IFN i media

IFN-forskarna Fredrik Heyman, Pehr-Johan Norbäck och Lars Persson skriver i ett debattinlägg SvD Näringsliv om sin nya ESO-rapport: "Ytterligare en förklaring till Sveriges gynnsamma ekonomiska utveckling är att det svenska näringslivet framgångsrikt använt digitaliseringen för att driva på strukturomvandlingen" Forskarna förklarar att det "behövs reformer som bibehåller och ökar incitamenten för företagen att finna nya affärsmöjligheter, experimentera och växa" .

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en krönika om britternas  omröstning om att vara kvar i EU eller ej: "Rapport efter rapport som har släppts under våren finner alla samma sak: att lämna EU skulle sannolikt ha negativa effekter på ekonomin i både Storbritannien och resten av unionen i stort. Geopolitiskt är det troligtvis bara Ryssland som skulle gynnas." Heller Sahlgren förklarar att Sverige sannolikt skulle drabbas hårt vid ett nej. "Storbritannien är vår fjärde största exportmarknad".

I en ledare skriver Barometern om bostadspolitik. Tidningen hänvisar till senaste numret av Ekonomisk Debatt och att Niklas Bengtsson och Niclas Berggren, IFN, skriver: "Ofta verkar den politiska debatten utgå enbart från förhållandena i Stockholms innerstad, vilka inte är typiska för stora delar av landet i övrigt".

Siten Bullfax.com skriver om forskning av David Cesarini, Erik Lindqvist (båda affilierade till IFN), Robert Ostling och Björn Wallace. Forskarna har studerat förhållandet mellan hälsa och lotterivinnare och deras barn. "Effekter på vuxna är nära noll" skriver Bullfax. "Möjligtvis kan de bli frågan om en liten minskning av förbrukningen av medicin."

Offentliga Affärer skriver från ett seminarium i riksdagen: "Regeringen frångår den klassiska socialdemokratiska välfärdspolitiken med förslaget om att företagen ska betala samhällets nota för långtidssjukskrivna, varnar professor Magnus Henrekson. De generella välfärdssystemen urholkas samtidigt som arbetsmarknaden brutaliseras."

Daniel Löfstedt skriver på Second Opinion om en studie av Thomas Tangerås, IFN, om vilka effekterna kan bli av kapacitetsmekanismer och vilka de konkreta följderna blir mellan två länder. "Slutsatsen är att kapacitetsmekanismens effekter på den ena marknaden påverkar den andra. Priset dämpas och marknadsintegrationen försvåras." Thomas Tangerås ser ett tilltagande problem med mer och mer väderberoende kraft i systemet och han ser en fara i att länder i större utsträckning skyddar sin egen kraftbalans genom att hindra handel över gränserna.

Aftonbladet skriver om en ESO-rapport författad av Nikolay Angelov och Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Studien visar att friskolor etablerar sig i större utsträckning i områden med många högutbildade. Men de öppnar skolor i högre utsträckning också i invandrartäta områden. "Resultatet är överraskande, men måste tolkas försiktigt" säger Karin Edmark till TT.

Friskolor etableras både i områden med högre socioekonomisk status – och i mer utsatta områden, skriver Karin Edmark, Stockholms universitet och affilierad till IFN, och Nikolay Angelov i Dagens Industri. De förklarar att bristande information om skolpengens utformning i olika kommuner försvårar förståelsen av varför friskolor etableras i vissa områden och inte i andra: "Därmed saknas underlag för välgrundade politiska beslut. Det är anmärkningsvärt, särskilt i ett land med världens kanske mest långtgående skolpengssystem."

Henrik Höjer skriver i Modern Psykologi om skolbetyg och refererar forskning på området. Vad gäller betygsinflation och att det sätts mer generösa betyg i friskolor hänvisar Höjer till Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som säger att "problemet är att betygen inte förankras i en likvärdig utvärdering av kunskapsmålen, som resultaten på externt rättade nationella prov".

I ESO-rapporten ”När skolan själv får välja” konstaterar Nikolay Angelov och Karin Edmark, affilierad till IFN, att friskolor startas i både områden med hög utbildningsnivå liksom i mer socioekonomiskt utsatta områden med många utrikes födda. Karin Edmark citeras från Dagens Industri och en TT-intervju.

Dagens Nyheter skriver om bostadsmarknaden. En av de experter som intervjuas är Lars Calmfors, IFN. han förklarar att hushållens ökade skuldsättning och de stigande bostadspriserna bidrar till en osäkerhet i den finansiella ekonomin. "Det här är ett problem som centralbanken och finansinspektionen brottas med och det finns ingen riktig enighet kring hur farlig eller om situationen ens är farlig."

