IFN i media

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Fredrik Johansson om Ilmar Reepalus utredning om vinstbegränsning i välfärdssektorn. Han hänvisar till "IFN-forskarna Magnus Henrekson och Henrik Jordahl (som forskat kring denna del av tjänstesektorn) visar hur utredningsmaterialet är behäftat med en rad fel".

Johan Wennström, IFN, skriver i en op-ed på Svenska Dagbladets ledarsida om Steven Pinkers The Better Angels of Our Nature: Why Violence Has Declined. "Lärdomen är att normer, och hur samhällets elit pratar om brottslighet, verkligen har en betydelse för hur våld uppstår" skriver Wennström.

Regeringen sänker för tredje året i rad ribban för vem som får betala statlig skatt, skriver DI i en nyhetsartikel. Åsa Hansson, affilierad till IFN, är en av de som intervjuas. Hon "anser att det är fel att en regering kan skapa sig ett reformutrymme på ett skatteförslag som gör att intäkterna inte ökar."

Nyhetsappen Omni skriver om den debattartikel om vinster i värlfärden som publicerats i Dagens Industri. Författare är Magnus Henrekson och Henrik Jordahl, IFN: " I stället för att utreda vid vilken nivå ett vinsttak bör ligga på för privata välfärdsbolag, bör regeringen hellre utreda huruvida det ens behövs över huvud taget."

Magnus Henrekson och Henrik Jordahl, IFN, skriver på DI Debatt om förslaget att i välfärdssektorn begränsa vinsten till 8 procent av investerat kapital. De finner flera fel med Joachim Landströms utredning i frågan, bl.a. definitionen av övervinster. Dessutom: "ett rimligare uppdrag vore att undersöka om en vinstreglering över huvud taget behövs i välfärdssektorn (och om den är förenlig med svensk grundlag och den EU-lagstiftning Sverige lyder under)."

I ett inlägg på GP:s kultursidor skriver Mattias Hagberg om boken A clean house av Andreas Bergh, IFN, m.fl. "Tyvärr lämnar författarna [...] frågan, när den bränner till som mest. De stannar i teorin och nöjer sig med att konstatera att ett system med oklara gränser mellan privat och offentligt är problematiskt."

Förslaget om ett vinsttak på åtta procent för aktörer inom välfärdssektorn skulle kunna leda till att företag exempelvis höjer ledningsgruppens löner för att sänka sina vinster, skriver SR som bl.a. intervjuat Henrik Jordahl, IFN: "För att följa reglerna och få finnas kvar på den här marknaden måste vinsten ner till åtta procent. Och det är väldigt lätt att fixa det. Det är bara att dra på sig vilka kostnader som helst."

Fredrik Virtanen skriver i en ledarkrönika i Afftonbladet om "den nya sanningsfria politiken" och att experter ofta har fel i sina framtidsförutsägelser. "Ekonomerna har ingen aning om varför varken tillväxten eller inflationen ökar trots att räntorna är runt noll. Men det som är glasklart är att klyftorna mellan rika och fattiga ökat ännu mer sedan 2008. I Sverige äger de rikaste 10 procenten nästan 22 procent av landets förmögenheter, i USA är samma siffra 37 procent, enligt IFN-forskarna Daniel Waldenström och Jacob Lundberg [den senare är inte verksam vi IFN].

Ekonomiekot intervjuar Deirdre McCloskey efter det seminarium som IFN arrangerade 2016-09-02. Hon förklarar bland annat att Afrika kommer att komma ikapp den rika delen av världen inom 50 år. Hon är optimistisk om framtiden och berättar att det är fria idéer som skapar tillväxt.

Nättidningen Realtid.se skriver om att "några av landets främsta profiler inom digitalisering samlades för ett rundabordssamtal om digitaliseringens utmaningar." Bland dessa fanns Pehr-Johan Norbäck, IFN.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i Dagens Samhälle. För att lösa problemet med segreation föreslår de "ökad lönespridningen, reformerat försörjningsstöd och a-kassa samt att stimulera Chinatownliknande stadsdelar där invandrare sätter avtryck på stadsbilden".

I en ledare skriver Länstidningen Östersund om en ny studie av Daniel Waldenström, IFN: "klyftan mellan fattiga och rika i Sverige har ökat under perioden 2007-2012". Tidningen skriver: "IFN:s forskning pekar på något viktigt. Hur finansmarknadens instabilitet och den förra borgerliga regeringens politik direkt gav effekt på ökade klyftor."

TT intervjuar Daniel Waldenström, IFN, om en ny studie. Han förklarar att det är inte den yttersta toppen som drar ifrån, utan det verkar vara förmögenhetsägare i gruppen därunder. "Framförallt folk med stora bostadsrätter, värdefulla hus och med pengar på banken".

