IFN i media

CFO World rapporterar om Svenskt Näringslivs projekt ”Ett utmanat Sverige”. Lars Calmfors, IFN, citeras: "Sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda blir mindre om det finns en större andel lågkvalificerade tjänster. Det är därför uppenbart att en strategi för att lösa integrationen på arbetsmarknaden måste innehålla en satsning på enkla jobb, utöver anställningsstöd och utbildning".

I ett debattinlägg i SvD skriver Roland Andersson, KTH, att bostadsbristen bör sökas i en mekanism som varit verksamt allt­sedan min studietid. "Assar Lindbeck [IFN] identifierade redan i början av 1960-talet orsaken till bostadsbristen: hyresregleringen."

"Forskningen visar att tävlingstänkandet är skadligt" skriver Eva-Lotta Hultén på DN Kulturdebatt. Hon hänvidar bl.a. till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som har "visat att 1998 hade var tusende elev maximalt meritvärde när de gick ut grundskolan. 2009 hade mer än var hundrade elev det."

I en ledarkrönika skriver Widar Andersson, Folkbladet, om rapporten "Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap" från Entreprenörskapsforum. En av författarna är Lars Calmfors, IFN: "Calmfors och Eklund varnar för polariseringen mellan till exempel förespråkare för "enkla jobb", lägre "minimilöner" och utbildningssatsningar. Allt - och mer därtill - behövs sannolikt om den tudelade arbetsmarknadens stora problem skall kunna lindras.

Forskning & Framsteg skriver om årets nobelpristagare i ekonomi. Fredrik Andersson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas. Andersson säger att han tycker att det är ett bra val: "Det är ett forskningsområde som har en bred tillämpning."

Arbetsmarknadsnytt (Svenskt Näringsliv) skriver om den osäkerhet som uppstått efter det amerikanska presidentvalet: "I en debattartikel i Svenska Dagbladet idag skriver flera debattörer, bland annat Lars Calmfors [IFN] att "det är också uppenbart att det för immigranter med ­mycket låga färdigheter kan krävas många år av utbildning för att nå upp till de nivåer som motsvarar arbets­givarnas krav. Det är därför helt osannolikt att enbart utbildning kan lösa integrationsproblemen.”

Michael Feldbaum, chefredaktör för Arbetsvärlden, TCO, skriver om debattartiklar av Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN: "Äntligen vänder det! Det lockades man nästan att tro när en av de som tydligast förespråkat sänkta lägstalöner som ett recept mot arbetslöshet, nationalekonomen Per Skedinger, plötsligt verkade svänga i en debattartikel i SvD. [...] Men redan i dag kunde man läsa en ny debattartikel i SvD, denna gång av bland andra ekonomen Lars Calmfors. Ett inlägg inför avtalsrörelsen 2017 i samarbete med Entreprenörskapsforum: 'Svenska modellen klarar inte integrationen'."

TT skriver om en rapport från Entreprenörskapsforum : "Den svenska modellen klarar inte av den enorma flyktingströmmen. Att enbart satsa på utbildning räcker inte, lönerna måste sänkas och det bästa vore om fack och arbetsgivare kunde enas om detta, anser de fyra forskare, däribland professor Lars Calmfors [ifn], som författat rapporten."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i Skolvärlden en replik på blogginlägg av Per Kornhall: "Skolfrågor förtjänar att diskuteras och jag välkomnar självklart all relevant och saklig kritik. Men Kornhall ägnar sig åt [...] misstänkliggöranden och ad hominem-attacker som jämför mig med Augusto Pinochet och Donald Trump. Möjligen är detta ett tecken på desperation: om man har rätt i sak finns inga skäl att hänfalla åt sådant trams."

I en ledare i bland annat Laholms Tidning kommenteras ett debattinlägg av Per Skedinger, IFN, och Mats Hamm­ar­stedt på SvD Debatt. Ämnet är experiment med minimilöner. Deras förslag är intressanta e för­slag in­tres­santa "låt fö­re­tag börja ex­pe­ri­men­tera och gör se­dan ana­lysen och ut­vär­der­ingarna" skriver tidningen.

Lars Calmfors, IFN, och yttreligare tre akademiker skriver i ett debattinlägg att "den stora flyktinginvandringen i kombination med dålig integration gör att vi inte längre kan förlita oss på den svenska modellen". De förklarar att dcet finns fyra vägar att gå: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner och entreprenörskap.

