IFN i media

I en debattartikel i Kvällsposten skriver Andreas Bergh, IFN, och Tove Mellgren, Fores Syd, att Malmö har på många sätt ett försprång frmför resten av landet: "mångfalden och brokigheten är i många avseenden redan etablerad i staden. Ingenstans i Sverige finns så bra förutsättningar för ett svenskt Chinatown eller Little Italy. Men det krävs politisk vilja för att nå dit."

TT citerar Özge Öner, IFN, i en intervju i Jönköpings-Posten där hon förklarar att stora kedjor lämnar stadskärnor men detta behöver inte vara ett problem.

Dagens Handel skriver om en intervju som Jönköpingsposten gjort med Özge Öner, IFN. Ämnet är farhågor för stadskärnans framtid. Hon förklarar att "med små butiker med annorlunda utbud kompletterar stadskärnan externa shoppingcenter".

Handeln i Östersunds centrum och externa köpcentra så som Lillänge behöver inte konkurrera om kunderna. Snarare bör de komplettera varandra, menar Özge Öner, IFN, i en intervju med P4Jämtland. Hon säger att "de flesta stadskärnor som försöker efterhärma köpcentra misslyckas".

Özge Öner, IFN, intervjuas i Jönköpings-Posten om "stadskärnans framtid". Öner förklarar att små butiker i stadskärnan med annorlunda utbud kompletterar externa shoppingcenter. "I ett köpcentrum fixar man allt snabbt och rationellt medan man vill strosa runt, fika eller äta i stadskärnan och hitta den där annorlunda presenten man är ute efter."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "ny forskning visar att elever i fristående skolor presterade bättre än elever i kommunala skolor i Pisa-undersökningen 2012". Han menar dock att när det gäller pedagogik kan friskolorna lära av de kommunala.

"Jonas Sjöstedt har rätt att skatterna är orättvisa. Tyvärr drar han fel slutsats" skriver Per Gudmundson i en ledare i SvD. Gudmundsom hänvisar till en rapport av Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: ”Vad kostar beskattning – analys av den samhällsekonomiska kostnaden av beskattning”.

Thomas Gür skriver i en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida om rapporten Svenska skolresultat rasar – vad vet vi? av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall. Gür skriver: "Svensk samhällsdebatt är nedlusad med bortförklaringar av fakta som kan störa självbilden av förträfflighet. Henrekson och Jävervall krossar en av dem."

Economist skriver om private equity och hänvisar till en studie av Alexander Ljungqvist, Lars Persson och Joacim Tåg, IFN, “Private Equity’s Unintended Dark Side: on the Economic Consequences of Excessive Delistings”. I sin studie visar de att ett minskat aktieägande kan minska stödet för en näringslivsvänlig politik, vilket kan leda till färre investeringar och sämre produktivitetsutveckling i näringslivet.

I ett debattinlägg av nationalekonomen Thomas Franzén hänvisas till Lars Calmfors, IFN, som "tar upp frågan om ekonomernas kollektiva skuld. Den består i att ekonomerna inte förutsåg och inte såg hur ekonomierna hamnade i en finanskris och extrem politik".

"Vi närmar oss full sysselsättning för födda i landet, samtidigt som arbetslösheten ligger kvar runt 16 procent för utrikes födda. Siffran är ännu högre för födda utanför Europa", skriver Carl Johan von Seth på DN:s ledarsida. Han hänvisar till forskning av  bl.a. Per Skedinger, IFN, som visar att tidigare lägstalönelyft har påverkat flyktingars jobbchanserna negativt.

I en krönika på ledarsidan i DN undrar Lars Calmfors, IFN, hur Donald Trump kunde bli presidentkandidat och hur kan han fortfarande kan ha 35–40 procents stöd? Calmfors förklarar att "Roten till Trumps framgång är ekonomisk-politiska misslyckanden. Ett sådant är den låne- och fastighetsprisbubbla i USA som ledde fram till den finansiella härdsmältan 2007–2008."

I en ledare skriver Bohuslänningen om att "regeringen fortsätter att dutta ut miljoner till traineeplatser, jobbsprång, tekniksprång och så kallade moderna beredskapsjobb". Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, som "sågar de flesta insatser jäms med fotknölarna".