Johan Wennström, IFN, skriver i Axess att "man kan höra debattörer som vill upprätthålla ett stort flyktingmottagande ge sken av att varhelst diskussioner om nationalstaten och dess territoriella gränser uppstår, hotar ytterst Förintelsen i modern skepnad". Historikern Timothy Snyder förklarar att det var "förstörelsen av nationella kulturer och institutioner i Östeuropa som gjorde Förintelsen möjlig". Wennström skriver att "förintelsen kunde inte ha utförts var som helst och inte heller av vem som helst, menar Snyder och framhåller, att det var en speciell uppsättning faktorer som producerade Förintelsen. Dess primära förutsättning var Adolf Hitlers exceptionellt rasistiska världsbild, som Snyder skildrar på ett nytt och intressant sätt".

I dagarna kommer får ett par miljoner svenskar tillbaka pengar på skatten. Det är märkligt, skriver Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, i Metro: "Det märkliga med att glädjas åt skatteåterbäring ligger alltså i att pengar lånats ut, i princip räntefritt, till staten genom att människor har betalat in för hög skatt."

Med anledning av ett anförande av oppositionspolitikern Andrew Leigh skriver Labor Herald om en studie av bland andra Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN: "Ekonomerna hittar få tecken på att sänkningar av bolagsskatten ökar den ekonomiska aktiviteten, med undantag för lågkonjunkturer".

Dagens Industri skriver om en Saco-konferens om "integration, välfärdsstaten och framtidens reformer" som tidningen menar "lika gärna kunnat ha ett annat tema – allt är politikernas fel". Lars Calmfors, IFN, var en av talarna: Calfors inledde med att "kritisera regeringens tassande runt överskottsmålet och säger att det i nuläget bara är Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler som bryr sig om målet".

Aftenposten skriver om forskning vid Norwegian School of Economics (NHH): Förra året tryckte vi på like-knappen på Facebook ungefär sex miljoner gånger varje dygn. Och vi gillar vad andra gillar. "Det finns flera förklaringar till flockbeteende på Facebook, men konformitet är den viktigaste mekanismen, säger Mathias Ekström, NHH och affilierad till IFN.

I ett debattinlägg i SvD skriver Jonas Vlachos, Stockholm universitet och affilierad till IFN, och Rikard Forslid att "det skulle vara billigare för staten att finansiera en inhemsk fabrik för vaccin än att reservera produktionskapacitet hos de internationella producenterna". Forskarna förklarar att "de starkaste skälen för att bygga en statlig vaccin­fabrik är emellertid inte ekonomiska utan säkerhetsmässiga".

Tvärtemot vad många trodde, så steg inte priserna på bostäder som en följd av den sänkta fastighetsskatten som alliansregeringen införde 2008. Med ett undantag - de mest exklusiva villorna i Stockholmstrakten, förklarar TT i en text om forskning av Mikael Elinder, Uppsala universitet och affilierad till IFN, och Lovisa Persson, IFN.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle om att "lärare kan i princip sätta vilka betyg de vill utan ansvarsutkrävande. Detta kombineras samtidigt med ett antagningssystem till gymnasium och högskola som bygger på just dessa betyg. Detta galna system måste reformeras snarast möjligt." Heller Sahlgren skriver att betygssystemet bör centraliseras.

Norrbotten Kurirens ledarredaktion rekommenderar läsning av Andreas Berghs krönika i gårdagens Svenska Dagbladet. Tidningen skriver: "Berghs krönika är angelägen läsning också för att lusten att bygga att ut offentlig administration i utlandet riskerar att sprida sig till fler kommuner."

Professor Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans med professor Finn Østru i Jyllands-Posten om att dagens penningpolitiken sannolikt kommer att skapa en ny skuldkris och en ineffektiv kapitalmarknad.

I en ledare skriver Expressen att "inget annat land på jorden betraktar skolan som en marknad bland andra. [...] Det är en investering för livet som är en central uppgift för varje stat." Skribenten hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN, som på Twitter skrev: varför inte privatisera även försvar, skatteverk, domstolar och polis i så fall?

Ett Letter to the editor av Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, publiceras i Financial Times. Det handlar om att använda s k helicopter money. Oxelheim förklarar att stater redan lånar från utlandet eller använder biståndspengar för att ge invandrare en anständig standard. Detta är i princip helicopter money, skriver han och tillägger att detta är det sista verktyget i den penningpolitiska verktygslådan.

