IFN i media

"Kommunerna är sämre än vinstdrivande skolföretag på att bedriva systematiskt kvalitetsarbete. Slutsatsen kommer i en rapport som nationalekonomen Henrik Jordahl gjort på uppdrag av Svenskt Näringsliv, och som presenterades i går i Dagens Nyheter" skriver Dagens Industrisledare och refererar till Henrik Jordahl. IFN.

"Våren 2015 vädrade jag här på ledarsidan tanken att tiggare borde erbjudas jobb med betalning snarare än gåvor och tanken att en enkel smartphoneapplikation skulle kunna underlätta för utbud och efterfrågan att mötas. Ett drygt år senare kan jag konstatera att det hänt en hel del, både med tekniken och med arbetskraftsutbudet" skriver Andreas Bergh i en krönika i Svenska Dagbladet.

"Det är bra att fackekonomen ger ett perspektiv om behovet av kompetenshöjning vilket sätter in den nu avgångna riksrevisorns agerande i det sammanhang som hon själv anfört i sitt internmeddelande till personalen i samband med att hon avgick" det skriver Janerik Larsson i en krönika på Svenska Dagbladet i vilken han referar till Lars Calmfors.

"Sammanfattningsvis har jag svårt att se Riksrevisionens rekryteringar som korruption. Det verkar i stället vara fråga om ett alltför fyrkantigt, snabbt och fartblint sätt att höja analysförmågan som lett helt fel och därför motverkar sitt syfte" skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsidor idag.

Den lägre arbetsgivaravgiften för unga har skapat mängder med nya jobb för en grupp som står långt från arbetsmarknaden, enligt branschorganisationen Visita. Johan Egebark, Stockholms universitet och IFN, är skeptisk till de siffror som Visita presenterar. Egebark säger till DN Ekonomi: "Sänkningen kostade uppemot 20 miljarder per år i uteblivna skatteintäkter vilket är en väsentlig kostnad. Ställer man den i relation till antalet nya jobb ser man att det var en ineffektiv reform."

I en ledare om Almedalen skriver BLT om Jonathan Haidts IFN-seminarium. Skribenten förklarar att det finns en risk att även akademin fastnar i grupptänkande. "Haidts olika projekt går i praktiken ut på en enda sak. Dialog [...] Ingen ska vara trygg i sin egen åsiktsbubbla. Den som tror att motståndaren är dum och inskränkt är det oftast själv."

En intervju med Jonathan Haidt, som besökt IFN och medverkat på ett seminarium, publiceras på SvD ledarsida. Ivar Arpi skriver: "Det Jonathan Haidt beskriver är en idéresa även Sverige behöver göra. Det meritokratiska samhället framför det förment toleranta, men i själva verket mycket intoleranta. Och förståelsen för att höger- och vänsterbegreppen ibland är begränsade i sin användbarhet."

"På LO:s Facebook-sida näthatas en ledande centerpartist. Men i LO-vänsterns värld tycks det alltid vara högern som ansvarar för "trumpifieringen” av debattklimatet" skriver Sakine Madon på Expressens ledarsida. Hon berättar även om påhopp som Lars Calmfors, IFN, utsatts för.

Erik Helmerson, DN:s ledarsida, tror att ”assimilering” står inför en comeback i den svenska debatten. "På ett mycket omskrivet seminarium på Institutet för näringslivsforskning för ett par veckor sedan lyftes det av den amerikanska psykologiprofessorn Jonathan Haidt. I panelen fanns Aida Hadzialic, gymnasie- och kunskapslyftsministern. 'Vi måste bygga en nationell identitet för alla', sa Hadzialic.

Wisconsin Public Radio har intervjuat Diana O'Brien om studien "Gender Quotas and Women's Political Leadership" av O'Brien och Johanna Rickne, IFN. Forskarna har studerat utnämningar av lokala politiska ledare inom socialdemokratiska partiet. "Vad vi fann gång på gång är att när politiska partier eller bolagsstyrelser tvingas utse kvalificerade kvinnor, så gör de det", säger O'Brien till radiostationen.

