IFN i media

En stor favorit att få Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne 2016 är tillväxtekonomen Paul Romer, förklarar Ekot. Magnus Henrekson, IFN, intervjuas: "Tidigare kunde man inte riktigt förklara ekonomisk tillväxt, sedan gjorde Romer ett par banbrytande studier som förklarade hur tillväxt uppkommer."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Ericssons varsel. Han hoppas att detta får igång en diskussion om den svenska modellen och i synnerhet det svenska kostnadsläget. "Är vi inte beredda att förändra det svenska kostnadsläget, får vi lära oss att leva med dess konsekvenser: fortsatt avindustrialisering i rask takt."

"Känslan av tillit är så hög i Skandinavien att en del forskare menar att detta är den potentiellt viktigaste faktorn för att förklara varför skandinaver är världsbäst på välmående" skriver Daily Scandinavian. Andreas Bergh, IFN, intervjuas: "Det ärliga svaret är att vi inte vet var tilliten kommer ifrån."

I en replik på SvD Debatt hänvsiar Christine Johnson, Academedia, till forskning av Jonas Vlachos, affilierad till IFN: "När forskaren Jonas Vlachos på Konkurrensverkets uppdrag för några år sedan undersökte förhållandet mellan skolkonkurrens och betygsättning, drog han slutsatsen att skillnaderna i betygssättning mellan friskolor och kommunala skolor är försumbara."

Fredrik Johansson skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om debatt om värnplikten. Han hänvisar till forskning av Niclas berggren, IFN: "Nationalekonomen Niclas Berggren går här kort igenom en del av den samhällsekonomiska forskningen på området. Värnplikt är en skatt som inte syns i statens budget. Den kostar samhället stora pengar."

Hur gick det till när Nobelpriset i ekonomi instiftades? Frågan ställs av Bloomberg View "[Per] Åsbrink frågade en ung ekonomisk rådgivare, Assar Lindbeck [IFN], och Lindbeck svar var att ja, visst kunde man tänka sig ett  Nobelpris i ekonomi. Därefter arbetade Lindbeck för att förverkliga denna idé."

Fackbundet Unionens tidning Kollega skriver att trots "Ericsson besked om att 3 000 tjänster försvinner spår såväl forskare som Arbetsförmedlingen en ljus arbetsmarknad för de som tvingas lämna företaget". Kollega hänvisar till en TT-intervju med Magnus Henrekson.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas om Ericssons besked att företaget sannolikt lägger ner verksamheter i Sverige. Han förklarar att "får man för sig att Sverige är slut som industrination så riskerar det att bli självuppfyllande. Det ska man akta sig för. När Saab lade ned i Trollhättan betydde inte det slutet för staden utan efter en tid växte det fram nya saker."

Forskning & Framsteg skriver om att vi börjat se allt mörkare på framtiden. En av de som intervjuas är Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Det som gör mig mer pessimistisk än på mycket länge, är att vi ser flera faktorer som troligen kommer att påverka ekonomin mycket negativt inom ett par år" förklarar Bergh.

SVT skriver om att "Uppsalaprofessorn Eva Mörk, som sitter i Nobelkommittén, och hennes forskningsgrupp ... frias från samtliga anklagelser [om forskningsfusk]". I gruppen ingår Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

I en krönika skriver Birgitta Forsberg, DN, att visst finns det problem med friskolorna: " Jonas Vlachos [affilierad till IFN] pekar på att friskolor systematiskt rättar de nationella proven generösare. Och trots att friskolorna sätter högre betyg så har deras elever inte bättre resultat i Pisa – justerat för skillnader i elevunderlaget."

Daniel Waldenström, IFN, är en av forskarna bakom studier som visar att "politiska beslut om t.ex. skatter och bidrag gör att inkomstskillnaderna ökar". Waldenström förklarar att "omfördelningssystemen som skatter och transfereringar har blivit mindre utjämnande. Bland annat har bidragens storlek halkat efter lönenivåerna".

I en ledarkrönika i Sydsvenskan skriver Per T Ohlsson att "enda sättet att stoppa ... Sverigedemokraterna är ... att beröva dem möjlighet att exploatera missnöjet med en dysfunktionell flyktingpolitik." Han hänvisar till ett förslag av Lars Calmfors, IFN: "lägre ingångslöner i branscher som inte kräver hög utbildning, framförhandlade av arbetsmarknadens parter och tidsbegränsade".

