IFN i media

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Inger Enkvist om Ulf af Trolles studie ”Mot en internationellt konkurrenskraftig akademisk utbildning” från 1990. Hon citerar bl.a. Assar Lindbeck, IFN: som 1982 talar om ”en påtaglig skygghet bland universitetens företrädare att tala klartext om de problem och svagheter som finns i universitetssystemet”.

I en huvudledare tar Sydsvenskan utgångpunkt i Lars Calmfors, IFN, förslag att höja skatten med 30 miljarder kronor. Tidningen slår fast: "Om skatter ska höjas är det viktigt att rätt skatter höjs. Alla måste arbeta längre och invandrare måste in mycket snabbare på arbetsmarknaden. Fler behöver helt enkelt arbeta mer för att välfärden ska kunna bevaras. Att då göra det mindre lönsamt att arbeta är helt fel väg att gå."

Carola Lemne, vd för Svenskt Näringsliv, intervjuas av DI. Hon säger sig vara oroad för att regeringen fortsätter att höja skattetrycket. Lars Calmfors, IFN och AER, uttalande att det krävs 30 miljarder kronor i skattehöjningar avfärdar hon bestämt: ”'Det är helt fel väg att gå', säger hon och pekar på att det finns ett klart samband mellan företagarnas mycket låga förtroende för regeringen och de skattehöjningar som har genomförts."

Johan Schück skriver i en krönika i DN att "Sveriges ekonomi går starkt, men högkonjunkturen räcker inte mer än något år till". Han förklarar flaskhalsproblem, som en dåligt fungerande bostadsmarknad, och fortsätter: "Därutöver tillåts de offentliga underskotten nog inte att växa så snabbt som hittills. Även om det är osannolikt med skattehöjningar på 30 miljarder kronor, vilket professor Lars Calmfors [IFN] nyligen har talat om, så finns starka skäl att utgiftsökningarna måste bromsas."

Magnus Henrekson intervjuas av Veckans Affärer om innovationsklimatet i Sverige. Han menar att det staten bör ägna sig åt är att skapa bra betingelser för mindre innovativa företag samt att staten, landsting, med flera blir riktigt skicklig beställare och kontrollerare av exempelvis vård.

"En av de mer kniviga frågorna som regeringen har att hantera är den om hur kostnaderna för Sveriges omfattande flyktingmottagande ska hanteras" skriver Borås Tidning i en ledare. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, för detta ändamål vill höja skatten. BT är kritisk till höjningen.

Den nya tidskriften Kvartal publicerar på sin andra dag en artikel av Thomas Tangerås och Erik Lundin, IFN. Ämnet är elmarknader i allmänhet och kärnkraftsnedläggning i synnerhet. "Om importen förhindras kan vi räkna med kraftigt höjda elpriser och effektbrist" förklarar Tangerås och Lundin.

Det är en myt att lärare lämnar yrket i högre grad än andra grupper, skriver Skolporten och hänvisar till statistik frånArbetsmarknadsekonomiska rådet. Per Skedinger; IFN och AER, intervjuas. Han förklarar att "vi kan inte se att lärarna är mer benägna att lämna sitt yrke, vilket ofta hävdas i den allmänna debatten".

I en ledarkrönika skriver Widar Andersson att "Sverigedemokraternas indirekta påverkan är skrämmande enorm när det kommer till sådant som förnekelse, förträngning och nonchalans. Med några få undantag har de som borde sett och talat istället blundat för invandringens problem". Andersson förklarar att "Skolan är tyvärr ett paradexempel." Han hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN.

Folkbladet intervjuar Johan Wennström om han avhandling.  Höger och vänster i svensk politik är inte de motpoler som man oftast tror, menar han. "Kanske finns den största skillnaden mellan moraliskt liberala igelkottar och konservativa rävar", säger han.

" Regeringen bör inte försöka dölja migrationskostnaderna genom budgettricksande" skriver TT i en notis med anledning av ett uttalande av Lars Calmfors, IFN, att skatterna istället bör höjas.

Det positivt att Skolverket äntligen tillstått det som flera forskare, exempelvis nationalekonomen Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, pekat på ett tag; en ökande andel elever med utländsk bakgrund är en delförklaring av nedgången av de svenska Pisa-resultaten, skriver Alice Teororescu på ledarsidan i GP.