Facket och Skatteverket anser att svartarbete har börjat pressa ned genomsnittslönen och därmed beröva statskassan på inkomstskatt", skriver Reuters om tillströmningen av invandrare på den svenska arbetsmarknaden. "Jag ser en risk, om vi inte försöker lösa detta på ett reglerat sätt,  att verkligheten ändå kommer ikapp oss", citerar Reuters Lars Calmfors, IFN.
 

Safehaven skriver om en artikel av Lacy Hunt (Hoisington's Second Quarter Review) att de offentliga utgifterna spär på BNP. När Safehaven förklara hur underskott hämmar den ekonomiska tillväxten hänvisar skribenten till en studie av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN. De förklarar att det finns en "betydande negativ korrelation" mellan storleken på offentliga utgifter och den ekonomiska tillväxten.

I en krönika  på DN Ekonomi skriver Johan Schück att lägre löner inte är en patentlösning. "Men här gäller det att minska företagens kostnader så att de blir mer villiga att anställa lågutbildade". Han skriver att lösningar finns skisserade, t.ex. av Lars Calmfors, IFN,  som "förespråkat ett avtal om tidsbegränsade ingångsjobb där lönerna är lägre än dagens minimilöner". 

I Visby talar alla om Sverige och värderingar, skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel från Almedalen. Tidningen skriver bland annat från en panel där  Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet deltog. Han förklarar att den mellanmänskliga tilliten i Sverige är oerhört stabil över tid. "Det är goda nyheter" skriver DN.

I en ledare skriver Sörmlands Nyheter om Centerns förslag till sänkt ingångslön. Tidningen nämner "tunga namn" som deltog i C.s ekonomiska seminarium i Almedalen; "... några av Sveriges främsta forskare på arbetsmarknadsområdet, som Lars Calmfors [IFN] och John Hassler.

EU-kommissionen ska ge besked om eventuella sanktioner mot Portugal och Spanien för brott mot EU:s budgetregler. Lars Calmfors, IFN, säger till DN att beslutet kan ses som särskilt viktigt eftersom det är första beslutet som fattas efter att sanktionsreglerna skärpts: "Nu är vi igenom finanskrisen, och då är nog tolkningen att det inte längre finns någon ursäkt för länderna att inte följa reglerna."

Alliansen vill rädda den svenska skolan med förslag som är utdömda av professionen och forskare, skriver Dagens Arena och hänvisar till tweets av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN: Vad händer med skolor som har fler sökande än platser? Vad händer med de elever som trots allt inte väljer? Och vilka problem är det egentligen alliansen försöker att lösa med ett aktivt skolval?

VVS Forum skriver om en debatt i Almedalen där Lars Calmfors, IFN, deltog. Calmfors förklarade att "det är ganska klart att sänker man minimilönen från höga nivåer och det har vi i Sverige, då genererar det sysselsättning". Enligt Calmfors "borde den fackliga sidan vara intresserad av att reglera detta i kollektivavtal för gör vi inte det så kommer effekten ändå att bli sänkta löner och svarta löner".

Sänkta ingångslöner är nog nödvändigt om den svenska modellen ska vara uthållig även i framtiden, skriver Smålandsposten i en ledare med hänvisning till ett förslag av Centern. Tidningen skriver om att Lars Calmfors, IFN, deltog i C:s ekonomiska seminarium i Almedalen: "Han hade en nykter analys om att det även ligger i fackförbundens intresse att släppa fram lägre ingångslöner."

I en ledare skriver SvD om rapporten ”Reform av personaloptionsbeskattning” av Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare är affilierad till IFN. De redovisar vad en sänkt beskattning av personaloptioner skulle kunna ge i form av fler entreprenörer.