Arbetsmarknadsnytt skriver från sjösättningen av projektet Ett utmanat Sverige (Svenskt Näringliv). Lars Calmfors, IFN, deltog. Han förklarade, apropå att sysselsättningsgapet mellan inrikes födda och utrikes födda växer: ”Det är uppenbart att en strategi för integration måste innefatta en satsning på enkla jobb”.

Nyhetsbyrån Direkt skriver om ett debattinlägg i SvD av Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet. "Många debattörer drar alltför långtgående slutsatser från den knapphändiga forskningen om minimilöner och effekten på integration och sysselsättning. Ett sätt att förbättra kunskapen är regelrätta experiment" citerar Direkt.

Fristående grundskolor är kraftigt överrepresenterade bland de skolor som har mest gynnsamma socioekonomiska förutsättningar, skriver Dagens Arena och intervjuar Jonas Vlachos, SU opch affilierad till IFN: "All forskning visar att man väljer skola efter vilka de andra eleverna är på skolan. Man gillar att segregera sig. Och friskolorna möjliggöra det valet."

Johan Schück, DN Ekonomi, skriver om ett SNS-seminarium där välfärdsutredaren Ilmar Reepalu deltog. En av kommentatorerna var Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Docent Karin Edmark framhöll att det inte finns stöd i forskningen för att välfärdsföretag med vinstsyfte skulle ge tjänster av lägre kvalitet. Någon fast grund finns inte heller för att en vinstbegränsning skulle leda till att kvaliteten höjs."

Per Skedinger, IFN, och Mats Hammarstedt, Linnéuniversitetet, skriver i en debattartikel i SvD att det inte finns tillräckligt med forskning om minimilöner och effek­ten på integration och sysselsättning. De föreslår experiment, i samarbete mellan forskare och arbetsmarknadens parter, för att förbättra ­kunskapen.

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att debatten om IB-programmets betyg visar att betygs- och antagningssystemet till universitet och högskolor måste reformeras. Han skriver att UHR har allt för trubbiga metoder för att konvertera bl.a. IB-betyg för antagning till svenska högskolor. "Låta universiteten sköta antagningen själva".

"IB-programmet på gymnasiet under långa perioder har varit en gräddfil" skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD. Vlachos skriver att UHR:s förslag är för strikt, men anser inte att den nyvarande översättningen ska behållas: "En bibehållen konvertering gör det på tok för lätt för IB-studenter att få toppbetyg."

I en ledare skriver BLT om lokala förhandlingar inom bostadssektorn som strandat. Tidningen hänvisar till en artikel av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, i Ekonomisk Debatt. BLT skriver att "regleringarna måste ses över i stort som smått och det måste lanseras ett tidsenligt sätt att förhålla sig till hyresmarknaden".

Behöver svenskar mer utbildning för att bli anställningsbara – eller främst en intensivkurs i vett och etikett med Magdalena Ribbing, undrar Expressens ledarredaktion. Skribenten hänvisar till att bland andra Magnus Henrekson, IFN, skrivit om vikten av att skolan lär ut "icke-kognitiva färdigheter":

I en replik i Skolvärlden skriver Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN, och Nima Sanandaji, ECEPR, om ett blogginlägg som behandlar deras rapport om hur elever från kommunala skolor och friskolor presterade i Pisa-mätningen. "Vår studie stödjer också tidigare nationalekonomisk forskning som finner att friskolorna på systemnivå om något har bidragit till att minska fallet i Timss."

"Det är tydligt att människor med låg utbildning ställs utanför på grund av den svenska modellens höga trösklar" skriver MUF:s ordförande i en replik på Dagens Arena. Dousa anser att "den svenska modellen verkar segregerande" och förklarar att effekten noterades av Assar Lindbeck [IDFN] redan på 80-talet.

På en del skolor får nästan samtliga elever högre ämnesbetyg än resultaten på de nationella proven. På andra skolor är det nästan ingen som får det, skriver Skolvärlden som granskat frågan. "Olika skolor och olika lärare är mer eller mindre benägna att sätta höga betyg" förklarar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Den kanske viktigaste nyheten i EU kommissionens ekonomiska höstpaket var att kommissionen vill att de euroländer som har överskott i sina budgetar använder dessa för att investera under nästa år, skriver Europaportalen. Lars Calmfors, IFN, tillskrivs fakta om EU:s stabilitets- och tillväxtpakt: "Mellan 1999 och 2008 bröt euroländerna mot pakten i minst 45 av 177 fall."

