IFN i media

Linda Nordlund skriver på SvD:s ledarblogg om planerade kejsarsnitt i Stockholm i sommar. Nordlund hänvisar till en intervju med Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN, i Dagens Industri. Persson forskar om hur stress och oro under gaviditeten kan få konsekvenser för både barnet och modern.

Dagens Industri intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, om vd-löner. Enligt honom har rörliga ersättningar till vd:ar blivit allt vanligare sedan 1990-talet: "Enligt Daniel Waldenström är kontentan av forskningen att fokus bör ligga på den fasta lönen."

Att skolan måste bli ”roligare” för att höja kunskaperna är totalt nonsens. Det är som att skolvärlden befinner sig i en masspsykos: man ignorerar all empiri och fortsätter att driva på i en riktning som leder oss längre och längre ner i avgrunden. Det skriver Gabriel Heller Sahlgren, LSE och affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle.

Skolkommissionen föreslår obligatoriskt skolval för att minska segregationen. "All forskning visar att det fria skolvalet har lett till ökad segregation, oavsett hur man mäter", säger Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en intervju. dagens Arena skriver: "Jonas Vlachos är övertygad om att styrningen måste skärpas för att få bukt med den ökande segregationen och skiftande kvaliteten. Friskolorna bör göras lika tillgängliga för alla genom att lotta ut platserna".

Ekonomen Paul Romers har föreslagit fristäder där människor ges möjligheten att testa nya sätt att leva på. Yves Zenou, som är affilierad till IFN, kommenterar förslaget på DN Ekonomi. Han förklarar att "jobben måste komma först". Han säger även att "ingen regering kommer att genomföra en sådan policy".

I en ledare skriver Elektrikern om årets avtalsrörelse att den gamla ordningen med ett normerande industriavtal inte längre fungerar. "Den är den största boven till att löneklyftorna ökar." Tidningen förklarar: "Till och med borgerliga ekonomer som Lars Calmfors [IFN] menar att denna ordning knakar i fogarna."

Johan Schück, DN, skriver i en krönika om Finanspolitiska rådet.I historieskrivningen förklarar Schück: " Finanspolitiska rådet inrättades av Anders Borg under hans tid som finansminister. Han blev sedan irriterad när rådet kritiserade honom och fick en spänd relation till dess ordförande Lars Calmfors [IFN]."

Janerik Larsson skriver på SvD.s ledarsida om politisk osäkerhet. Han hänvisar till IFN: !I december arrangerade IFN ett mycket intressant seminarium om politisk osäkerhets effekt på ekonomisk tillväxt." Janerik Larsson konstarerar att "Just nu är listan lång på politiska och andra osäkerhetsfaktorer."

I en replik till ett inlägg av Anna Ekström och 2015 års skolkommission skriver Ola Andersson, IFN, och Tommy Andersson, Lunds universitet, att en gemensam kö för intagning till skolor och gemensamma urvalskriterier skulle lösa flera problem. "Vi vet att det finns ett relativt enkelt sätt att effektivt datorisera skolvalsprocessen. 2012 års Nobelpris i ekonomi delades ut för denna upptäckt. Systemet har använts i bland annat New York som med mycket goda resultat varje år placerar cirka 100 000 elever."

I ett porträtt presenterar Dagens Industri Petra Persson, Stanford University och affilierad till IFN. Hennes forskning bl a om stress i fosterstadiet och betygsinflation beskrivs. Persson förklarar att "Sverige borde använda sina nationalekonomer mer i utformningen av politiska förslag och beslut. I USA sitter tre nationalekonomiska professorer i presidentens ekonomiska råd."

Finska lärare är oroliga över att landets opäng i PISA föll under 2009 och 2012, påpekar The Economist. Gabriel Heller Sahlgren, Centre for the Study of Market Reform of Education och affilierad till IFN, förklarar att "den viktigaste frågan är vad som ledde till den kraftiga uppgången av finska elevers prestationer mellan 1965 och 2000, inte vad som händer i skolan idag".

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Peter Steinmetz m fl, vd Skavsta Flygplats, att "Skavsta flygplats är en viktig del i lösningen på de infrastrukturella utmaningar som ett växande Storstockholm står inför". Han hänvisar till en rapport av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid. "I sin rapport visar de bland annat att sambandet mellan tidsavståndet till närmsta flygplats och den ekonomiska aktiviten är starkt."

Affärsmannen Bengt Sjöbergs donation på två miljarder kronor kan bli startskott till att fler förmögna delar med sig, säger Magnus Henrekson, IFN, i en intervju i Svenska Dagbladet. "Det finns ganska många som har över 20 miljarder kronor och vissa som har över 100 miljarder. Om fler ger bort i nivå med Bengt Sjöberg så får det stora effekter och kan påverka jättemycket" förklarar Magnus Henrekson.

