IFN i media

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "en fjärdedel av 15-åringarna har så dåliga skolresultat att de inte bedöms klara sig i samhället, visar den senaste Pisa-undersökningen. Mot bakgrund av den höga asylvandringen är det inte så konstigt".

TT skriver i en notis: "Alla allianspartier utom Moderaterna kan tänka sig lagstiftning i frågan och de har fått understöd av nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, [IFN] i Arbetsmarknadsekonomiska rådet. Men Leif Östling, som tidigare var vd för Scania, värnar om den svenska modellen med uppgörelser mellan parterna."

Expressen skriver om en intervju som Dagens Nyheter gjort med Joacim Tåg, IFN. "Männen tjänar 27 procent mer än kvinnor i svenska ledningsgrupper. Och bara en liten del av löneskillnaderna går att förklara. 'Diskriminering är den enda förklaringen' säger forskaren Joacim Tåg".

i en ledare skriver Kristianstadsbladet att svenskt regleringstänkande stör marknaden. Skribenten hänvisar till en text i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: De svenska ingångslönerna är de högsta i industrivärlden [...] Av 30 undersökta industriländer ligger Sverige som nr 29 i en ranking av arbetslöshet bland inflyttade. Hälften av flyktingarna har efter tio år inte kommit in på arbetsmarknaden. Alternativet till ett arbete är givetvis att de permanent måste leva på bidrag."

I en krönika skriver Ewa Stenberg att "Sänkta ingångslöner är de borgerligas recept för att få fler nyanlända i arbete. Socialdemokraterna är emot. Men motsättningen är mindre än den verkar." Hon fortsätter: "Som DN:s granskning visar är svenska arbetsmarknadspolitiska åtgärder sällan särskilt framgångsrika. Inte heller sänkta ingångslöner kommer att få någon stor effekt, enligt professor Lars Calmfors, [IFN].

I en krönika på ledarsidan i Sydsvenskan skriver Per T Ohlsson om sänkta lägstalöner. Han refererar till Lars Calmfors, IFN, och ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet. "Det är som Lars Calmfors framhöll [...]: lägre ingångslöner för okvalificerade jobb blir förr eller senare en nödvändighet. Frågan är hur de skall genomföras – under ordnade former, eller som en framtvingad panikåtgärd. Svaret borde vara självklart. Även för LO."

Göran Greider skriver i en ledare att han tror "att det finns ett slags fantomsmärtor djupt inne i borgerligheten över förlusten av den talrika tjänarklass som en gång existerade i Sverige. Det är den som så många vill återskapa med RUT-bidrag och sänkta ingångslöner".

Anna Dahlberg, Expressen, skriver att "i veckan var det Lars Calmfors, [IFN], som kölhalades i spalterna efter att ha föreslagit ingångsjobb med lägre lön. Han har tidigare varit något av en kelgris i vänsterkretsar, men nu är hans kunnande inte vatten värt längre. I likhet med andra tunga ekonomer har han nämligen kommit fram till fel slutsats".

DN Ekonomi intervjuar Joacim Tåg, IFN, om en studie av honom och två affilierade forskare (Matti Keloharju och Samuli Knüpfer): "Studien visar att det finns stora skillnader mellan män och kvinnor när det gäller utnämningar till vd och löner. I ledningsgruppen var 30 procent av männen vd medan bara 12 procent av kvinnorna var det. Männen tjänade också 27 procent mer än kvinnorna i medeltal, enligt undersökningen" skriver DN.

Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN, intervjuas om skolan av Paulina Neuding på SvD:s ledarsida. Heller Sahlgren menar att skolfrågor domineras av vänsteridéer, och detta är mest utpräglat i Sverige: "De här idéerna kommer från USA och England, men typiskt nog annammas de betydligt mer i Sverige. Engelsmännen undrar ju om vi i Sverige är galna."

"Der er brug for indslusningsløn, hvis man skal havde de her flygtninge i arbejde,"säger Per Skedinger, IFN, till danska Børsen. Han förklarar att om inte lägre introduktionslöner införs "å kommer vi sammenlagt til at se en endnu større lønspredning, der vil komme til udtryk ved, at flygtninge vil få en endnu lavere løn ved at starte selvstændige virksomheder og udføre sort arbejde."

Lars Kriss skriver i Västerbottens-Kuriren med flera tidningar om ett debattinlägg i DI av Magnus Henrekson där han föreslår sänkt skatt på personaloptioner: "Viljan att problematisera den så kallade ”nördskatten”, och föra in ett meritokratiskt perspektiv i skattedebatten, är välkommen."

"Lägre ingångslöner ger möjlighet för nyanlända att komma in på arbetsmarknaden" skriver Smålands Dagblad med flera i en ledare. Skribenten refererar till Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmariknadsekonomiska rådet.

"I debatten om fler jobb med lägre ingångslöner finns det vissa som hellre förnekar verkligheten än utmanar sin egen världsbild" skriver Södermanlands Nyheter i en ledare. Tidningen förklarar att det redan finns en svart arbetsmarknad och att det finns två vägar att gå: förnekar verkligheten eller acceptera den marknad som redan finns och legaliserar den (och därmed hjälpa alla som redan lever på skuggsidan utan rättigheter). "Det är dags att LO tar sig en funderare på vilken av dessa två alternativ man vill välja."

