IFN i media

Nima Sanandaji skriver om den svenska ekonomiska utvecklingen och refererar till forskning av Magnus Henrekson, IFN: "... den effektiva marginalskattesatsen (marginalskatt plus effekten av inflation) som svenska företag betalde kunde uppgå till mer än 100 procent av vinsten".

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad IFN, att "i skolans värld kan man tjäna stora pengar på att lura på politiker och lärare vilka metoder och hjälpmedel som helst – oavsett vad forskningen säger. Det mest populära just nu är individanpassade metoder som ska införlivas med hjälp av digitala hjälpmedel".

I "Time for a Behavioral Political Economy” (granskad i Austrian Economics 2012), studerar Niclas Berggren policyrekommendationer i över 300 artiklar i beteendeekonomi. Resultatet visar att "20,7% av alla artiklar i beteendeekonomi innehåller en policyrekommendation med att 95,5% av dessa inte innehåller någon analys alls av rationalitet och kognitiv förmåga hos beslutsfattare".

Tunga ekonomer vill göra om det allt bräckligare industriavtalet, skriver Dagens Industri i en nyhetsartikel. Lars Calmfors, IFN, är en de intervjuade. Han vill se ett nytt industriavtal med större flexibilitet för att möta behovet av högre löneökningar för vissa grupper, till exempel lärare och sjuksköterskor.

Med hänvisning till en studie av Matti Keloharju, Samuli Knupfer (båda affilierade till IFN) och Joacim Tåg, IFN, förklarar Nordic Business Report att deras forskning "bekräftar att även om kvinnliga chefer är lika skickliga som sina manliga kollegor så har de inte samma möjligheter att nå toppen i företagets ledning eller få lika lön".
 

Norska Dagens Perspektiv refererar en presentation av Mårten Blix, IFN, om digitaliseringen effekter. Om effekterna på arbetsmarknaden säger Blix bland annat: "Det er rutinejobbene som blir borte, mens veksten vil komme i mer abstrakte arbeidsoppgaver. I tillegg til helt enkle tjenester".

I ett debattinlägg skriver gymnasieläraren Linda Skantze att svenska skolans problem "påfallande lite satts i samband den svenska lärarens och skolans höga grad av autonomi och avsaknad av extern examination". Hon hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, Peter Johansson och Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som "de senaste åren lyft fram dessa brister och konsekvenser för skolan. Våra politiker har dock varit oroväckande tysta i denna fråga".   

Det finns starka skäl att nu skattefinansiera en större del av de offentliga utgiftsökningarna än regeringen planerar, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på Dagens Nyheters ledarsida. Han föreslår att man bör "undvika att höja skatten på arbete, eftersom det försvagar drivkrafterna att arbeta. Bättre kandidater för skattehöjningar är återinförd fastighetsskatt och högre matmoms".

I en ledare kommenteras rapporten Flyget och företagen av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet. "Det finns en direkt koppling mellan avstånd till närmaste flygplats och produktionen i tillverkningsindustrin" konstaterar skribenten.

Inrikesflyget till Stockholm är viktigt för kommuner utanför storstadsregionerna medan internationella direktlinjer är mest betydelsefulla för tjänstesektorn, skriver DI i en nyhetsartikel om en rapport författad av Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet. DI fortsätter: "i Stockholm finns det ett samband mellan handel och närheten till Bromma"..

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle förklarar Jesper Ahlgren, Timbro, att regeringens finanspolitik "är djupt oroande". Ahlgren skriver: "Regeringen gör inte någon hemlighet av att den också framöver kan tänka sig att klara taket genom att flytta utgifter mellan år, det som KI kallar ”oortodoxa metoder” och Lars Calmfors [IFN] kallat att fuska med reglerna."

Flyget är speciellt betydelsefullt för den kunskapsintensiva tjänsteindustrin i Sverige, men också för tillverkningsindustrin utanför storstäderna. Det skriver Shon Ferguson och Rikard Forslid, författare till en ny SNS-rapport, i ett debattinlägg på SvD Näringliv.

Magnus Henrekson och Mårten Blix, IFN, skriver i ett debattinlägg på SvD Näringsliv att skatt på arbete utgör den viktigaste skatte­basen. "Men digitaliseringen kan komma att gradvis urholka skatteintäkterna. Därför krävs det ett nytt helhetsgrepp på finans­politiken".