Sofia Nerbrand skriver i en ledare, som publiceras i flera tidningar, om dels rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, dels en artikel av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i tidskriften Kvartal. Slutsatsen i ledaren är att "svensk skola måste återigen sätta kunskap i första rummet".

I en ledare skriver BLT om samtalen på arbetsmarknaden, för att få snabbspår för nyanlända på plats.Två LO-förbund vill inte delta: Handels och Byggnads. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, vill ha "både mer utbildning av arbetskraften och lägre ingångslöner på den svenska arbetsmarknaden".

I en ledare skriver SvD om kunskapsraset i den svenska skolan – även bland de mest högpresterande. "Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?”, av professor Magnus Henrekson, IFN, refereras. SvD avslutar: "Svensk skoldebatt har ofta utgått från att de duktiga barnen alltid klarar sig. Och visst klarar de sig, i alla fall bättre än snittet. Men klarar sig samhället om inte de duktiga får uppfylla sin potential?"

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Janerik Larsson som förklarar att Gabriel Heller Sahlgren och Nima Sanandaji har en intressant artikel i GP. Larsson skriver: "Min uppfattning är att konkurrensen leder till bättre kvalitet. Att avskaffa valfrihetsreformen vore djupt destruktivt."

"Både fristående och kommunala skolor har något att lära sig av varandra. Oavsett driftsform bör skolor säkerställa en god studiemiljö, läxor och aktiva lärare. Samtidigt bör de minska den elevorienterade undervisningen, som växt fram sedan 1990-talet" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och Nima Sanandaji i ett debattinlägg i GP.

Webbtidningen Arbetsvärlden (TCO) skriver att det "finns en riksdagsmajoritet för en sänkning av inkomstskatten: Allianspartierna, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet vill alla sänka. Men samtidigt vill Miljöpartiet, Liberalerna och Centern ha grön skatteväxling, något som sossarna å sin sida tror kan hota välfärden". Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, intervjuas. 

Expressen publicerar en artikel med utgångspunkt i en text i Dagens Industri. "Om 20 år kan så mycket som 53 procent av de svenska jobben ha ersatts av digital teknik" skriver Expressen som hänvisar till rapporten "Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv" av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson.

I en artikel om digitalisering skriver DI att "drygt hälften av alla jobb förutspås vara borta om tio år". DI hänvisar till forskning av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson och deras rapport "Digitaliseringens dynamik – en ESO-rapport om strukturomvandlingen i svenskt näringsliv".

I en nyhetsartikel skriver DN att antalet anställningsstöd i höstbudgeten är minst lika många som tidigare. Lars Calmfors, IFN, intervjuas: "Det krävs lägre ingångslöner för att vi ska klara det här. Med den sammanpressade lönestruktur vi har i Sverige blir det svårare. Det räcker inte med satsningar på utbildning och anställningsstöd. De satsningarna ska göras, men det är osannolikt att de räcker."

I en slutreplik på DN Debatt skriver Hans Lööf och Gustav Martinsson,KTH: "Vi hittar ingen vetenskaplig litteratur som stödjer argumenten att låga löner för immigranter i ett land med en lönestruktur som den svenska leder till ökad sysselsättning. Det bevis som gång efter gång förs fram i den inhemska debatten, [...] är ett arbetspapper av Per Lundborg och Per Skedinger [IFN] från år 2014."

I en ledare skriver Mittmedia/Länstidningen Östersund att "de två utvecklingskurvorna på nationalekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN]} diagram i SVT:s Uppdrag granskning bildar ett otvetydigt kors. Det finns en skenande diskrepans mellan kunskap och betyg i svenska skolan".

Med anledning av Uppdrag granskning i SVT (som visar att lärare  ombedd att höja sina elevers betyg) skriver Sydsvenskan i en nyhetsartikel att "motivering till att betygen skulle höjas sågas nu av experter". Tidningen citerar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas i Forskning & framsteg med anledning av en rapport om kunskapsraset i skolan. Han förklarar att "målet kan inte vara att stoppa raset utan att komma tillbaka till kunskapsnivåerna vi hade för minst 20 år sedan".