I en ledare skriver Dagens Industri: "Höj skatten i stället för att tricksa med statens bokföring – det är innebörden" i ett uttalande av Lars Calmfors [IFN]. DI avslutar: "Det är för många debattörer som ser skatten som något slags ymnighetshorn och för få som talar om hur viktigt det är att värna drivkrafterna till arbete. Den bästa vägen till integration är arbete. Och arbete är för dyrt i Sverige."

"Lars Calmfors [IFN] efterlyser i DI skattehöjningar på 30 miljarder fördelat över ett par år". Så inleder Eric Erfors i Expressen en ledarkrönika. Erfors avslutar: "När ekonomer ger råd om skattehöjningar sätter de sig i en hyfsat bekväm soffa. Betydligt obekvämare är det att tala om nödvändiga besparingar. Som den växande sjukskrivningsnotan. Som miljardboomen i LSS. Som alla miljarder i företagsstödets svarta hål."

"Lars Calmfors [IFN] lyftes nyligen fram av borgerligheten som en stor sanningssägare när han öppnade för idén med lägre ingångslöner på arbetsmarknaden" skriver Östra Småland i en ledarnotis.  Tidningen undrar, nu när han vill höja skatten "om högern ser honom som samma sanningsvittne".

Skolverket visar i en ny rapport "att de fallande resultaten inte främst beror på invandringen" skriver Eskilstuna-Kuriren. Ledarskribenten hänvisar till det skolforskningsseminarium som IFN arrangerade i november 2015. Då fastslogs, skriver tidningen "exempelvis att stora portioner av eget arbete, och mindre lärarledd undervisning, sällan leder till någonting gott".

Regeringen bör höja skatterna med 30 miljarder kronor de närmaste åren för att klara migrationskostnaderna. Det skriver Dagens Arena från en intervju med Lars Calmfors i Dagens Industri.

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda att Skolverket har kommit fram till att en del av resultatförsämringen sedan den första Pisa-undersökningen kan förklaras med en ökad andel elever med utländsk bakgrund. Tidningen refererar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som visat "att nästan en tredjedel av Sveriges tapp i Pisa-rankningen beror på invandringen".

Lars Calmfors, IFN, intervju i Dagens Industri citeras i bland annat Privata Affärer. Calmfors uppmanar regeringen att höja skatterna för att betala för skenande migrationsutgifter och för att hålla budgetreglerna.

Pär Holmberg, IFN, skriver om sin forskning i Realtid.se, nyhetstidning på nätet för finansbranschen: En mindre förändring av Riksgäldens och Riksbankens auktionsförfaranden kan spara stora summor åt skattebetalarna. Samma metod kan även användas på börsen.

Lars Calmfors, IFN, varnar regeringen för att dölja migrationskostnaderna i underskotten. ”Höj skatterna”, säger han till Dagens Industri, Han fortsätter: "En dålig underliggande budgetutveckling maskeras under en ekonomisk konjunkturuppgång."

Maria Ludvigsson, SvD ledarsida, skriver om dagens blocköverskridande ”bostadssamtal”. Hon förklarar: "Redan i slutet på 1960-talet fanns en färdig proposition för utfasning och vi hade haft ett annat Bostadssverige i dag om Assar Lindbeck [IFN] och Socialdemokraterna den gången fått igenom sin politik."

Fastighetsnytt sätter fokus på flyktingsituationen. Tidningen refererar till bokserien Europaperspektiv ( Svenska Nätverken för Europaforskning) och Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet. Oxelheim citeras (2013): "Nationella lösningar på detta område kommer i kampen om jobben att ge en ohållbar situation som riskerar sätta hela fredsprojektet EU på spel".

Östersunds-Posten och HelaHälsingland.se undrar i en ledare om "en oreglerad låglönemarknad är bättre än en reglerad låglönemarknad". Skribenten hänvisar till en fråga som ställts av Lars Calmfors, IFN: "Ligger det verkligen i LO:s intresse att Sverige får oreglerade låglönejobb i småföretag i stället för reglerade låglönejobb i anställningar?"

I en krönika på ledarsidan är Katarina O'Nils Franke positiv till att utbildningsminister Gustav Fridolin, gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadžialic och Anna Kinberg Batra, partiledare (M) alla tre kommit med konkreta lösningsförslag för skolan. O'Nils Franke hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om att skolans problem inte får reduceras till en fråga om vinst. "Det är pedagogiken som är avgörande.”