EkonomiNyheter och Dagens Samhälle hänvisar till debattarikel av Magnus Henrekson och Mårten Blix, IFN: "Skatt på arbete utgör den viktigaste skatte­basen. Men digitaliseringen kan komma att gradvis urholka skatteintäkterna. Därför krävs det ett nytt helhetsgrepp på finans­politiken."

»Egentligen är det rena vansinnet«, säger Magnus Henrekson, IFN, till Fokus. Han skrattar lite uppgivet vid tanken. De flesta av hans professorskolleger på universiteten saknar assistenter eller sekreterare. De får numera ägna en stor del av sin tid med att boka resor och konferenser, kopiera papper och syssla med allehanda administration i stället för att jobba med huvudsysslan; akademisk forskning eller undervisning.

Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad skriver om en SNS-rapport: Hur mycket närheten till en flygplats med internationellt direktflyg betyder har forskarna Shon Ferguson, IFN, och Rikard Forslid, Stockholms universitet, studerat.

"Vi ser att relativlönerna har fallit under lång tid, att resultaten i Pisa-undersökningarna blir allt sämre och att vi står inför en stor lärarbrist. Det finns starka argument för att lärarna ska få mer än andra" säger Per Skedinger, IFN och AER, till Lärarnas Tidning.

I SIX News urval av näringslivsrelaterade notiser från den svenska pressen ingår det debattinlägg av Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH, som publicerats i Dagens Industri.

"Nu ansluter två professorer till kritiken mot regeringens utredning om personaloptioner för startups" skriver BreatIT om den debattartikel av Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH, som publicerats i Dagens Industri.

I ett debattinlägg skriver Magnus Henrekson, IFN, och Pontus Braunerhjelm, KTH och Entreprenörskapsforum, att i den nyligen presenterade utredningen om personaloptioner "förefaller förståelsen för att entreprenörsdrivna företag också agerar i en global kontext vara helt bortblåst". Henrekson och Braunerhjelm avslutar: "En förmånlig beskattning av personaloptioner är inte bara bra för svensk välståndsutveckling, det är också en reform för ökad rättvisa och en jämnare förmögenhetsfördelning."

Lars Calmfors, IFN och ordförande AER intervjuas av Margit Silberstein i programmet Rakt på. Han diskuterar allt från överskottsmål via "sluttande plan" och skattehöjningar till välfärdsstaten.

Esbris nättidning e-Entré skriver om en artikel i Ekonomisk Debatt författad av Magnus Henrekson och Mikael Stenkula, IFN. Den ersättning som ett framgångsrikt entreprenörskap ger kallas entreprenörsränta. "Magnus Henrekson och Mikael Stenkula menar att den här typen av extra ersättning till entreprenörer är helt avgörande för den ekonomiska utvecklingen" förklarar e-Entré.

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver i en kolumn i Dagens Samhälle att Sverige bör följa USA:s exempel vad gäller personaloptioner. Detta för att kvalificerad arbetskraft ska söker sig till innovativa företag – vilket krävs ifall vi lyckas producera nya arbeten i den globala konkurrensen.

I en ledare skriver GP om efterlevandestödet för barn som 2013 ändrades så att det nu krävs enbart att den minderårige intygar att föräldern/föräldrarna inte är i livet. Detta innebär att det ökade antalet ensamkommande flyktingbarn kan betyda ökade kostnader för efterlevandestöd. GP föreslår att denna fråga och om det ska ha någon betydelse hur länge man har varit bosatt i Sverige innan man får ta del av bidrag och stödåtgärder tas upp av den
volymkommission som Lars Calmfors föreslagit. 

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver på SvD:s ledarsida om avsaknaden av matematiska rimlighetsbedömningar i samhällsdebatten. Bergh efterlyser bättre spridda rättelser till artiklar med spektakulära men felaktiga uppgifter. Han påperkar att alternativet är en samhällsdebatt som domineras av "välformulerade debattörer som förvisso är säkra på vad de tycker, men som inte har lika bra koll på hur verkligheten faktiskt ser ut".

Östra Småland anser i en ledare att den svaga länken i demokratin är väljarna: "På dem ställs över huvud taget inga krav. Inte ens att de ska försöka förstå vad som händer i världen." Tidningen hänvisar till ett förslag av Lars Calmfors, IFN, och skriver att "behöver vi något, så är det en planeringskommission som funderar ut hur vi ska bli bättre rustade att ta emot de flyktingar" .