DI skriver att "företagsledare och kommunpolitiker är mest korrupta. Det tror svenskarna, enligt en ny rapport från organisationen Transparency International". Presentationen av rapporten följdes av en paneldiskussion där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, ingick. ”Jag är orolig att den svenska uppfattningen om att vi har en stabilt låg korruptionsnivå leder till att man inte har en probleminsikt” sa Bergh.

Lars Oxelheim, Lunds universitet och IFN, intervjuas av Ekonomiekot om den lågt värderade kinesiska valutan och Donald Trumps hot att införa höga importtullar för kinesiska varor.

I en krönika i Affärsvärlden skriver Jonas Elofsson att "välfärdsutredningen bör slängas i papperskorgen innan den ens hamnar i riksdagen". Han hänvisar till rapporten Friskolorna och Pisa av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji.

Elever i friskolor presterade 10-18 poäng bättre i PISA 2013 jämfört med elever i kommunala skolor. Den förklarar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en ny rapport, skriver Altinget. "Analysen indikerar att friskolornas relativa prestationer ökat över tid" säger Sahlgren. Altinget hänvisar även till kritik av rapporten.

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i SvD om den svenska modellen att  "det är paradoxalt att en modell vars uttalade syfte är att skydda de svaga i samhället snarare ­direkt förstärker inkomstklyftor och cementerar fattigdom i utsatta områden". Blix förklarar att "det avgörande kommer att vara att tillåta låga löner för att nyanlända ska ­komma in på arbetsmarknaden".

Till Ekot säger Lars Calmfors, IFN, att Donald Trump "rimligen måste leverera skattesänkningar, eftersom han talat så mycket om det". Calmfors säger att det man då kan vara orolig för är att "man inte drar ner offentliga utgifter, vilket kan leda till stora budgetunderskott".

I ett debattinlägg under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Henrik Jordahl, IFN, och David Sundén, om den nya granskning av välfärdsutredningen som de gjort: "Regeringen har tillsammans med Vänsterpartiet målat upp en bild av att hög lönsamhet är liktydig med bristande kvalitet. Det är dags att konstatera att denna bild är falsk och övergå till en faktabaserad diskussion".

"Såväl i USA som i Europa leds vänstern av en ombonad medelklass som endast står i fiktiv kontakt med väljarbasen", skriver Smp i en ledare. Tidningen förklarar att efter Göran Persson har "socialdemokraterna djupdykt och Sverigedemokraterna exploderat i opinionen. Vill vänstern dra de rätta slutsatserna för framtiden bör de bereda marken för sådana som Aida Hadzialic" (som talat på ett IFN-seminarium).

Varför visade inte opinionsundersökningarna att Trump hade medvind i USA-valet? Richard Öhrvall, IFN, intervjuas: "En stor faktor är att folk inte vill svara på undersökningar och de som svarar inte är representativa för alla. Sedan kostar det att göra bra undersökningar, och media och andra har inte råd eller vill inte lägga pengar på det. Så det är många mätningar ute med tvivelaktig kvalitet."

Folk vill inte ställa upp på opinionsundersökningar, säger Richard Öhrvall, IFN som en delförklaring till att få v ar de som föruspådde att Donal Trump skulle vinna USA-valet. "Dessutom finns det mycket som tyder på att de med obekväma ståndpunkter är mindre benägna att berätta om dem i undersökningar", säger han.

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet efter valet av Donald trump till USA:s nästa president. Han talar om en kris för demokratin. Först röstade britterna för att lämna EU. Nu blir Donald Trump USA:s nästa president. Samtidigt gör Marine Le Pen allt hon kan för att bli nästa president i Frankrike. "Jag är inte förvånad. Jag tycker att det har lutat åt detta under de senaste dagarna."

Hur kunde prognoserna ha så fel, undrar DN om USA-valet. Richard Öhrvall, IFN, intervjuas och säger att en viktig lärdom är att vara mer försiktig i tolkningarna av prognoserna. DN förklarar att fokus har legat på sammanvägningar av opinionsmätningar. "Incitamenten att göra dyra och bra opinionsmätningar blir inte lika stora. Det blir allt färre opinionsmätningar med bra kvalitet" säger Öhrvall.

"På handelsområdet kan Donald Trump styra mycket, [...]. Nya handelshinder, tullmurar och brutna avtal kan leda till att tillväxten i landet stannar av" skriver Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad.  Maria Persson, Lundsuniversitet och affilierad till IFN, intervjuas. Hon förklarar att "på kort sikt så blir finansmarknaderna inte glada om Trump vinner, det har vi sedan sett tecken på under valrörelsen".

