Nyheter. Calmfors vill "öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner".

Henrik Jordahl, IFN, har intervjuats av tidningen Sjukhusläkaren som skriver att han "sågar välfärdsutredningen vid fotknölarna och menar att det helt saknas belägg för att en stor del av skattemedlen skulle läcka ut ur exempelvis läkardrivna små bolag".

I en ledare skriver Bohuslänningen att "Lars Calmfors har rätt: lönespridningen måste öka". Tidningen referar till att "försöker man upprätthålla en relativt låg lönespridning innebär det hög arbetslöshet och höga kostnader för arbetsmarknadspolitiken. Om detta inte kan ske på reglerad väg, med hjälp av arbetsmarknadens parter, är risken överhängande för att den svarta arbetsmarknaden ökar".

Arbetet skriver i en ledare om att Lars Calmfors, IFN,  förklarar att det behövs fler enkla jobb med riktigt låga löner. Detta för att fler nyanlända ska få jobb. Något som skribenten motsätter sig: "Trots att de flesta faktiskt redan har en utbildning, något som alltid förbigås av låglöneivrarna."

Vårdförbundets tidning Vårdfokus skriver om ett debattinlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: " Industrin bör stå tillbaka och lönerna för de som arbetar i bristyrken inom välfärden bör höjas ordentligt. Det anser Andreas Bergh."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i ett debattinlägg i Dagens Samhälle att på en fungerande arbetsmarknad korrigeras personalbrist genom att lönerna stiger. Men, förklarar han, "den svenska modellen har inte lyckats hantera problemet väl. Industrin bör stå tillbaka och lönerna för välfärdens bristyrken bör höjas väsentligt."

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att man bör undvika lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb. "En bättre väg att öka sysselsättningen är att skapa nya enkla jobb med rejält lägre minimilöner." Han avslutar; "Vill vi uppnå en hög och jämnt fördelad sysselsättning måste vi förmodligen acceptera större löneskillnader än tidigare."

Vilket möte minns du bäst, undrar DI i en intervju med den tidigare journalisten Gunnar Örn. Han svarar: ”Svårt att säga, men i början hade vi flera möten där Lars Calmfors (IFN), Villy Bergström, Erik Thedéen, Harry Flam och Klas Eklund debatterade penningpolitik så att det flög gnistor om diskussionen."

För att locka fler sjuksköterskor till den offentliga vården är högre löner för sjuksköterskor ett måste, skriver Gefle Dagblad i en ledare. "Enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors (IFN) finns det 'oerhört starka argument' för högre löneökningar för sjuksköterskor än andra grupper."

I en ledare skriver Peter Wolodarski, DN, om den svenska skolans resultat. Han hänvisar till ett debattinlägg av Johan Wennström, IFN: "Statsvetaren Johan Wennström uppmärksammade nyligen på DN Debatt hur betygen dragit i väg samtidigt som kunskapsresultaten sjunkit. Mycket talar för att denna betygsinflation bidragit till nya klyftor."

TT skriver och ett flertal tidningar publicerar en artikel om att "resultaten från den senaste Pisamätningen är inte tillförlitliga eftersom OECD gjort en blunder, hävdar nationalekonomen Gabriel Sahlgren. Men Skolverket delar inte hans bild - Pisa är det mest robusta prov som finns."

Johan Wennström skriver i en replik på DN Debatt att " i en replik till min artikel på DN Debatt (3/12) försöker Daniel Suhonen och Sten Svensson från den fackliga tankesmedjan Katalys ge sken av att jag ensidigt argumenterar för ett friskolesystem. Det gör jag inte, utan jag förklarar ett skeende."

DI skriver att de kommunala skolorna är bäst i Pisamätningen, enligt OECD, men Skolverket ser ingen skillnad. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, menar att om människor väljer skola utifrån elevunderlag kan det leda till sämre kvalitet. ”Då bör man begränsa skolvalet eller göra om det”, säger han.

Skolvärlden har talat med "några av Sveriges mest ledande skolforskare som gett sin syn på [Pisa]resultatet". En av dessa är Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att "vi får inte slå oss till ro, Sverige måste komma vidare i utvecklingen".

Daniel Waldenström, IFN och gästprofessor på Paris School of Economics, intervjuas i World Politics Review. Temat är ojämlikhet och det faktum att även om Sverige har en av världens mest jämlika inkomststrukturer på  upplever Sveige nu "en våg av anti-etablisemangsnationalism [...] som en motreaktion mot invandring."