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i Kvartal om kunskapsraset i den svenska skolan. Han förklarar att "drömmen om elevcentrerad undervisning blev en mardröm". "I det postindustriella välfärdssamhället har fokuseringen på kunskaper minskat drastiskt – vilket gör det än viktigare att detta fokus, med tillhörande undervisningsmetoder och kultur, upprätthålls inom skolans väggar."

När de nationella proven rättades på de fristående skolorna fick eleverna i genomsnitt ett bättre resultat, jämfört med de kommunala skolornas elever, skriver SVT Nyheter. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, förklarar att "en anledning kan ju vara att lärarna på de fristående skolorna har större press på sig från skolledningen att uppvisa goda resultat".

Med anledning av Uppdrag granskning i SVT 2016-10-12 skriver Dagens Arena att "rektorer pressar lärare att höja elevernas betyg. Det händer också att rektorer själva går in och ändrar betygen". Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas. Han säger att "på det relativa betygssystemets tid fanns det spärrar".

Många lärare vittnar om hur de undviker att underkänna elever eftersom de då riskerar en för stor arbetsbelastning. Uppdrag granskning har intervjuat bl.a. lärare och Jonas Vlachos, affilierad till IFN. Han säger att betyget underkänt kommer med stora kostnader för elever, lärare och skolan.

Sydsvenskan och HD skriver i en ledare, med anledning av Uppdrag Granskning i SVT, om betygsinflationen i svenska skolor. Jonas Vlachos, affilierad till IFN, konstaterar i programmet att "med övergången från ett relativt till ett målrelaterat betygssystem försvann de spärrar som förhindrade glädjebetyg".

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i Uppdrag granskning om betyg i skolan. Han säger att kortsiktigt vinner alla på att sätta höga betyg. "Problemet är att betyg används för att rangordna människor sen. Så att alla bara sätter högre och högre betyg innebär inte att saker och ting blir bättre och bättre."

http://www.svtplay.se/video/10613396/svt-nyheter/svt-nyheter-12-okt-06-30

I en replik av Martin Ådahl och Emil Källström (C), på DN Debatt, hänvisar de till Lars Calmfors, IFN. Han "har pekat på behovet av så kallade enkla jobb, där flyktingarna kommer in i jobb utan utbildningskrav".

Våra politiker borde fundera kring hur det kan komma sig att så många verksamheter inom den kommunala sektorn kostar mer, samtidigt som de levererar sämre kvalitet, än de privata alternativen, skriver Alice Teodorescu i en ledarkrönika. Hon hänvisar till en rapport av Henrik Jordahl, IFN om  kvalitetsarbete i skolan.

 "Det är bara för Alliansen att välja: förhandla över blockgränsen eller med SD. För så här kan vi inte ha det" skriver Gabriel Heller Sahlgren i en krönika i Dagens Samhälle. Han förklarar att Sverigedemokraterna inte bör släppas in i en regering. "Men det betyder inte att man kan ignorera dem [...] Landet måste regeras även under perioder då folket röstat fram partier som många inte tycker om."

Ett antal tidningar sände live från tillkännagivandet av utdelningen av mobelpriset i ekonomi. TT-texten inledde: "Svenske nationalekonomen Assar Lindbeck är en av många som nämns i förhandsspekulationerna. I dag får vi veta vem som tilldelas Sveriges riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne. Följ vår direktrapportering från tillkännagivandet."

Assar Lindbeck är en av de mottagare mottagarna av "vad som kallas det finaste pris en nationalekonom kan få — Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne" skriver TT/DI.

Lars Persson, IFN, intervjuas i Svenska Dagbladet om att Bengt Holmström och Oliver Hart fått 2016 års ekonomipris till Alfred Nobels minne. Lars Persson förklarar att de två pristagarna ökat förståelsen för hur företagsledare kan påverka bolags utveckling. Men det handlar också om den konflikt som kan uppstå mellan ägare och företagsledning: "Deras forskning är en hjälp för företagsägarna men kunskapen om hur man skriver kontrakt kan användas på många områden".