Dagens Arena citerar DN: "Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. De med stora tillgångar har ryckt ifrån medan de längst ned på skalan har blivit mer skuldsatta, visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning, IFN."

Nyhetsappen Omni skriver om forskning av Daniel Waldenström, IFN, som refereras i Dagens Nyheter. "Sedan finanskrisen 2008 har de rikaste blivit rikare och de fattigare mer skuldsatta. Det visar ny forskning från Institutet för näringslivsforskning."

SVT skriver på text-tv att "Den rikaste tiondelen av svenskarna ökade sin andel av landets samlade förmögenhet mellan 2007 och 2012 från 19,2 procent till 21,7 procent. Det visar en studie från IFN, som använt taxerade kapitalinkomster för att beräkna förmögenheter, skriver Dagens Nyheter."
 

I en nyhetssammanfattning från nyhetsbyrån Direkt nämns forskning av Daniel Waldenström, IFN, som är omskriven i DN. "Klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen enligt en rapport från Institutet för Näringslivsforskning."

Johan Schück skriver i DN om att klyftan mellan rika och fattiga svenskar har ökat sedan finanskrisen 2008–2009. Det är Daniel Waldenström, IFN, som tillsammans med doktoranden Jacob Lundberg tagit fram ett unikt material om hur fördelningen av svenska förmögenheter har utvecklats sedan 2007, förklarar Schück.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "många blundar för den målkonflikt som finns mellan kunskapsinhämtning och glädje i inlärningen... Och barnens glädje är viktig idag." Han förklarar att det är politikerna och inte pedagogerna som till syvende och sidst det är ansvariga för den svenska skolans kräftgång.

Den finska affärstidningen Kauppalehti skriver om ett seminarium arrangerat av SNS där Lars Calmfors, IFN, deltog som kommentator. Tidningen förklarar att Calmfors "läxade upp EU för att Italien och Frankrike, som envist ignorera de gemensamma reglerna, behandlas med silkevantar".

Tidskriften Kvartal publicerar genvägar till litteratur. Nu senast skriver OPaulina Neuding om Jonathan Haidts bok The righteous mind. I genomgången av innehållet av boken hänvisas till ett IFN-seminarium där Haidt talade om boken.

Hur mycket kommer tillväxten att påverkas av brexit-omröstningen? Och hur kan världshandeln påverkas? Detta var temat för Ekonomiekot Lördag där Henrik Horn, IFN, intervjuas. Han förklarar att effekten kommer att bli störst för tjänstehandeln. Tjänsteimporten kommer att fördyras för oss, sa Horn: "De förändringar som kommer ligger tre år fram i tiden. Om inte ändå längre fram".

Mycket tyder på att nya, progressiva undervisningsmetoder har bidragit till den svenska skolskrisen, skriver Jacob Lundberg i en opinionskrönika i Västerbottens-Kuriren och som ledare/gästkrönika i andra tidningar. Lundberg refererar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som beskrivit "hur sådana progressiva idéer blev mer populära i Sverige från 1980-talet och framåt".

Ekonomen Jean Pisani-Ferry har varit i Stockholm och talat på temat vad som händer efter Brexit. Lars Calmfors, IFN, var en ev kommentatorerna. Han förklarade att euron fungerar "som en försäkring mot att fler länder skulle följa Storbritanniens exempel och lämna EU, men det saknas stöd för en finansunion politiskt sett".

På ledarsidan i Upsala Nya Tidning skriver Sebastian Sundel om rapporten Hela staden – varför vinner vi inte (mer) på invandringen? författad av Andreas Bergh, IFN. "Andreas Bergh föreslår återinförd fastighetsskatt och en enhetlig moms som kan växlas mot sänkt skatt på arbete, särskilt för dem med låga inkomster. Det vore en välkommen reform ..."

Jonas Linderoth, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet skriver på DN Debatt föreslår att han själv och andra pedagogikforskare "rannsakade oss själva och den skoldebatt vi fört under de senaste tjugo åren. En sådan avbön från nittiotalets idéer om den goda läraren skulle vara ett väsentligt bidrag till att höja läraryrkets status i Sverige". Han hänvisar till en rapport a<v bl.a. Jonas Vlachos [affilierad till IFN] som förklarar att det finns anledning att tro att ”undervisningsformer som i stor utsträckning sätter eleverna i eget arbete leder till sämre resultat än undervisning där läraren tar ett mer aktivt ansvar”.