TT skriver: "Centerpartiet vill satsa tolv miljarder på att göra det billigare att anställa lågutbildade unga och nyanlända.Det blir enormt kostsamt och ger ingenting, säger LO:s ordförande Karl Petter Thorwaldsson." Lars Calmfors, IFN, kommenterar och säger bland annat att "det är helt klart att höga miniminivåer minskar sysselsättningen för de med låga färdigheter. Det visar alla studier."

TT redovisar Centerns förslag att arbetsgivaravgifterna slopas på lönesummor upp till 16 000 kronor under de två första åren. Lars Calmfors, IFN, sa på C:s seminarium att "det är svårt att på kort sikt se vad som skulle kunna minska motståndet inom LO". Han tror inte att arbetsmarknadens parter förmår att förhandla fram avtal som öppnar för enklare jobb med lägre lönenivåer än de existerande avtalen.

I en krönika i Sydsvenskan skriver Ingrid Runsten från Almedalen om "utanförskap eller innanförskap" på arbetsmarknaden. Lars Calmfors, IFN, citeras: "Han hävdar att utan en reglerad form av enkla jobb till lägre löner så kommer de i alla fall, som ett resultat av att utbudet av outbildad arbetskraft ökar, men då till svarta löner."

Tidningen Psychology Today skriver om hur väljare ser till kandidaters utseende när de bedömer deras kompetens, karaktär och kvalifikationer. Tidningen refererar till en artikel av Niclas Berggren, Henrik Jordahl (båda IFN) och Panu Poutvaara: ”The Looks of a Winner: Beauty and Electoral Success.”

I en sommarkolumn skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om Brexit. Han förklarar "att stängas ute från den inre marknaden är knappast ett reellt alternativ. Men tillgång till den kräver att landet godtar fri rörlighet och EU-regleringar, vilket Brexitörerna har lovat att avskaffa. Det kräver också EU-betalningar, som de har lovat att spendera på annat. Det blir därför svårt att ta sig ur detta utan full reträtt eller en dålig uppgörelse."

Ledarsidorna skriver att Sverige för närvarande har en skev könsfördelning, särskilt i åldersspannet 15 – 19 år, "något som har accelererat kraftigt genom det senaste årets mottagande av ensamkommande barn och ungdomar". Skribenten hänvisar till ett debattinlägg om av Özge Öner, IFN: "Självfallet har de flesta män, som är uppvuxna i länder där konsensus råder att det är kvinnornas och inte männens skyldighet att undvika sexuella övergrepp, en helt annan syn på hur man bör bete sig mot kvinnor än de flesta svenska män."

Jonathan Haidt är en akademisk superstjärna förklarar Svensk Tidskrift. Peter J Olsson skriver utförligt om Haidt anförande men även om paneldiskussionen: "Det intressantaste sades nog av gymnasie- och kunskapslyftsministern Aida Hazialic." "Hon talade om den svenska modellen som en där vi hade säkerhet genom omfördelning, men som också byggde på att det finns ett samband mellan rättigheter och skyldigheter." Peter J Olsson fortsätter: "Hon noterade att en majoritet tyckte att landet gick åt fel håll. Det gäller att hitta en ny nationell identitet – och en som inkluderar svenska värden som demokrati, trygghet och jämställdhet."

I en ledare skriver Dagens industri: "Många tunga ekonomer, bland andra Lars Calmfors och Assar Lindbeck, IFN, anser att överskottsmålet på 1 procent är obsolet, eller för högt." DI anser att kompromissen är bra och innebär "ännu en seger för regeringen, efter uppgörelserna om energin och försvaret".

En blocköverskridande uppgörelse har träffats om ett nytt ramverk för finanspolitiken. Överskottsmålet sänks och det införs ett skuldankare, ett nytt riktmärke för statsskulden, skriver TT. Lars Calmfors, IFN, förklarar att "man gör det lite tydligare att regeringen ska motivera avvikelser från målet och ha en plan för hur man ska återgå. Sedan tillkommer skuldankaret. Det kan man se som en skärpning."