Är det dags för en svensk, undrar SvD i en text om vem som kan tänkas få årets nobelpris i ekonomi. Professor Hubert Fromlet förklarar: "Han har gjort en livslång forskning inom flera områden. Det som kännetecknar honom är inte minst insider- och outsiderproblematiken på arbetsmarknaden som fortfarande är väldigt relevant. Den säger att insiders har en starkare förhandlingsposition än outsiders."

Fokus skriver om segregation och intervjuar en lång rad personer. Tidningen skriver också från ett seminarium på Fores där en rapport av Andreas Bergh. IFN, presenterades: »Varför vinner vi inte mer på invandringen?« Fokus skriver: "Han vill ha större lönespridning, en slutpunkt för a-kassan, en öppenhet för fler enkla jobb samt f-skattsedel till alla nyanlända.

I en krönika i Metro skriver Johan Norberg om värnplikt och "att man inte kan försvara friheten med ett system som bygger på tvångsarbete". Han hänvisar till ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren i Dagens Samhälle: ”värnplikten ökade brottsligheten totalt sett och förstärkte existerande
ojämlikheter i samhället – vilket rimmar illa med hyllningskörens lovord om ökad social sammanhållning och integration”.

Sydsvenskan och HD refererar i en ledare om skolan till en IVA-rapport av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall. "I backspegeln framstår det inte minst som ett misstag med kommunaliseringen av skolan på 1990-talet. [...] Regeringen betonar ofta att Sverige ska konkurrera på världsmarknaden med kunskap och inte med låga löner. Gott så, men då gäller det också att fler i skolan får tillräckliga kunskaper att konkurrera med."

Läkartidningen skriver: "Det är inte de stora jättarna inom den privata vårdsektorn som gör störst vinster, utan mindre vårdcentraler eller specialistkliniker. Det visar en granskning som Dagens Samhälle gjort." Henrik Jordahl, IFN, citeras; "Marginalerna finns i småbolag där ägarna kan avstå lön för att i stället dela ut vinst. Det finns inga övervinster."

På tal om regeringens förslag om kvotering av kvinnor till bolagsstyrelser skriver Östra Småland om forskning från IFN av Johanna Rickne och Olle Folke): "Man konstaterar rakt upp och ner att utrymmet för mediokra män krymper när de konkurrensutsätts av fler kandidater, i det här fallet kvinnor. Som följd av kvotering höjs den totala kompetensen i gruppen."

"Höjdare inom svenskt näringsliv besökte lokala företag" skriver Värnamo nyheter i en artikel från IFN:s styrelses företagsbesök i samband med ett styrelsemöte. Tidningen citerar styrelseordförande Michael Treschow: "Den traditionella Gnosjöandan har nått en ny nivå".

I en ledare skriver NWT att "modern pedagogik i all ära men det måste vara slutlekt i den svenska skolan". Skrbenten hänvisar till rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?” av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall, IFN. NWT skriver: "om man vill vara elak så kan man säga att svenska elever har en tätposition när det gäller klassråd och fruktstund. Betydligt sämre ställt är det inom ämnet matematik."

"Ericssons problem belyser samtidigt en fundamental svaghet i Sveriges ekonomi: dess beroende av äldre storföretag" skriver Gabriel Heller Sahlgren i en krönika i Dagens Samhälle. De behövs bland annat en reform av personaloptioner skriver han: "Forskning visar att länder med lägre personaloptionsskatt har fler entreprenörer och lockar till sig mer riskkapital."

Expressens ledarredaktion skriver: "Vill ni att era barn ska växa upp i ett rikt, kunskapsintensivt Sverige? Lär dem att veta hut i skolan." I ledaren hänvisas till ett debattinlägg av Magnus Henrekson och Sebastian Jävervall i DN om kunskapsraset i svensk skola: "De ... sämsta eleverna i Sverige är sämre än de sämsta i det ojämlika USA. Och 'eliten' i Sverige presterar sämre än den amerikanska eliten. 'Kunskapsnationen' Sverige sackar" konstaterar Expressen.

Ledarsidorna.se har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om den utmaning som de senaste årens migration inneburit och kommer att innebära. Magnus Henrekson förklarar att integrationen i allmänhet och insteg på arbetsmarknaden i synnerhet måste få växa fram på sina egna villkor. "Det är enda sätter" säger han.

TT skriver om att friskolekoncernen Internationella engelska skolan börsnoteras. Henrik Jordahl, IFN, intervjuas. Han ser vissa fördelar med en börsnotering. En del är transparensen – att börsbolagen förpliktigas att delge viss information, en del är ägarspridningen. "Jag tror att det kan vara en poäng för de här företagen att ha många ägare."