Varför har Luleå kommun öppnat kontor i staden Austin i den amerikanska delstaten Texas, undrar Andreas Bergh, IFN, i en kolumn på SvD:s ledarsida. "Motiven som anges är så genomskinliga att invändningarna blir tramsigt uppenbara" skriver han och avslutar: "Om ett kontor i Austin är motiverat, varför stanna där? Ska Luleås företagare lämnas vind för våg av sin kommun i Europas finansiella centrum London, i Indiens IT-huvudstad Bangalore eller för den delen i Bogotas myller av gatuförsäljare? Det här kan bli hur stort (och dyrt) som helst."

Gymnasieminister Aida Hadzialic (S) kommenterar att friskolorna rättar de nationella proven mer generöst än de kommunala. Hon säger att när skolan görs till en marknad urholkas kunskaperna och glädjebetygen tilltar. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas och förklarar att "systemet gör på något sätt att man kan hamna i situationen: Ska mina barn gå på en skola där de lär sig mest eller där de får högst betyg?"

Robin Smith, styrelseledamot för Lärarnas Riksförbund, skriver i ett inlägg att "staten bör reglera och finansiera skolan – vinsten ska återinvesteras i verksamheten". Smith hänvisar till Jonas Vlachos, affilierad till IFN som ska ha förklarat att "friskolor, i större utsträckning än kommunala, anpassar sig efter vad eleverna vill ha".

Jonas Valchos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, kommenterar förslaget att fler nyanlända elever ska kunna ges plats på landets friskolor. Vlachos kritiserar detta undantag från dagens kösystem. Han menar att kötid som urvalsgrund är en historisk relik.

Hur kan föräldrar minska sannolikheten för att deras barn kommer att lida av depression och ADHD, frågar Vox och hänvisar till forskning av Petra Persson, affilierad till IFN, och Maya Rossin-Slater. I en ny studie finner forskarna att mödrar med en nära släkting som dör under graviditeten löper större risk att få barn som senare i livet använder ångestdämpande medicin.

I en huvudledare skriver DN om forskning av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Det handlar om gymnasiefriskolornas provrättning som DN menar att det "först sker en glädjerättning, därefter sätts betyg i överkant". DN avslutar: "Lösningen borde vara hårdare tillsyn och [...] centralt rättade nationella prov. Att prov inte anonymiseras, och att de fortfarande rättas av elevernas egna lärare, är omöjligt att begripa."

I en ledare om glädjebetyg och fusk skriver Expressen om forskning av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som visar "att gymnasielärare på friskolor gör generösare bedömningar av provsvaren. Sett till alla gymnasister är skillnaden liten, motsvarande 0,2 meritpoäng i betyget - där rikssnittet är 13,8. Men för elever som hade dåliga grundskolebetyg är skillnaden större - 0,5 poäng".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att "europrojektet tycks vara fångat i en fälla. Medborgarna vill behålla euron men är inte beredda att acceptera de förändringar som kan krävas för att få valutaunionen i sin nuvarande form att fungera bättre". Calmfors föreslår att "klausul i EU-fördraget som förbjuder hjälp till krisande medlemsstater som hotas av statsbankrutt återupprättas. Det skulle tvinga privata långivare att bli mer försiktiga med sina lån och därmed minska riskerna för statsfinansiella kriser. Om sådana ändå uppstår, bör stater tillåtas gå i konkurs och en fördjupad bankunion användas för att hantera följderna".

Enligt en rapport författad av bl.a. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, görs det även en generösare provbedömning på friskolorna än i kommunala skolor. En intervju med Vlachos i SR citeras: "Fristående och kommunala skolor erbjuder samma program och de har samma finansiering. I princip kan man tycka att de åtminstone borde prestera ungefär lika bra".

Statskoll skriver om en rapport författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Enligt rapporten rättar fristående gymnasier de nationella proven generösare än de kommunala. "Vi vet inte vad det beror på, men resultatet att fristående skolor gör generösare bedömningar är konsistent med att fristående skolor i högre grad än kommunala anpassar sig efter olika elevgruppers efterfrågan" säger Vlachos till Statskoll.

I en ledare skriver Allehanda om en betygsrapport författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Vlachos citeras från en radiointervju: "Elever som går på studieförberedande program efterfrågar högra studieresultat, och det får de också om man tittar på de interna rättningarna av proven. I slutändan är det sannolikt att det översätts i högre betyg."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN intervjuas i Lärarnas Tidning om en betygsrapport. Han säger bland annat: "Ju svagare resultat man har med sig från grundskolan desto större är skillnaden i resultat mellan elever på fristående och kommunala gymnasieskolor."