SVT Nyheter skriver att "oppositionen är kritisk mot regeringens bild av svensk ekonomi och hävdar att det behövs en större buffert för framtida utmaningar – i stället för att låna pengar till reformer". SVT skriver: "oppositionen får rätt av Lars Calmfors [IFN]" som intervjuas.

EkonomiNyheter skriver om en rapport författad av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet. Skribenten återger några av förslagern i rapporten:

• F-skattsedel istället för etableringsersättning
• Öka lönespridningen och motverka samtidigt de negativa effekterna
• Höj moms och fastighetsskatt ? sänk skatten på arbete
• Öka drivkrafterna till arbete i försörjningsstödet

DN Ekonomi intervjuar Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Hon berättar om sin forskning främst handlar om svenska förhållanden, dels för att de intresserar henne och dels för att det finns väldigt bra statistik här. Vad gäller skolan så föreslår Petra Persson:

• Ett centraliserat kösystem så att skolor inte kan fuska och endast ta in duktiga elever.
• Att svaga elever ska få ännu större skolpeng så att skolor lockas att ta emot dem.
• Att alla elever tvingas välja skola så att inte den kommunala skolan blir ”en slasktratt”.
• Att nationella prov rättas externt och är mer kopplade till betyget än i dag.

"När eleverna i dag åter börjar skolan välkomnas de av en raserad institution. Återuppbyggnaden av skolan kräver kulturförändring i klassrummet och en ny styrning" skriver Smålandsposten i en ledare. Tidningen förklarar: "Skolans nuvarande våndor härrör från en tvåfrontsattack på skolan från både högern och vänstern, såsom forskaren Johan Wennström [IFN] dystert sammanfattat sina resultat i ämnet."

SvD skriver i en huvudledare om korruption i Sverige och förklarar att Sverige ligger bra till i internationella korruptionsindex men svenskarna anser att det finns korruption, i alla fall på kommunal nivå. Gudmundson refererar till den nyutkomna boken A Clean House? Studies of Corruption in Sweden av Andreas Bergh, IFN, Gissur Ó Erlingsson, Linköpings universitet, Mats Sjölin, Linnéuniversitetet, och Richard Öhrvall, IFN.

SvD Näringsliv skriver om Riksbankens stödköp av svenska statsobligationer. Tidningen intervjuar bland andra Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "om inflationen skulle ta fart kommer Riksbanken att sälja de obligationer man har köpt. Det blir ett komplement till att höja reporäntan. Dessutom är ett inflationsproblem avlägset."

I en ledare skriver Byggindustrin att bostadspolitiken måste bygga på breda överenskommelser. Skribenten hänvisar till Assar Lindbeck, IFN: "Inför politikerveckan i Almedalen argumenterade jag för att ta tillvara erfarenheterna från hur 1990-talskrisen ledde fram till 113 förslag på reformer och policyförändringar från Lindbecks-kommissionens slutsatser.

Lars Leijonborg är ny ordförande för Friskolornas riksförbund. Han intervjuas av Lärarnas Tidning: "Nationalekonomen Jonas Vlachos [affilierad till IFN] vill lotta ut friskolornas grundskoleplatser. Det vore väl inte mer orättvist än att somliga råkar ha föräldrar som sätter en i kö redan som bebis? Leijonborg svarar: "Det är klart att livet är ett lotteri i viss ­mening, vi hade kunnat vara födda i Syrien. Men jag tror att många uppfattar lottning som ganska kränkande i en så viktig fråga som utbildning. Och valfriheten kan faktiskt motverka boendesegregation."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att återinförd värnplikt inte alls har en integrerande effekt. Han förklarar att "det är ett påstående som bygger på spekulationer – snarare tyder viss forskning på ett motsatt scenario; att redan existerande ojämlikhet förstärks".

I en ledarkommentar i bl.a. Laholms Tidning kommenteras att KU vill granska Riksrevisionen. Skribenten påpekar att granskningen ses som ett svar på att ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] kritiserat riksdagen för att ha haft för dålig koll på riksrevisionen. "Uppenbarligen en rimlig kritik med tanke på att man inte reagerat på systemfelen som uppdagades av Dagens Nyheter."

"En av Sveriges mest kända ekonomer, professor Lars Calmfors, IFN, säger också till SVT Nyheter att Riksdagens kontroll över myndigheten varit för dålig. Calmfors anser att styrningen av Riksbanken är ett föredöme för hur granskningen av Riksrevisionen skulle kunna gå till. Där kallar Riksdagen in externa personer för att utföra granskning". Det skriver Dagens Nyheter.