Lsrs Calmfors, IFN, intervjuas i DI tv om uppgörelsen om ett nytt ramverk för finanspolitiken där överskottsmålet sänks och det införs ett skuldankare. Calmfors säger att det viktigaste är att man fått en överenskommelse om ett mål och att det är bra att ett skuldankare införs.

Louise Andrén Meiton SvD skriver om gårdagens blocköverskridande uppgörelse om ett nytt ramverk för finanspolitiken: "Calmfors [IFN] riktar ljus på en riktigt öm tå. Varken den nuvarande eller den tidigare regeringen har nått överskottsmålet. 'Strävan är rätt och de är motiverat att ändra målet men allt hänger på att de nya målen tas på allvar'."

I ett debattinlägg i Göteborgs-Posten skriver Nima Sanandaji och Gabriel Heller Sahlgren, den senare är affilierad till IFN, att personaloptioner behövs för att fler ska vilja bli entreprenörer i Sverige. De hänvisar till en studie av Magnus Henrekson, IFN, och Tino Sanandaji, HHS, som visar "ett nära samband mellan entreprenörskap och nivån på personaloptionsskatten".

"Mycket tyder på att en lag om kvotering i bolagsstyrelser är på väg. Vi är starkt emot detta" skriver bland andra Jenny Lindén Urnes, ledamot i IFN:s styrelse på DN Debatt. Artikelförfattarna anser att med en kvoteringslag äventyras: "... ägarnas rätt att utse styrelser i sina företag och förutsättningarna för att uthålligt öka mångfalden och jämställdheten i bolagens ledningar."

I en krönika på ledarstiden i Dagens Nyheter skriver Erik Helmerson om en föreläsning av Jonathan Haidt som gästat IFN. En lärdom som Helmerson drar från Haidt är att "företrädare som Donald Trump, Nigel Farage och Vladimir Putin kommer med 'fakta' som är lätta att motbevisa men tycker sig ha rätt att göra det eftersom de för en existentiell kamp för vad de håller för heligt."

I en intervju i SvD förklarar Lars Calmfors, IFN, att britterna efter Brexit "vill ha full tillgång till den inre marknaden men inte fri rörlighet av arbetskraft. Men det kommer EU aldrig att acceptera. De riskerar att hamna i samma situation som Norge, Island och Liechtenstein där man får acceptera EU:s regler utan att kunna påverka dem."

Dagens Industri skriver i en ledare från ett IFN-seminarium med Jonathan Haidt att "vi måste acceptera att människor, även intellektuella, i stor utsträckning fattar beslut, inte bara politiska, baserat på moral, känsla och erfarenhet. Det är inte nödvändigtvis dåligt." Skribenten förklarar hur Haift förklarar att väljare resonerar: "Psykologi och moral slår ekonomi när det gäller politiska val."

PJ Anders Linder, Axess, skriver på Axess blogg om det IFN-seminarium där Jonathan Haidt bl.a. förklarade orskarena till Brexit. "Ska man verkligen få fart på opinionen mot det mångkulturella samhället ska man lägga sitt krut på att predika om att mångkulturalism är det enda förnuftiga och att dess motståndare är veritabla troglodyter."

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om ett seminarium som arrangerades av IFN med Jonathan Haidt. Larsson förklarar: "Föredraget kommenterades på ett intressant sätt av statsrådet Aida Hadzialic som varnade för identitetspolitiken och underströk att den politiska ambitionen måste vara att göra alla som lever i landet till svenskar som förr. Generella reformer som omfattar alla, som omfattar hela landet och som bygger på den nationella identiteten."

Den avgörande faktorn bakom britternas vilja att lämna EU tycks vara motvilja mot arbetskraftsinvandringen från fattiga EU-länder. Det var inte främst fördjupningen utan utvidgningen av EU som utlöste Brexit, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida.