Professor Inger Enkvist skriver i en krönika om kvalitetsproblem i den svenska universitetsutbildningen. Hon skriver att "Assar Lindbeck observerade: 'Det finns en påtaglig skygghet bland universitetetens företrädare att tala klartext om de problem och svagheter som finns i universitetssystemet'. Denna tystnadens kultur kan sägas prägla universiteten ännu idag, anser Enkvist.

En slutreplik till LO-ekonomerna Anna Almqvist och Jeanette Bergström – som svarat Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, på hans kritik av  LO-utredningen ”Makteliten – Klyftorna större än någonsin” publiceras på SvD på nätet. Oxelheim menar att kritiken kvarstår.

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en krönika i Dagens Samhälle om hälsoeffekterna av pensionering. "Studier visar att inom ett par år kan pensionering generera kraftigt negativa hälsoeffekter. Vissa studier finner att minnet försämras och att risken för demens kan öka. Ett längre arbetsliv är därför bra för hälsan på sikt."

SvD Näringsliv skriver om att sntalet pensionärer är på väg att fördubblas. Konjunkturinstitutet varnar för kostnaden och föreslår skattehöjningar. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas och säger att "det är ganska troligt att vi måste höja skatten en smula. Det för att ta hand om våra äldre".

Den svenska välfärden är omfattande och kostar stora mängder pengar, skriver SvD Näringsliv om statistik från Statistiska centralbyrån. Tidningen förklarar att 37-åringen är billigast i drift och dyras är de äldsta. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas: "De riktigt gamla är skröpliga och det kostar mycket pengar."

Det har uppstått en diskussion bland svenska statsvetare om folkets syn på flyktingmottagandet, skriver Andreas Bergh i en krönika i SvD. Han förklarar att man "inte frågat hur stor flyktinginvandringen till Sverige bör vara. De har frågat om det är ett bra förslag att 'ta emot färre'". Bergh menar att "de intressanta frågorna om politikens innehåll finns bortom de reflexmässiga kraven på mer, mindre, högre och lägre".

LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson intervjuas i DN. Han avfärdar bland annat Lars Calmfors, IFN, förslag om sänkta ingångslöner: "Det påstådda problemet med outbildade och svårplacerade 50–60-åringar som skulle kräva sänkta löner existerar helt enkelt inte."

I en ledare skriver Dagens Arena att "Calmfors [Lars Calmfors, IFN] argumenterar för att sänka de lägsta lönerna. Men de nationalekonomiska 'sanningarna' är inte alltid sanna". Dagens Arena fortsätter: "Han vänder sig [...] starkt mot att han är 'köpt av' Svenskt Näringsliv som finansierar rådet. Man kan i och för sig notera att han också är forskare vid IFN (även det finansierat av Svenskt Näringsliv) vid sidan om sin professur vid Stockholms universitet."

Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv. har besökt Jönköping och intervjuats av JP. Tidningen skriver: Arbetsmarknadsekonomiska rådet med  Lars Calmfors har föreslagit att sänka ingångslönerna med 25 procent och frågar ifall Jeppssobn instämmer: "I stora delar är Calmfors tankar bra. Vad som behövs är att man konstruktivt hittar ett upplägg som parterna är överens om, så att politikerna inte behöver kliva in."

I en ledare skriver HelaGotland att "upprördheten är stor på sina håll. Facket vill inte jobba för lägre löner och Hyresgästföreningen vill inte jobba för högre hyror". Tidningen hänvisar till två IFN.forskare: Assar Lindbeck och Lars Calmfors,

Lars Calmfors IFN och AER, skriver i en krönika på DN:s ledarsida att debatten om löner bör fokusera på: 1) Hur påverkar sänkta ingångslöner sysselsättningen?  En majoritet av studier tyder på att höjda minimilöner minskar sysselsättningen. 2) Hur ska man se på fördelnings- kontra sysselsättningseffekter? Lägre ingångslöner ger antagligen en viss press nedåt också på den allmänna lönenivån för lågutbildade. Det är då en fråga om värderingar huruvida man tycker att detta är värt att acceptera för att öka sysselsättningen. 3) Vilket är alternativet till lägre avtalade ingångslöner? "Frågan till LO-facken blir om det inte ligger i deras intresse att få till stånd reglerade låglönejobb i stället för helt oreglerade."

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en replik i SvD att det är upp till politiken att avgöra (om urvalskriterier för antagning till skolor), "men på vägen dit kan forskningen ge viss vägledning. Detta underlättas emellertid om forskningen inte beskrivs på ett helt okontrollerat sätt".