"I fredags riktade riksdagens konstitutionsutskott hård kritik mot den högsta ledningen för Riksrevisionen för att den gjort fel när personal anställts. Förtroendet för en av Sveriges viktigaste myndigheter var därmed skadat, menar konstitutionsutskottet. Nu anser en av Sveriges mest kända ekonomer professor Lars Calmfors, IFN, att Riksdagens kontroll över myndigheten varit för dålig" skriver SVT Nyheter,

HD skriver i en ledare att den svenska modellen bygger även på kollektivavtal och en hög anslutningsgrad till fack och arbetsgivarorganisationer. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN. "Han har funnit att länder där kollektivavtal täcker en större del av arbetsmarknaden har större segregation och länder med mer generösa bidragssystem har också större problem med att få invandrare i arbete."

"Om två veckor börjar höstterminen. En gemensam förhoppning från alla elever och föräldrar är naturligtvis att utbildningen utmärks av hög kvalitet. Svenska elever har de senaste åren halkat efter i internationella mätningar och svenska högskolor vittnar om att studenterna inte har tillräckliga kunskaper med sig från gymnasiet" skriver Sebastian Sundell i en ledare i Uppsala Nya Tidning, i vilken han refererar till Henrik Jordahls, IFN, rapport om svenska skolors kvalitetsarbete.​

I en "oppositionsledare" i Östra Småland skriver Anne-Marie Lindgren om debatter kring Riksrevisionen. Hon påpåpekar att Lars Calmfors [IFN] efterfrågat en specialistkompetens från "disputerade nationalekonomer, enligt modell från Riksbanken": "Att riksrevisorn då främst försökte få folk från Anders Borgs finansdepartement har tolkats som vänskapskorruption. En riktigare förklaring är nog att hon ville ha folk med en bestämd syn på vad effektivitet är och hur den ska mätas."

På Expressen Debatt skriver korruptionsexperten Louise Brown om misstankar om vänskapskorruption på Riksrevisionen och flera högskolor och universitet. Hon hänvisar till en krönika av Lars Calmfors, IFN, i Dagens Nyheter: "Riksrevisorn ville snabbast möjligt bygga upp kompetens. Därför togs genvägar. Calmfors försvarar inte det som skett men tycks mena att det kunde ha funnits en rimlig tanke bakom den vänskapliga jobbförmedlingen, och att den högre lönen var nödvändig för att säkra rätt kandidater. Jojo."

I en ledare skriver Eskilstuna-Kuriren att Riksrevisionen inte hållit måttet. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN: "Att kompetensen där varit för låg har i pressdebatten i juli påpekats inte minst av professor Lars Calmfors, tidigare ledare för granskningen av effektiviteten i den ekonomiska politiken."

"Internationella valutafonden, IMF, bröt mot regler, lät sig styras av EU och offrade Grekland för att skydda euron. Det visar en oberoende rapport från IEO, IMF:s oberoende utvärderingskontor" skriver DN i en artikel i Dagens Nyheter Ekonomi, i vilken Lars Calmfors och Jonas Vlachos, IFN, uttalar sig.

"Mycket talar för att ett förbättrat kvalitetsarbete skulle ge en välbehövlig höjning av svenska elevers kunskaper. Skolornas vinster har däremot inte mycket med den saken att göra", skriver Henrik Jordahl,IFN, i en slutreplik hos Dagens nyheter.

"Att ha solidarisk lönesättning - alltså att alla på en arbetsplats har lika lön förordas inte av alla. Sverige behöver högre lönespridning" säger Per Skedinger, IFN, till P4 Gotland.

"Skolan har länge haft en ideologisk laddning i Sverige. Är det därför fakta har så svårt att få fäste i debatten?" skriver Erik Thyselius i en ledare i Smålandsposten och refererar till Henrik Jordahl, IFN.

"Kan man hoppas att denna klokskap signerad Henrik Jordahl, docent i nationalekonomi och programchef på Institutet för näringslivsforskning, kommer att få önskvärd effekt i debatten?" undrar Janerik Larsson i en ledare hos Svenska Dagbladet där han refererar till Henrik Jordahls senaste rapport.

"Kvalitetsarbetet eftersatt. En ny jämförelse visar att skolföretag arbetar mer välorganiserat med uppföljning, analys och åtgärder än vad kommunala skolor gör. Nu måste regeringen se till att åtgärda de faktiska problemen i stället för att ge sig på friskolornas vinster och aktieutdelningar" skriver Henrik Jordahl, IFN, i Dagens Nyheter.

"Kommunerna är sämre än vinstdrivande skolföretag på att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Slutsatsen kommer i en rapport som nationalekonomen Henrik Jordahl gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och som presenterades i går i Dagens Nyheter" skriver Dagens Industrisledare och refererar till Henrik Jordahl. IFN.