Niclas Berggren, IFN, skriver på SVT Opinion om Brexit att det finns fler risker än de ekonomiska:politiska kostnadern (populistiska partier vädrar morgonluft) samt social eller kulturell kostnader: "Forskning som jag har bedrivit tillsammans med Henrik Jordahl och Therese Nilsson de senaste åren tyder på ett positivt samband mellan den typ av politik som i många stycken har förts inom EU och viktiga sociala attityder som tolerans mot människor som är annorlunda och tillit människor emellan."

Ganriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle om Brexit: "Arma land! Det var min första tanke när resultaten från folkomröstningen började rullade in. Snart stod det klart att de verkliga vinnarna är populistiska krafter som gärna ser protektionismen breda ut sig i Europa. Bevare oss väl för vad som komma skall."

Chefstidningen skriver om bonusar och intervjuar bland andra Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Han förklarar att "företagsledare har en tendens att inte vilja ta några risker så bonusen är tänkt att få dem att ändra sin riskprofil. Baksidan är förstås att en del tar för stora risker". Tidningen förklarar att "som de flesta bonussystem är utformade i dag anser Lars Oxelheim att den risken är stor".
 

I en nyhetsartikel skriver Ingenjören om ESO-rapporten “Digitaliseringens dynamik” författad av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson. "Digitalisering och automatisering tycks ha lett till högre produktivitet, men också en större polarisering på den svenska arbetsmarknaden, enligt en ny rapport."

Henrik Jordahl, IFN, diskuterar med Karin Svanborg-Sjövall, vd Timbro, frågan om studieavgifter med anledning av att en amerikansk studenten nyligen vann ett uppmärksammat mål mot Mälardalens högskola, som tvingades betala tillbaka 170 000 i studieavgifter. Den matematikutbildning som studenten hade gått saknade i praktiken värde, enligt tingsrätten.

Regleringar är orsaken till dagens problem – inte lösningen till bostadskrisen skriver åtta akademiker i Svenska Dagbladet Näringsliv. En av dessa är Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN: "Marknaden bör få ett större spelutrymme, där exempelvis hyror tillåts förändras i större grad efter utbud och efterfrågan. De negativa aspekter som ändå uppstår, exempelvis ökad inkomstsegregation, kan motverkas av mer effektiva politiska åtgärder, såsom riktade bostadsbidrag till resurssvagare hushåll."

David Cesarini, New York University och affilierad till IFN, är en av författarna till en studie om lotterivinster och vinnarnas hälsa. Cesarini förklarar: "Våra resultat tyder på att i rika länder, med omfattande sociala skyddsnät, är de kausala effekterna av rikedom inte någon central förklaring till sambandet mellan inkomst och livslängd."
 

Om Storbritannien lämnar EU får det negativa ekonomiska effekter, också för unionen. Men ännu mycket viktigare är riskerna för hela Europaprojektet. Det skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters hemsida.

I en notis från TT, som publiceras i en rad tidningar, presenteras forskning av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN. De skriver i ESO-rapporten Digitaliseringens dynamik: "Automatiseringen innebär att vissa typer av jobb försvinner. Utbildning fungerar som ett skydd mot arbetslöshet – personer med enbart grundskola har en avsevärt högre risk att förlora jobbet jämfört med personer som har en akademisk examen".

Statskoll skriver om ESO-rapporten “Digitaliseringens dynamik” författad av IFN-forskarna Fredrik Heyman, Johan Norbäck och Lars Persson."Digitaliseringen har gjort att fler arbetar inom hög- och låglöneyrken medan allt färre arbetar inom yrken med mellanhög lön. Automatiseringen innebär att vissa typer av jobb försvinner."

SIX skriver inför ett seminarium om en ESO-rapport författad av Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson, IFN. "Digitaliseringen innebär både hot och möjligheter för företag och sysselsättning. Om företagen blir mer effektiva och kan erbjuda varor och tjänster till lägre priser, kan digitaliseringen också skapa nya jobb", säger Lars Persson.