Life-time, e-tidning för läkemedelsföretag, presenterar rapporten "Att styra och leda en vårdcentral" av Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) samt Anna Häger Glenngård som är affilierad till IFN. "Det område där vårdcentralerna presterar bäst är inom funktioner och processer."

Nättidningen Statskoll skriver om en rapport författad av IFN-forskarna Andreas Bergh, henrik Jordahl och Richard Öhrvall: "Svenskar som flyttat utomlands är nöjda med sjukvård och skola i sitt nya land. Dessa utlandssvenskar är inte en lika positiva till den svenska sjukvården och skolan".

Lokaltidningen för Trollhättan, Vänersborg, Mellerud och Lilla Edet skriver om en rapport som visar att utlandssvenskar är missnöjda med den svenska skolan och sjukvården. Författare till ett kapitel är Andreas Bergh, Henrik Jordahl och Richard Öhrvall, IFN.

Bo Frank, moderat kommunalråd i Växjö, hänvisar i ett inlägg i Smålandsposten till "Sveriges mest namnkunniga professor i nationalekonomi, Lars Calmfors" [IFN]: "Enligt honom måste lägstalönerna sänkas för att skapa fler jobb. Enligt vänsterretorik går det inte all leva på låga löner. Men alternativet är ju inte ett jobb med hög lön utan att leva på bidrag."

Ekonomisk frihet är inte ensamty svaret på våra nuvarande problem, skriver Shailesh Chitnis i Outlook India. Han hänvisar till forskning av Niclas Berggren och Therese Nilsson , IFN: "De finner att en stabil penningpolitik och ett stark rättssystem hänger samma med större tolerans. Länder med större ekonomisk frihet och välstånd är också mer öppna för homosexuella."

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver på SvD Näringliv debatt om LO:s årliga statistiska jämförelse mellan arbetares och vd:ars löner. Oxelheim förklarar att LO rapporten kan ­kritiseras både när det gäller faktaurval och definitioner och att den lämnar läsaren med eftersmaken av en tydlig parts­inlaga i avtals­rörelsen.

I en ledare skriver Sydöstran om en LO-rapport som visar att en vd-lön motsvarar 54 industriarbetarlöner. "I dessa dagar vill borgerligheten sänka ingångslöner ned till 15 000 kronor i månaden. Det målet sätter nationalekonomen Lars Calmfors [IFN]. En lön det inte går att leva på utan bidrag. Topparna i näringslivet driver på och har själva fantasilöner."

Expressen skriver i en nyhetsartikel om Lars Oxelheims (IFN och Lunds universitet) debattinlägg i SvD. Ämnet är en LO-studie om gapet mellan vd:s och industriarbetares löner. Titeln på artikeln är: ”LO kan konsten att ljuga med statistik”. Jeanette Bergström, LO säger till Expressen att det är en hederlig rapport.

I ett debattinlägg i Dagens Samhälle skriver Jannis Angelis, Henrik Jordahl (IFN) och Anna Häger Glenngård att det råder en hög lägstanivå i svensk primärvård men det finns områden där det krävs förbättringar, till exempel personalfrågor: "Svenska vårdcentraler skulle kunna vara bättre på att behålla nyckelpersoner och belöna högpresterande personal."

I en ledare skriver Dagens Nyheter om svårigheten för nyanlända i skolan och hänvisar till Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, som "har visat att resultaten visserligen sjunker för alla elever, men att nästan en femtedel av försämringen går att härleda till att nedgången sker fortare bland eleverna med utländsk bakgrund". DN avslutar: "Det är bättre att ge eleverna en lång väg till skolan än en snårig väg in i det svenska samhället."

Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet säger till DI att stora lönelyft inom vård och skola helt rätt. "Men ett lönerally i byggsektorn skulle orsaka katastrof."

LO-ekonomen Mats Morins rapport "Lön eller sysselsättning eller bådadera" presenterades på ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. Den senare sa att "de sänkta lönerna har redan genomförts. Det borde vara i LO:s intresse att reglera detta i ett mer socialt accepterat sammanhang".

"Ett närmast rekort stor antal unga och nyaanlända gick till valurnorna. Resultatet blev det högsta valdeltagandet på 20 år" skriver Metro Canada om förra årets parlamentsval.  Daniel Rubenson, Ryerson University och affilierad till IFN, uttalar sig i frågan. Han tror inte att det var en tillfällighet att så många unga deltog när både liberaler och NDP gick framåt: "Ungdomar tenderar att inte stödja konservativa partier."