Ulf Jakobsson förklarar i en krönika i Affärsvärlden att forsknings- och utvecklingsarbete i yttersta världsklass kräver "personal som i varje fall ligger i närheten av världstoppen inom sina kunskapsområden". Han skriver om en studie av professor Magnus Henrekson, IFN, och doktorand Sebastian Jävervall.

"Vinstutredningens betänkande bör ignoreras. I stället behöver en riktig expertgrupp med uppgift att utifrån rigorös forskning analysera hur välfärdsmarknaderna bäst kan regleras för att säkra högst kvalitet till lägst kostnad tillsättas." Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

"Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven" skriver Dagens Arena. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, kommenterar: "Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg. De är mer beroende av elevunderlaget än vad kommunala skolor är."

Det är sant att människor inte bara läser och lyssnar, de ser också, konstaterar The Huffington Post när slutspurten i det amerikanska presidentvalet kommenteras. En studie av Niclas Berggren och Henrik Jordahl, IFN, samt Panu Poutvaara, citeras: "attraktionskraft är mer kopplad med valframgångar än både pålitlighet och upplevd kompetens".

"Ekonomiprofessorn Assar Lindbeck [IFN] är starkt kritisk till att placera det nya Nobelhuset på Blasieholmen" skriver Veckans Affärer. Han menar att ur innovationssynpunkt är Hagastaden överlägsen Blasieholmen som plats för det nya Nobelhuset. VA publicerar en filmad intervju med Lindbeck.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD ledarsida om nyanländas chanser att få jobb. Han förklarar att en av de största villfarelserna i svensk politik är att "systemens politiska försvarare tror att frånvaron av marknad gynnar samhällets svagaste". " I en fungerande marknadsekonomi innebär flyktingmottagande att enkla jobb och bostäder växer fram på marknadsmässiga villkor."

Mer köp av privat välfärd, asylmottagande, bostadsbrist och digitalisering lyfter åtskilliga bolag, skriver Dagens Samhälle som intervjuat Henrik Jordahl, IFN: "Det är en naturlig utveckling att marknader som mognar alltmer domineras av större aktörer. Större bolag gynnas ofta av hårdare krav vid till exempel tillståndsprövning och på dokumentation" förklarar Jordahl.

I ett debattinlägg i branschtidningen Market skriver Matilda Orth och Florin Maican, IFN, att en allt för restriktiv tillämpning av plan- och  bygglagen ger sämre produktivitetsutveckling. De menar att "tillgången till stora datamängder, som butiker ofta redan samlar in, behöver användas för att analyserna ska bli djuplodande och heltäckande. Google, Amazon och Walmart är exempel på företag som redan drar nytta av denna möjlighet".

DN Ekonomi skriver om att "tre miljoner amerikanska män tittar på tv i stället för att jobba. Osäkra jobb ökar, inte fasta. Löneökningarna har gått till de rikaste". Lars Calmfors, IFN, är en av de som intervjuas: "På kort sikt gynnar möjligen handelshinder dem, men Trumps skattepolitik är inte inriktad på dem med lägst inkomster, snarare tvärtom."

För få flyktingar i Europa, inte för många, har ett arbete, förklarar The Economist. Tidningen skriver vidare om Sverige att "farhågorna växer för de sociala konsekvenserna av den tudelad arbetsmarknaden". Tidningen har samtalat med Magnus Henrekson, IFN. Han "fruktar ytterligare ghettobildning och utanförskap".
 

I Respons nr. 5/2016 rapporteras från ett seminarium med Deirdre McCloskey: "McCloskey menar att den moderna världen byggdes med idéer". Skribenten efterfrågar en djupare paneldiskussion om detta: "Hon har har gjort historiedebatten en god gärning med en underbyggd men tydlig tankefigur".

Hideo Hayakawa, Fujitsu Research Institute, skriver i East Asia Forum Quarterly att "Japan verkar vara långt från att uppnå sitt mål på 2 procent inflation". När förklararden långsamma löneökningen och hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som på 1980-talet introducerade insider-outsider teorin.

I ValueWalk som skriver om investeringar frågar sig Michael Edesess om "Nobelpriset i ekonomi bidragit till de globala ekonomiska problemen under de senaste 20 åren". Han menar att författarna till boken The Nobel Factor i alla fall delvis bevisar detta. Edesses hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som var med om att skapa priset.