I en ledare skriver Ystads Allehanda om Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Skolans kunskapsmässiga utförsbacke har planat ut. Men det är långt tillbaka till toppen." Skribenten hänvisar till Gabriel Heller Sahlgrens inlägg i Dagens Samhälle att ”Det är alltså oklart om förändringarna över tid i Pisa kan förklaras av verkliga kunskapsförändringar, snarare än förändringar i provformatet.”

I en ledare kommenterar Smålandsposten Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Svenska högstadieelevers resultat befinner sig nu i närheten av genomsnittet för OECD på områdena matematik, naturvetenskap och läsförståelse." Tidningen hänvisar till ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i Dagens Samhälle: "Anledningen är [...] att man inför senaste provet gick från att göra provet på papper till att göra det på dator."

Lärarnas nyheter analyserar Pisa-undersökningen. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, är en av de som intervjuas: "Resultatet är lite förvånande så till vida att Pisa sägs vara mer läsintensivt än Timss. Jag trodde nog att det skulle bli mindre positivt än Timss eftersom vi vet att invandringen slår hårdast på läsförståelse."

I en ledare kommenterar Göteborgs-Posten Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Man bör även – som med alla andra mätningar – fråga sig om förändringarna är pålitliga," skriver GP och hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren i Dagens Samhälle: ”Den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten.”

I en ledare skriver SvD om den senaste Pisa-undersökningen: "Svenska femtonåringar kan både läsa och räkna, visar det sig." Tidningen hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som presenterar en förklaring till att Sverige har lyft sig: ”övergången till datorer har sannolikt haft ett finger med i spelet”.

I en analys i DN skriver Ewa Stenberg att "den svenska skolan har gått från Pisachock till medelmåtta. Men flera problem finns kvar." Stenberg skriver om friskolor och hänvisar diå till Johan Wennström, IFN, som varanar "för att skolor konkurrerar med betyg i stället för med kunskaper".

I en ledare kommenterar Barometern Pisa-undersökningen som presenterades 2016-12-06. "Om resultaten verkligen är en del i en större uppåtgående rörelse kan vi dock veta först framåt 2018, enligt Skolverket." Tidningen hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som "menar att övergången från att tidigare ha genomfört provet med hjälp av papper och penna till datorer, innebär att resultatet blir opålitligt".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad IFN, skriver i Dagens Samhälle "I resultaten från Pisa 2015 syns förbättringar i huvudämnet naturvetenskap, men i synnerhet i matematik och läsförståelse. Vi kan emellertid inte lita på förändringarna, eftersom den senaste undersökningen var den första där elever skrev proven på dator istället för med papper och penna – vilket i sig kan påverka resultaten."

Inför Pisa-rapporten hänvisar Smålandsposten i en ledare till ett debattinlägg i DN av Johan Wennström, IFN. Temat är betygsinflation. Smålandsposten skriver: "Johan Wennström  [...] pekade på att betygen höjts samtidigt som kunskaperna sänkts. Boven i dramat är den betygsinflation som konkurrensen om skolpengen drivit fram."

I en ledare skriver Hallandsposten – ledaren återges även i nyhetsappen Omni – att "Ylva Johansson (S) kan inte förlita sig på att sätta redan medelålders flyktingar i skolan och hoppas på ett skapligt resultat om fem till tio år". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Professor Calmfors var skoningslös [...]. Sverige tillhör bottenskrapet i EU när det gäller enkla jobb."

Daniel Suhonen och Sten Svensson,Katalys, replikerar i DN på en debattartikel av Johan Wennström, IFN. De anser att ska man få bukt med de skadeverkningar som marknaden fört med sig "måste hela systemet med skolpeng, skolaktiebolag med mera avskaffas."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av de som intervjuas på SVT Nyheter. Det handlar om forskning kring skolutveckling. Han säger "att erbjuda kvalitetssäkrad vidareutbildning - det är väldigt svårt för de enskilda skolorna och huvudmännen. Det vore bättre att centralisera det här istället för att lämna skolorna så ensamma."

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om hur motiverad kritiken mot konsumtionssamhället är. Han konstaterar att "den som lägger sina egna pengar på att köpa något åt sig själv är förmodligen en mer kritisk konsument än barn som lägger sina föräldrars pengar på att köpa julklappar åt andra".

I ett debattinlägg i Dagens Nyheter skriver Johan Wennström, IFN, att friskolereformens ideologiska förebild, Milton Friedman, betonade nödvändigheten av en nationell läroplan som garanterar att elever presterar ungefär lika i privata och i offentliga skolor. Denna centrala komponent glömdes bort när skolsystemet reformerdes på 1990-talet.