Fokus kommunrankning »Här är bäst att bo« 2016 har sammanställts bland annat av Özge Öner, IFN och JIB. Tidningens chefredaktör Johan Hakelius skriver att "det är inte det geografiska, utan det politiska och byråkratiska Sverige som är trångt". Özge Öner svarar för arbetsmarknadsfrågor i undersökningen. 

Lars Calmfors, IFN och ordförande för AER, intervjuas av TT om att högutbildade utrikesfödda har betydligt svårare att få jobb än svenskfödda akademiker. Calmfors förklarar att språkundervisning, kompletterande utbildning, bättre och snabbare validering av betyg från andra länder hör till sådant som skulle hjälpa till att minska klyftorna.

Tim Worstall skriver i Forbes om det omöjliga med att hyresreglera bort höga hyror. I detta sammanhang citerar han Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som ska ha sagt att “In many cases rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city—except for bombing.”

The Atlantic förklarar att närmare 294 000 personer ingår i en studie där forskarna identifierat 74 gener som är associerade med utbildningsnivå. Med andra ord, de som bär flera av dessa gener slutför i genomsnitt fler år av formell utbildning. Bland forskarna återfinns David Cesarini, NYU och affilierad till IFN.

I en ledare som publiceras i bl.a. Ystads Allehanda förklaras att delar av skattesystemet är direkt kontraproduktivt. Skribenten hänvisar till Magnus Henrekson, IFN: "Magnus Henrekson menar att fördelningsprincipen påminner om gamla tiders feodalsamhälle där godsherren får lejonparten av vinsten, medan undersåtarna tackas med småsmulor och en klapp på axeln (Dagens Samhälle 17/2016). Det är tyvärr en träffande bild."

Gabriel Heller Sahlgren  [affilierad till IFN] kallar gärna kritiker av skolans marknadisering ideologiskt färgade och hävdar att de saknar stöd i forskningen. Men hans egen hållning är minst lika ideologisk, skriver doktoranden Gustav Borsgård i Pedagogiska Magasinet.

I en krönika på ledarsidan i Borås Tidning skriver PJ Anders Linder om en rapport författad av Fredrik N.G. Andersson, Andreas Bergh (IFN) och Anders Olshov som ger  "en dyster bild av vad som väntar runt hörnet. Kombinationen av hushållens skyhöga skuldsättning, banksektorns storlek och skenande kostnader för utanförskap i flyktinginvandringens spår löper stor risk att utlösa en djupare kris än 90-talets".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att hälsoklyftorna ofta beskrivs genom att grupper jämförs med varandra. "När exempelvis tidningen Dagens Samhälle nyligen gjorde ett reportage om Kommissionen för jämlik hälsa, illustrerades hälsoklyftorna av kurvor som visar att den förväntade livslängden sedan 1986 ökat mer för högutbildade än för lågutbildade." Bergh fortsätter: "Statistiskt sett är detta sätt att visa hur hälsans fördelning ändras inte felaktigt, men det är lurigt."

Nina Björk skriver i Dagens Arena om arbetsgivare och arbetssökande asylanter. I detta sammanhang nämns bland andra Lars Calmfors, IFN och ordförande AER: "... att staten skulle ta bort arbetsgivaravgiften för unga och nyanlända samt att dagens minimilöner skulle sänkas. 15 000 kronor tyckte rådets ordförande Lars Calmfors kunde vara en lämplig summa". Nina Björk fortsätter: "Om jag hade varit arbetsgivare hade jag i och för sig alltid velat ha lägre arbetsgivaravgifter, lägre löner och helst även statliga bidrag för att jag anställer människor."

Ann-Charlotte Marteus skriver på Expressens ledarsida att arbetagivare "vill ha folk som sköter sitt jobb, kommer i tid och håller anfall av kubism och skriksång på en miniminivå". Hon hänvisar till att bl.a. Magnus Henrekson, IFN, påpekat att "bristande icke-kognitiva färdigheter kan vara en förklaring till ungdomsarbetslösheten".

I en ledare skriver Katrineholms-Kuriren om ett debattinlägg av Andreas Bergh, m.fl.: Sveriges ekonomi går bra men det påminner på "många sätt om situationen i Sverige om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008".

Daniel Swedin, Aftonbladet, svarar Lars Calmförs, IFN och AER, beträffande en krönika DN. "Om man ger sig ut i den offentliga debatten och - under ett näringslivsfinansierat paraply - propagerar för sänkta ingångslöner får man nog räkna med att det man säger tolkas som politik. Om det sedan skrämmer bort yngre forskare från aktivt debattdeltagande vore det förstås tråkigt."