I SvD Näringsliv skriver Louise Andrén Meiton om vem som kan tänkas på Nobelpriset i ekonomi: "Romer lyfts fram av både professor Magnus
Henrekson vid Institutet för Näringslivsforskning och Jesper Roine, docent vid Handelshögskolan. Både spår att Romer kan komma att dela priset med Philippe Aghion".

I en understreckare, SvD, skriver professor Lars Magnusson att "priset kom att falla socialdemokratin i ryggen: det har bidragit till att legitimera den ny­liberala ”marknadsvändning” som urholkat socialdemokratiska värderingar och politik under de ­senaste fyra decennierna". De pekar på att när Assar Lindbeck [IFN] ledde priskommittén fick " anmärkningsvärt många nyliberaler – gärna från Chicago – priset".

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver David Eberhard i en krönika på ledarsidan att "egofixerade, bortskämda slynglar är avarten av dagens uppfostran". Han hänvisar till en rapport av Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, doktorand Uppsala universitet. 

Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg i DI om att två saker hotar den svenska tillväxten: dåliga skolresultaten och den bristande vuxenfortbildningen samt de regelverk som hotar den digitala ekonomin: "Utan reformer kommer Sverige falla tillbaka och produktiviteten förbli låg."

TT/Vasabladet skriver att "det finaste pris man kan få som nationalekonom ska delas ut på måndag. Som vanligt är det mest gubbar från USA bland de heta kandidaterna". Jonas Vlachos, affilierad till IFN, intervjuas: "Jag tror att det blir Paul Romer. Jag tror han kommer få priset förr eller senare eftersom han förnyade tillväxtteorin."

Avner Offer, medförfattare till den nya boken The Nobel Factor, intervjuas i The Atlantic. Han hänvisar till en konversation med Assar Lindbeck, IFN: "När det gäller Galbraith, så har jag faktiskt diskuterat detta med Assar Lindbeck, dåvarande ordförande för priset och han sade att han betraktade Galbraith mer som en författare av essäer. Jag är av en annan uppfattning."

Irish Economy skriver om den nya boken The Nobel Factor, som berättar om tillkomst och utveckling av Nobelpriset i ekonomi. Assar Lindbeck, IFN, nämns: "Det finns ett utmärkt kapitel som fokuserar på Assar Lindbeck, en kraftfull personlighet som formade priset."

"Nästan sju av tio av hotell och restauranger arbetar med ständig förnyelse" skriver Jönköpings-Posten och hänvisar till en ny studie av Mikaela Backman tillsammans med Özge Öner [IFN] och Johan Klaesson. På tio år har antalet arbetsställen i hotell- och restaurangnäringen "ökat med 32 procent medan övriga branscher har ökat 17 procent".

DI skriver om de hetaste namnen för att tilldelad 2016 års Nobelpris i ekonomi. De tre färmsta anses vara Olivier J. Blanchard, professor, MIT. Edward P Lazear, professor, Stanfordn och Marc J. Melitz, professor, Harvard. DI fortsätter: "I den långa listan med ett 40-tal kandidater finns två svenskar: socialförsäkringsnestorn Assar Lindbeck [IFN] och Bengt Holmström, som forskat om kontraktsanalys."

En stor favorit att få Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 är tillväxtekonomen Paul Romer, förklarar Ekot. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Tidigare kunde man inte riktigt förklara ekonomisk tillväxt, sedan gjorde Romer ett par banbrytande studier som förklarade hur tillväxt uppkommer."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Ericssons varsel. Han hoppas att detta får igång en diskussion om den svenska modellen och i synnerhet det svenska kostnadsläget. "Är vi inte beredda att förändra det svenska kostnadsläget, får vi lära oss att leva med dess konsekvenser: fortsatt avindustrialisering i rask takt."

"Känslan av tillit är så hög i Skandinavien att en del forskare menar att detta är den potentiellt viktigaste faktorn för att förklara varför skandinaver är världsbäst på välmående" skriver Daily Scandinavian. Andreas Bergh, IFN, intervjuas: "Det ärliga svaret är att vi inte vet var tilliten kommer ifrån."