Magnus Henrekson, IFN, och Sebastian Jävervall, doktorande Uppsala universitet, skriver på DN Debatt om rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?" som de är författare till. De ser klara bevis för att resultaten faller och att det rör sig om kunskapsförsämringar både i absoluta och relativa tal.

I ett debattinlägg i UNT skriver Tobias Krantz, Svenskt Näringsliv, och Ulla Hamilton, Friskolornas Riksförbund, att Skolinspektionen bör sätta betyg på Sveriges skolor. De hänvisar till en rapport av Henrik Jordahl, IFN, om kvalitetsarbete i skolan: "kommuner ligger långt efter friskolorna. De stora skolföretagen arbetar mer systematiskt och välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder".

I en ledarkrönika i Östra Småland skriver Björn Samuelsson att "Svenskt näringsliv försöker tuta i oss att om man inte får profitera så vill ingen driva skola". Han hänvisar till rapporten "Policyidéer för svensk skola" av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuas med anledning av rapporten ”Svenska skolresultat rasar – vad vet vi?”. Han förklarar att (i ett matematik prov på Chalmers) bara "hälften har ett och ett halvt rätt eller mindre av nio möjliga. Då har man ju väldigt dåliga förkunskaper".

"Det finns massor av bevis för att diskriminering fortfarande förekommer [i företag]", skriver Noah Smith, Bloomberg view. Han hänvisar bland annat till att "2013 fann ekonomerna Fredrik Heyman [IFN] Helena Svaleryd och Jonas Vlachos [affilierad till IFN] att företag som köps ut tenderar att öka andelen kvinnliga anställda".

Dagens Industri har för sin Weekend intervjuat Johanna Möllerström, som är affilierad till IFN. Möölerström har varit verksam i USA och flyttar nu till Berlin. På frågan vad man lär sig av studier i nationalekonomi svarar hon: "”Allmänbildad. Att läsa en grundkurs i nationalekonomi är extremt allmänbildande. Om man som jag dessutom älskar matematik och är intresserad av politik och samhällsfrågor är ekonomi en perfekt blandning."

Arbetet bygger en artikel på en text i Dagens Samhälle. Arbetet skriver: Det finns också skattetekniska skäl till att små bolag hellre tar ut vinst än till exempel lön, då skatten är högre på det senare. "Marginalerna finns i småbolag där ägarna kan avstå lön för att i stället dela ut vinst. Det finns inga övervinster, säger Henrik Jordahl till Dagens samhälle."

I ett debattinlägg i branschtidningen Fri Köpenskap skriver Matilda Orth, IFN, och Florin Maicen, affilierad till IFN, om möjlig användning av all den data som företag i dag samlar in: "För att studera tillgängliga data och skapa bättre beslutsunderlag krävs kompetens och analysverktyg. Bara så kan företag nå sin fulla potential. Våga tänka nytt och lär av internationella framgångssagor – använd möjligheterna med big data."

I en ledare skriver Bohuslänningen om en rapport författad av bl.a. Andreas Bergh, IFN och lunds universitet. Tidningen skriver att regeringens politik inte är jobbskapande och hänvisar till Bergh som förklarar att nyanlända tvingas fokusera på att navigera i bidragssystemen, snarare än att skaffa arbete. Hans förslag är att nyanlände får personnummer, bankkonto och en F-skattsedel.

Dagens Samhälle intervjuar Henrik Jordahl, IFN. Han förklarar att de högsta marginalerna i välfärdsbolag finns i ett mycket litet antal mindre bolag som framför allt driver hvb-hem, boenden för ensamkommande eller familjehem: "Det är marknadskrafterna in action. Flyktingmottagandet exploderade, men boendeutbudet ökade inte lika snabbt. Då går pris och vinster upp. Men det är tillfälligt och ger skeva siffror."

I ett debattinlägg i Gefle Dagblad med flera tidningar skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Anna Rehnvall, Fores, att "gemensamt för de länder där invandrare bidrar mer till samhällsekonomin än i Sverige är att de tillåter betydligt större lönespridning än vad svenska kollektivavtal gör".

"Avregleringen av finansmarknaden skapade en mer ojämlik inkomstfördelning, visar en forskningsstudie", skriver Dagens Arena och hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, IFN, med flera.