I en krönika på DN:s ledarsida skriver Lars Calmfors, IFN, att det blivit allt vanligare att forskare som deltar i samhällsdebatten misstänkliggörs. Han skriver: "I stället för att utgå från att olika förslag syftar till att lösa just de problem som anges antar man att det finns en dold agenda och ifrågasätter förslagsställarnas motiv". Calmfors förklarar att risken är stor att yngre samhällsvetenskapliga forskare på detta sätt skräms bort.

I en ledare i Byggindustrin förklaras att "när allt fler ekonomer i Sverige och internationellt ifrågasätter hur hållbart det är med hushållens fortsatta ökning av sin skuldsättning och varningarna för en kommande djup ekonomisk kris står runt hörnet, är byggsektorn omedelbart berörd". Tidningen hänvisar till ett inlägg i Dagens Industri av bl.a. Andreas Bergh, IFN.

Janerik Larsson skriver på SvD:s ledarsida om ett inlägg av Magnus Henrekson, IFN, i Dagens Samhälle under vinjetten Perspektiv. Ska vi ha ett skapande eller ett bevakande samhälle, undrar Larsson: "Finansdepartementets bevakande perspektiv utesluter oftast tanken på att skulle kunna finnas dynamiska effekter i ekonomin."

Under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle skriver Magnus Henrekson, IFN, om vikten av att personaloptioner kan utnyttjas av nya företag för att dessa kunna växa och bli kvar i Sverige. Han förklarar samtidigt hindren för att så sker: ett skattesystem som kastar grus i maskineriet för nya framgångsrika entreprenörsföretag.

"Sverige är inte rustat för den lågkonjunktur som kommer" skriver BLT i en ledare. Tidningen utgår från ”Sverige in i dimman – ett obehagligt sannolikt krisscenario”, en rapport av Fredrik Andersson, Andreas Bergh, IFN, och Anders Olshov, som "varnar för att en kommande kris kan bli stor, värre än 90-talskrisen".

Det var fel av Skolverket att säga till lärarna att de kan vara mer generösa med B- och D-betygen redan i vår. De anser Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. "Det låter märkligt och vagt när Skolverket säger att lärarna KAN använda den nya skrivningen" säger Vlachos till Lärarnas Tidning.

"Ingen får kränkas i identitetspolitikens värld – förutom judar. Denna dubbla måttstock gör Miljöpartiets agerande iögonfallande – och till syvende och sist faktiskt rätt antisemitiskt" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Han skriver att kritik mot Israels politik inte är antisemitism: "Men det märkliga är att judar i det här fallet oftast behandlas annorlunda än andra grupper och minoriteter."

UNT skriver i en ledare om att M vill introducera nya åtgärder för att motverka bidragsberoende och utanförskap. Tidningen anser dock att detta är fel strategi "som underminerar tilliten i samhället". UNT skriver: "Många är forskarna som visat att tillit är fundamentalt både för ekonomisk tillväxt och för att ha en fungerande demokrati (inte minst välfärdsforskaren Andreas Bergh)" som är verksam på IFN och Lunds universitet.

Tidningen ETC skriver att "i Sverige har frågan om nivån på de lägsta lönerna präglat såväl avtalsrörelsen som asyldebatten. Samtidigt växer andelen som riskerar fattigdom trots att de har ett arbete i Sverige – och i Europa". ETC hänvisar till Lars Calmfors, IFN och ordförande AER, vad gäller lägstalöner: "Borgerliga partier har tagit rygg på ekonomiprofessor Lars Calmfors, som också är ordförande i det näringslivsfinansierade Arbetsmarkandsekonomiska rådet, som anser att Sverige skulle behöva speciella lägstalöner runt 15 000 kronor."

"Regeringen borde ägna större uppmärksamhet åt de risker som ligger i öppen dager" skriver DN i en ledare. Tidningen hänvisar till en rapport av Fredrik N G Andersson, Andreas Bergh, IFN, och Anders Olshov: Sverige in i dimman – Ett obehagligt sannolikt krisscenario.

Forbes skriver om att Paul Krugman sagt att vi i dag lever i en andra "robber baron era.” I detta sammanhang hänvisar Forbes till "brilljant forskning" av blanda andra Alexander Ljunqvist, NYU och affilierad till IFN med titeln  "Företagens investeringar och börsnotering: ett pussel". Forskarna visar att privatägda amerikanska företag investerar nästan dubbelt så mycket som de som listas på börsen: 6,8% av de totala tillgångarna jämfört med bara 3,7%.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver tillsammans Fredrik N.G. Andersson och Anders Olshov, i Dagens Industri att Sveriges ekonomi går bra men att den på "många sätt påminner situationen i Sverige om situationen i Spanien, Portugal och Irland åren före finanskrisen 2008.