Sverige brottas med en aldrig tidigare skådad inflöde av flyktingar, många tidigare otänkbara saker är nu tänkbara, skriver Bloomberg/Washington Post och intervjuar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om sänkta lägstalöner: "Den svenska modellen var en konkurrensfördel när Sverige var ett homogent industrisamhälle " säger Andreas Bergh: "Men nu har det blivit ett hinder, och ingen vet riktigt vem som ska ta ansvaret för de förändringar som behöver göras."

Industrins nya avtal, med löneökningar på 2,2 procent på ett år, blev "återhållsamt". Men ett kort ettårigt avtal innebär risk för att löneökningarna 2017 kommer att rusa i väg eftersom konjunkturen troligen har stärkts ytterligare till dess att det då är dags att förhandla igen. Det säger Lars Calmfors, IFN och ordförande AER.

Tidskriften Lag & Avtal har i en specialbilaga om lägstalöner bland andra intervjuat Per Skedinger, IFN. Han förklarar: "Min studie talar för att sänkningen av minimilönen för ungdomar som gjordes i samband med 90-talskrisen gjorde att sysselsättningen ökade. Då sänkte parterna själva å det har ju inte visat sig omöjligt tidigare."

Skolledaren skriver om en SNS-rapport med bland andra Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som medförfattare. I rapporten ges rekommendationer på fyra områden, exempelvis att det behövs en nationell resultatuppföljning.

Aftonbladet Kultur skriver om att Lars Calmfors, IFN, i DN föreslagit en volymkommission för asylsökande. "Därmed tar denne mäktige opinionsbildare, som haft maktens öron i årtionden, ett kliv till höger om Sverigedemokraterna, som faktiskt aldrig öppet förespråkat att Sverige skulle lämna FN:s flyktingkonvention" skriver AB.

Utredaren Ilmar Reepalu replikerar om vinster i välfärden. Han svarar bland annat på ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Reepalu skriver: "En vinstbegränsning kan naturligtvis inte lösa alla de problem som finns inom välfärdssektorerna. Min bedömning är dock att förekomsten av vinstsyftande företag gör att kvalitetskrav, ersättningsystem och kontroller tvingas vara allt mer omfattande och detaljerade för att förhindra missbruk och för att säkerställa legitimiteten i den offentligt finansierade välfärden."

I en huvudledare skriver Sydvenskan med flera hänvisar skribenten till en krönika av Lars Calmfors, IFN: Skribenten anser att Calmfors har en poäng i att den svenska modellen med gedigna offentliga utredningarna, ofta har kunnat guida partierna fram till en politik som varit rationell och pragmatisk. "Men det går inte att med bästa vilja i världen hävda att svensk flyktingpolitik – vare sig före eller efter höstens dramatik – kännetecknats av beslut byggda på solitt utredda handlingslinjer."

Lars Calmfors, IFN, skriver i Ekonomisk Debatt, att i nuvarande penningpolitiska läge kan mycket låga löneökningar, som håller nere inflationen, innebära en högre realränta med kontraktiva effekter på ekonomin som följd. Ett flerårsavtal med något högre löneökningar än normalt i nuvarande arbetsmarknadsläge och lägre löneökningar än normalt i det förbättrade konjunkturläge som kan väntas längre fram kan vara önskvärt.

Invandringens storlek och sammansättning har stor betydelse för samhällsutvecklingen. Därför behövs en öppen och tydlig diskussion om volymer, skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på DN:s ledarsida. Calmfors föreslår: " ... att det tillsätts en bred parlamentarisk utredning med uppgift att ge förslag om riktvärden och tak för den årliga invandringen. För att markera att det är både tillåtet och önskvärt att diskutera volymer, skulle utredningen rentav kunna ges namnet Volymkommissionen"..

På Dagens Arenas redaktionsblogg refereras till en krönika av Lars Calmfors: "Det gör ont att läsa. Få saker skaver så mycket som när människors behov av skydd jämförs med ett utgiftstak."

Wasabladet skriver om forskning av Matti Keloharju, Samuli Knüpfer och Joacim Tåg, IFN: "Forskare kunde bara förklara en åttondedel av löneskillnaderna mellan män och kvinnor. Diskriminering kan vara en stor del av resten av förklaringen."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, ingår i ett av tankesmedjan Fores nytillsatt vetenskapligt råd för programmet för migration och integration. "Rådet ska bidra till att utveckla den vetenskapliga förankringen och huvudsakliga inriktningen för programmet. Fores kommer att stämma av projektidéer, tilltänkta författare och liknande med rådet" förklarar Ekonominyheter.