I ett debattinlägg i Dagens Arbete skriver Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, om myter i migrationsdebatten. En av dessa är "myten om nödvändigheten om enkla jobb" Han hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som sagt att ”resultaten tyder på att företag och arbetsmarknad anpassar sig på sätt som inte fångas av de allra enklaste modellerna av arbetsmarknadens funktionssätt”.

I en ledare förklaras attenligt finansministern har regeringen Löfven fört en stram finanspolitik. "Det låter bra. Men problemet är att det inte stämmer." Skribenten hänvisar till citat av Lars Calmfors, IFN: "Vi vill ju ha säkerhetsmarginaler om det händer något framöver. Därför ska man spara i goda tider så att man har marginal att göra insatser om det blir en lågkonjunktur".

Regeringen saknar en fungerande plan för fler jobb, skriver DI och förklarar att ledande ekonomer flaggar för att arbetslösheten vänder upp igen om S inte byter kurs. Lars Calmfors, IFN, intervjuas. Han säger att ”Arbetslösheten sjunker för stora grupper men inte för utrikesfödda, och framför allt inte för utomeuropeiskt födda”.

"Sysselsättningsgapet mellan inrikes- och utlandsfödda är stort och invandringen är nu en nettokostnad för offentlig sektor" skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, och Anna Rehnvall, Fores, i ett debattinlägg i NA. De menar att större lönespridning behöver diskuteras och att "försörjningsstödet görs om så att drivkrafterna för att jobba stärks, att a-kassan omvandlas till en omställningsförsäkring och att nyanlända får F-skattsedel i stället för etableringsersättning".

Nyhetsappen Omni skriver om en demonstration mot det planerade Nobelcentret och citerar Assar Lindbeck, IFN , som talade: "De för fram ett förslag som gör ett jättelik kontors- och konferensanläggning med helt andra proportioner än vad som behövs för ett Nobelmuseum".

Mitt i Stockholm skriver: "Beslutet är redan klubbat i Stadshuset. Men motståndarna till ett Nobel Center på Blasieholmen framhärdar. I dag vid lunch hölls en demonstration." Tidningen förklarar att "på talarlistan fanns bland andra nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN]".

DN Ekonomi skriver om att Riksbanken flaggar för att göra inflations­målet mer flexibelt. Lars Calmfors, IFN, kommenterar och förklarar att "det skapar en större osäkerhet om vad Riksbanken strävar efter. Det är att anpassa sig till det som har hänt och ökar acceptansen för att man avviker och det finns ingen anledning till det".

Matilda Orth, IFN, och Florin Maican, affilierad till IFN, skriver i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv. De skriver att "en allt för restriktiv tillämpning av PBL ger sämre produktivitetsutveckling och konkurrenstryck bland redan etablerade butiker. En mindre restriktiv tillämpning av PBL skulle bland annat leda till att existerande butiker måste öka sin produktivitet för att överleva".

ETC granskar Engelska skolan i en artikel. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kommenterar: "När en skola uppvisar goda resultat är det till största del beroende på elevselektionen."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vinstdebatten präglas av anekdotisk bevisföring: "Den politiska eliten bör nu visa framfötterna och avvisa de populistiska kraven på vinstbegränsning med hänvisning till forskning." Han förklarar att "ny forskning finner att vinstdrivande företag inom den svenska äldrevården både minskade dödligheten – en kvalitetsaspekt som inte kontrakterades – och kostnaden per kund."

Kvalitetsmagasinet ( för verksamma inom kvalitet & verksamhetsutveckling)  skriver om en rapport författad av Henrik Jordahl, IFN; se DN Debatt. "Mycket talar för att ett förbättrat kvalitetsarbete skulle ge en välbehövlig höjning av svenska elevers kunskaper" säger Jordahl till tidningen.

Andreas Bergh, IFN, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida: "På arbetsmarknaden borde det vara alla som vill arbeta ... I den svenska debatten syftar dock arbetsmarknadens parter på fackföreningarna och arbetsgivarna". Bergh förklarar att flyktinginvandrare som vill arbeta, men som inte är med i facket, erkänns  inte ens som en part på arbetsmarknaden. Vad är detta om inte härskarteknik?

I en ledarskrönika skriver Sydsvenskan om boken A Clean House? Studies of Corruption in Sweden av IFN-forskarna Andreas Bergh och Richard Öhrvall med flera. Skogkär skriver: "Korruption är mer än ett kuvert med pengar som byter hand. Korruption kan också vara politiker och tjänstemän som inte följer kravet på opartiskhet, som gynnar sig själva. Eller gynnar andra – för omedelbar eller framtida egen vinning."