Johan Schück skriver i en krönika i DN att flyktinginvandringen förändrar Sverige. "Ett stort tillskott av lågutbildade leder till att inkomstskillnaderna ökar. Alternativet, som är sämre, är att många inte får jobb och hamnar utanför arbetsmarknaden." Schück hänvisar bland andra till Lars Calmfors, IFN, för svar på hur många lågutbildade ska kunna komma in på arbetsmarknaden.

SvD redovisar en undersökning där slutsatsen dras att den som reser mycket litar mer på folk och är en öppnare person. Tidningen intervjuar Martin Ljunge, IFN, som förklarar att sambandet inte är det som rubriken antyder: "De som litar mer på folk i allmänhet är mer benägna att resa".

I en replik till TCO och LO som kommenterat debattinlägget ”Ökad lönespridning sänkte den tyska arbetslösheten” (DN 2016-04-21) skriver  Lars Calmfors, Per Skedinger, Petter Danielsson, IFN, med flera i Arbetsmarknadsekonomiska rådet att de hoppas på "nytänkande på den fackliga sidan så att lägre betalda ingångsjobb skulle kunna kombineras med sådana utbildningsmöjligheter" (dvs. ökade möjligheter att kombinera arbete och egna studier).

Dagens Nyheter intervjuar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med anledning av en tidigare publicerad intervju med Harvardprofessorn George Borjas : "Även i Sverige kan låglönegrupper påverkas negativt av invandring, hävdar Lars Calmfors."

I en ledare skriver Länstidningen Östersund/Mittmedia om en rapport om den tyska arbetsmarknaden som presenterats av Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN. Skribenten anser att "en röd tråd i Calmfors karriär är hans oförtröttliga kamp för lägre löner. I decennier har han visat att han delar arbetsgivarnas åsikt att svenska ingångslöner är för höga".

I ett debattinlägg i Expressen gör Magnus Henrekson, IFN, tankeexperimentet att vinnaren i OS-finalen på 400 meter löpning egentligen kom trea – på grund av att löparna har olika tidtagarur. "Det låter absurt, men på skolområdet är det faktiskt så det fungerar i dag."

I en ledarkrönika skriver Daniel Swedin, Aftonbladet, om Tysklands framgångar på arbetsmarknaden. "Hur gjorde tyskarna? Arbetsmarknadsekonomiska rådet - en förment oberoende expertgrupp som Svenskt Näringsliv instiftat och nationalekonomen Lars Calmfors [IFN] frontar - har ett svar: Hertzkonceptet."

I en ledare skriver SvD att "arbetsmarknadsstatistiken visar stora skillnader mellan utrikes och inrikes födda samtidigt som vi har lägst andel enkla jobb inom EU". Skribenten hänvisar till en rapport från Arbetsmarknadsekonomiska rådet och dess ordförande Lars Calmfors, IFN: "Deras exempel var som så ofta just Tyskland: 'Lägre ingångslöner och en ökad lönespridning sänkte arbetslösheten i Tyskland och skulle kunna ha samma effekt i Sverige.'”

Fackförbundets ST:s tidning Publikt skriver om den rapport som AER, där Lars Calmfors ocvh Per Skedinger, IFN, presenterade ingår: "Det finns ett tydligt samband mellan lägre ingångslöner och ökad sysselsättning, det visar exemplet Tyskland" skriver Publikt.

I en krönika på ledarsidan – med underrubriken Upp till kamp för boken i skolan! – hänvisar Christian Dahlgren till en artikel i Dagens Samhälle av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Sahlgren uppmanar till att kasta ut charlatanerna från skolan. Möjligen vore det klokt att låta datorerna gå samma väg, om dessa förförande apparater står i vägen för den traditionella läsningen."

I ett debattinlägg i DN skriver Arbetsmarknadsekonomiska rådet (Lars Calmfors, Per Skedinger och Petter Danielsson, AER och IFN, m.fl.) om en rapport som visar att "den tyska utvecklingen sedan millennieskiftet ger stöd för att lägre ingångslöner för nyinträdande på den svenska arbetsmarknaden bör leda till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen".

DN refererar en undersökning som visar att  fyra av fem tillfrågade tycker att undersköterskor borde tjäna mer än dagens 23.600 i månaden. Nu känner vi också ett stort stöd från en bredare allmänhet, säger Kommunals förhandlingschef Johan Ingelskog, som pekar på att bland andra Lars Calmfors, IFN, "uttalat sig positivt om extra löneökningar till undersköterskorna".