I en ledare skriver Västerbottens Folkblad om rapporten ”Policyidéer för svensk skola”, författad av bl.a. Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "... de lyckas sätta fingret på något som är skevt med svensk skoldebatt". Rapporten "problematiserar skolans uppdrag om att skapa likvärdiga möjligheter".

Elen har blivit billigare de senaste åren. Hur påverkar det elbolagens investeringar? Vad innebär det ifall svenska kärnkraftverk stängs? Och vad betyder hållbarel i sammanhanget? Dessa och andra frågor diskuteras av Thomas Tangerås, IFN och Lennart Söder, KTH, under ledning av Pär Ivarsson, Sveriges Radio.

I ett samarbete mellan Handelshögskolan i Lund och stiftelsen Executive Foundation Lund, kommer nyanlända akademiker att erbjudas utbildning kvällstid och praktik på dagarna. "All utbildning kommer att vara på engelska. För närvarande är bistande svenskkunskaper ett hinder för många att komma in på arbetsmarknaden ", säger Fredrik Andersson, rektor för Handelshögskolan och affilierad till IFN.

Forbes och Harvard Busioness Schools Working Knowledge skriver om forskning av Matti Keloharju, Samuli Knüpfer och Joacim Tåg, IFN. Det handlar om diskriminering av kvinnor på arbetsmarknaden.

Det är beklagligt att Ilmar Reepalus utredning har fel fokus, skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, i ett debattinlägg. Hon hänvisar till en studie av Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, "att det är aktiebolagen som stått för den stora delen av utbyggnaden av valfriheten i skolan och att de som vunnit mest på det är elever med svagare socioekonomisk bakgrund".

"Visst vore det bra om det gick att åtgärda kvalitetsproblemen inom välfärden med ett enkelt vinstförbud. Men forskningen tyder inte på det" skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i en krönika i Dagens Samhälle. Han förklarar att "många studier finner att system som baseras på tillit i stället för krav och ekonomiska incitament minskar välfärdskvaliteten".

I en krönika skriver Johan Rudström att "den svenska modellen är mer än något annat att samarbeta för att klara kriser". Han hänvisar till forskning av två IFN-forskare: Lars Calmfors och Assar Lindbeck: "Fler forskare och institut (exempelvis KI, Finanspolitiska rådet, Lars Calmfors och Joakim Ruist) tycker mer som allianspartierna. Att det är rimligt att trösklarna måste sänkas när antalet lågutbildade blir fler. Rut- och rotavdraget har skapat jobb. När det blir billigare att anställa borde jobben bli fler, säger Lennart Flood, professor emeritus vid Handelshögskolan i Göteborg (i SR Vetandets värld). Han citerar ekonomiprofessorn Assar Lindbeck och kallar gissningarna för 'förädlat sunt förnuft', i brist på forskningsresultat."

Förändra lärarlegitimationerna, betygssystemet och bromsa marknadiseringen av skolan. Det är några av förslagen för att förbättra svensk skola i en rapport författad av Jan-Eric Gustafsson, Göteborgs universitet, Sverker Sörlin, KTH, och Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN.

Lärarnas Nyheter skriver om rapporten  Information – ett verktyg för bättre skolsystem som författats av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN. "Det svenska systemet där lärarna rättar och sätter betyg på sina egna elever uppmuntrar till korruption" säger Gabriel Heller Sahlgren till tidningen.

Dagens Arena skriver om en SNS-rapport författad av bl.a. Jonas Valchos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Dagens Arena skriver "vinstutdelningarna skapar incitament för att hålla ned kostnaderna i verksamheten. I vissa fall sker det på bekostnad av kvaliteten i skolan, konstaterar forskarna i rapporten." Jonas Vlachos intervjuas: "Det är ett problem som är väldigt svårt att komma åt utan detaljerad styrning", säger Jonas Vlachos.

Nättidningen Skola & samhälle skriver om policyrapporten Policy-idéer för svensk skola, författad av Jonas Vlachos, Stockhomns universitet och affilierad till IFN, med flera. Det handlar om kunskapsresultaten, kommunaliseringsreformerna och deras konsekvenser, privatisering och konkurrensutsättning, betygen, likvärdigheten, lärarna och undervisningen samt resurserna.

I ett debattinlägg skriver Lisa Pelling, utredningschef Arena Idé, att Almega borde att utreda hur många som inom rut-sektorn är målgruppen för en integrationspolitisk åtgärd. Pelling hänvisar till Jonas Vachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som påekat att "ett grundläggande problem med rut-avdraget är att det är utformat som är en subvention av en tjänst, och inte en subvention av en person som behöver integreras på arbetsmarknaden".