ETC skriver om att jämställdheten ökar i europeiska bolagsstyrelser men färre än 10 procent är vd:arna är kvinnor. Johanna Rickne, IFN, intervjuas och säger:  "Debatten om kvotering fastnar ofta i typ att kvinnor i styrelser måste leda till att företag presterar bättre på börsen, eller att kvinnor i politiken måste ta upp kvinnofrågor. Men man har ju kvotering för att få en jämlik maktfördelning, det ska inte spela någon roll vad man gör med makten."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas i P1 morgon om en rapport som visar att gymnasieelever på friskolor presterar sämre på de nationella proven än elever på kommunala skolor. Samtidigt görs sedan en generösare bedömning av proven på friskolorna. Är det är lättare att få bra betyg i friskolor? Vlachos säger att så kan det vara.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, intervjuas om en studie som visar att gymnasieelever på friskolor presterar sämre på de nationella proven än elever på kommunala skolor. Vlachos säger att en tolkning kan vara att fristående gymnasier anpassar sig efter vad eleverna vill ha.

Johanna Möllerström, George Mason University och affilierad till IFN, skriver på ledarsidan om valet av populistiska politiker i USA så väl som i Europa. Hon ger råd till Hillary Clinton: låt bli att försöka uppfostra Trumps väljare. "De politikerskeptiska Trumpsympatisörerna ogillar att bli uppfostrade av en medlem av det politiska etablissemanget – och än värre lär det bli om denna också råkar vara kvinna."

Sverige har alla chanser att bli en champion på vårdexport. Men det kräver en hel del reformer, skriver Nima Sanandaji i Entrepenör. Sanandaji arbetar tillsammans med Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, med tankesmedjan European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform (ecepr.org).

Stupstocken mellan E och F slår ut allt fler elever. Nu vill tongivande forskare och Skolverket skrota eller mjuka upp godkäntgränsen, skriver Lärarnas tidning. Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarar att "Godkäntgränsen leder till onödiga misslyckanden eftersom eleven kan ha andra styrkor som kan vara av stort värde för andra. Man bör inte hindra elever med F från att få en god fortsatt utbildning".

Standard-Examiner, i Utah, skriver om forskning av bland andra Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Forskarna har funnit att ofödda barn där en släkting dör under graviditeten är 25 procent mer benägna att senare ta ADHD-medicin. Som vuxna är de 13 procent mer benägna att ta receptbelagda läkemedel för ångest och 8 procent mer benägna att ta droger för depression.

På Washington-Posts Wonkblog skriver Carolyn Y. Johnson om forskning av Petra Persson, affilierad till IFN, and Maya Rossin-Slater. Det handlar om hur barn påverkas redan i moderslivet. Tidningen förklarar att forskningen tyder på att "kvinnor och beslutsfattare bör vara mer uppmärksam på stress under graviditeten, i allmänhet, och i synnerhet kronisk stress som en följd av fattigdom".

Kan prospect theory förklara stödet för Brexit i Storbritannien och Donald Trump i USA, undrar bloggaren Chris Dillow och hans resonemang åtges i Bullfax. Dillow hänvisar till forskning av bland andra Henrik Jordahl, IFN: "som visat att ojämlikhet föder misstro. Att även när eliten har rätt tror många väljare inte på dem."

Magnus Henrekson Intervjuas i Dagens Eko med anledning av att franska åklagarmyndigheten utreder Googles skatteplanering i landet. Magnus henrekson förklarar: "Man ska betala skatt där vinsten uppkommer. Men it-företagen bygger ofta på immateriella rättigheter och så tar man betalt för användning av dem. Tar man då väldigt mycket betalt kan en vinst omvandlas till i princip ingen vinst alls. Då blir ingen skatt".

 E-entré skriver om 2016 års vinnare av Global Award for Entrepreneurial Research Philippe Aghion. "Företag är som folk är mest. När konkurrensen ökar är det några som kommer att anstränga sig mer för att ligga i framkant, medan andra kommer att sacka efter" förklarar Aghion.

"Alliansen får inte gömma sig bakom överskottsmål och statsskuldsregler" skriver BLT i en ledare. Tidningen hänvisar till en rapport av bland andra Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: "Sverige in i dimman - ett obehagligt sannolikt krisscenario",

I Forbes skriver Tim Worstall om hyresreglering. Han hänvisar till Sverige och ett citat av Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "I många fall tycks hyresreglering vara den mest effektiva tekniken att förstöra en stad – bombning undantagen."

IPWatchdog skriver om att "patent är valutan i innovationssystemet. Skribenten hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN. Titeln på studien är "A New View of the Skew: A Quantitative Assessment of the Quality of American Entrepreneurship".

Expressen skriver om ökande vd-löner och citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, från en intervju i Dagens Industri.