Tisdag 2016-12-06 presenteras en Pisa-indersäkning. "Min gissning är att vi kommer att se en liten förbättring av Sveriges resultat. Nu ställer skolan högre krav på eleverna för att de ska få de högsta betyden", säger Magnus Henrekson, IFN, i en intervju i Dagens Samhälle. Han förklarar att de dåliga skolresultaten bl.a. kan förklaras av motviljan att mäta kunskap.

I en ledare ställd frågan hur flyktingar som vill starta ett nytt liv klarar sig i Sverige" 'Medelbra', enligt etableringsminister Ylva Johansson. 'Dåligt', anser Lars Calmfors [IFN], svensk nationalekonomis nestor." Skribenten anser att det är viktigt att skilja på etablering (ansvar för egen försörjning) och integration (värderingar, språk och förståelse för sociala koder).

I en krönika skriver Jonas Nordling, Journalistförbundets ordförande, om det seminarium om automatisering och digitalisering som IFN arrangerade härom dagen. Vilka former av nya jobb skapas? "Enligt Mårten Blix från IFN så är det i första hand visstidsanställningar, egenanställningar och frilansande det kommer att handla om."

SvD Ekonomi skriver om SvD:s Financial Forum som arrangerades på onsdagen. "Gapet mellan inrikes och utrikesfödda blir allt större i Sverige," säger Lars Calmfors, IFN. Han fortsätter: "Lagstiftningen som den ser ut i dag fungerar inte. Sverige måste acceptera större lönespridning."

Forbes kallar François Fillon (som utsetts till det franska republikanska partiets presidentkandidat) en "free market champion". När det gäller förmögenhetsskatt hänvisar Forbes till forskning av David Seim, affilierad till IFN: "Seim fann att Sveriges förmögenhetsskatt, som avskaffades 2007, bidrog till betydande skatteflykt och kapitalflykt."

I en intervju i DI säger SHB:s chefekonom Ann Öberg att arbetslösheten sannolikt kommer att öka med tanker på att Sverige tagit emot stor grupper asylsökande. Hon hänvisar till en debattartikel av bl.a. Lars Calmfors, IFN . I denna vill man skapa mer lågkvalificerade jobb med hjälp av sänkta minimilöner, satsa mer på utbildning och entreprenörskap i kombination medarbetsmarknadsåtgärder.

Nyhetsbyrån Direkt skriver från SvD:s Financial Forum och citerar Lars Calmfors, IFN, som var en av talarna: "Utbildning, subventionerade anställningar samt lägre ingångslöner är tre metoder för hur Sverige ska kunna lyckas med integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. Vi "måste arbeta med alla tre metoder, inklusive att acceptera lägre ingångslöner," sa Calmfors.

Portalen Arbetsmarknadsnytt skriver från ett seminarium arrangerat av Entreprenörskapsforum om hur fler utrikesfödda ska komma i arbete. Lars Calmfors. IFN, citeras: "Om ambitionen är en hög och jämnt fördelad sysselsättning behövs en större lönespridning" och "En större andel enkla jobb skulle minska sysselsättningsgapet."

P4 Värmland har intervjuat Johanna Rickne, IFN. Hon förklarar att familj och hot är två faktorer som gör att kvinnor i högre grad än män avstår från politiska toppositioner. "Trots att kvinnor och män har suttit lika länge är det mindre sannolikt att kvinnor blir utnämnda."

Inför en konferens som arrangeras av SvD 2016-11-30 skriver tidningen om frågor som ska diskuteras, bl.a. integration av nyanlända. En av talarna är Lars Calmfors, IFN. "Det handlar om utbildning, om arbetsmarknadspolitiska åtgärder men också om att skapa nye enkla jobb till lägre löner" säger Calmfors till SvD.

Ekots inslag handlar om den forskningsproposition som regeringen presenterade 2016-11-28. En av de som intervjuas är Fredrik Andersson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Han säger att "fri forskning som styrs mot samhällsutmaningar via morötter är ett bra sätt att arbeta".

Johan Rudström skriver i en krönika på ledarsidan i UNT att ett ökat byggande bara  löser bostadsbristen tillfälligt. Han hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i Ekonomisk Debatt. "Lindbeck jämför pedagogiskt med om staten infört en priskontroll för bilar, och den bilbrist som skulle uppstå i spåren av en prissänkning. Det råder inget tvivel om att hyreskontrollen är skadlig för samhället."

I en krönika på ledarsidan förklaras att vi bör ta svenska fall av mutor och maktmissbruk på allvar. Han referar till boken A Clean House? av Andreas Bergh och Richard Öhrvall, IFN, med flera. "De påminner om att de index som arbetas fram av exempelvis Transparency International framför allt tar fasta på nationella förhållanden, medan den i Sverige så viktiga kommunala nivån tenderar att hamna under radarn."