I en kolumn på ledarsidan skriver Hans Bülow, politisk chefredaktör, S, för tidningen Sydöstran, att Lars Calmfors, IFN, föreslagit sänkta lägstalöner. "Han var hederlig nog att tycka att 15 000 kronor i månaden är en lön som leder till fler enkla jobb." Tidningen fortsätter: "Övriga borgerliga opinionsbildare kommer alltid att hänvisa till att det är en fråga för parterna att sköta lönebildningen. Problemet för borgerligheten är att fackföreningarna inte tänker förhandla bort den svenska lönebildningsmodellen."

Fler svenskar har mera pengar att röra sig med. Varför mår ekonomin så mycket bättre i Sverige, undrar YLE och intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "vi tvingades inte som många andra länder att strama åt finanspolitiken. Och så har vi inte som Finland varit utsatta för några speciella branschproblem. Så vi har haft en väldigt stark konsumtion. Ökade disponibla inkomster som har gett ökad konsumtion."

I en ledarkrönika som publiceras i Karlskoga-Kuriren skriver Widar Andersson om en debattartikel av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Widar Andersson skriver: "Detta försök till seriös och forskningsbaserad skoldebatt möts trist nog av ett svepande och översittaraktigt inlägg från två vänstergubbar som utan minsta försök att knyta an till forskning och vetenskap pläderar för sitt eget ideologiska tyckande. Än tristare är det förstås att den för skolpolitiken ansvariga regeringen tycks passa bättre ihop med vänstergubbarna än med skolforskningen. Istället för att satsa på välbeforskade kvalitetslyft så lägger regeringen möda och tid på ett helt evidensbefriat utredande om hur de bästa och mest effektiva skolorna ska kunna stoppas."

Vårdfokus skriver från en pressträff med bland andra Lars Calmfors och Per Skedinger, IFN, som Arbetsmarknadsekonomiska rådet arrangerade den 15 februari. "I förhållande till resten av arbetsmarknaden har sjuksköterskornas löner sjunkit. Det har orsakat en kronisk brist som måste åtgärdas, anser en oberoende grupp av nationalekonomer."

Fri-Köpenskap med flera meddelar att Özge Öner, IFN, är en av de forskare som tilldelats medel av Handelsrådet. Hennes projekt har titeln "Shopping för förändring – Svensk detaljhandels betydelse för stads- och landsbygdsutvecklingen".

I en krönika i Skolvärlden skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att elevernas undervisningstid är låg och lärartätheten hög, så arbetar svenska lärare och rektorer många timmar och de känner sig hårt pressade. Detta tyder på en skola med svåra systemfel".

"Att lagstifta om lägre löner för nyanlända är sannolikt olagligt. Och forskningen ger inget stöd för att lägre lägstalöner påverkar arbetslösheten# skriver Sandro Scocco, chefsekonom Arena Idé, i Dagens Samhälle. Han referar till vad Lars Calmfors, IFN, sagt.

I en ledare skriver Sundvalls Tidning om lägre ingånglöner och hänvisar bland annat till Lars Calmfors, IFN och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som kan tänka sig ingånglön på cirka 15 000 kronor. ST avslutar:"I en arbetsmarknad som just nu kännetecknas av snabbt sjunkande arbetslöshet och snabbt ökande sysselsättning är det märkliga förslag. Flyktingarna kommer att lösa ett demografiskt problem. Vi som är på väg att bli pensionärer får vara glada att vi får ny arbetskraft till landet inte minst de LO-yrken där en brist redan är på väg."

Sänkta minimilöner är högsta mode bland arbetsgivare, politiker och experter. TT skriver: "Borgerliga partier har lanserat det ena förslaget efter det andra i syfte att sänka trösklarna in på arbetsmarknaden för alla de hundratusentals nyanlända svenskar [...] Och nu senast lanserade professor Lars Calmfors [IFN] ett förslag som innebär att fack och arbetsgivare kommer överens om ingångslöner på runt 15 000 kronor i månaden."

"Lägre löner är fel väg att gå för att få in fler flyktinginvandrare på arbetsmarknaden. Det tycker både LO och arbetsmarknadsminister Ylva Johansson" skriver Hotellrevyn från det seminarium där Arbetsmarknadsekonomiska rådet och Lars Calmfors, IFN, presenterade en rapport om lägre ingånglöner.

Magnus Henrekson, IFN, deltog i en debatt i Studio Ett om inträdesjobb med lägre lön. Han förklarade bakgrunden till förslaget om lägre ingånglöner: "Sverige har haft höga löner för lågutbildade i förhållande till andra länder, men nu är antalet lågutbildade så stort, genom invandringen, att det är svårt för alla att komma in på arbetsmarknaden".

I en ledare skriver DN att "vare sig LO vill det eller ej kommer ingångslönerna att pressas i Sverige". Detta budskap framfördes av Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, på ett seminarium. DN skriver: "Frågan är hur snarare än om."

Västgöta Bladet med flera tidningar skriver om Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag att ingångsjobb med sänkta löner införs. I Rådet ingår ordförande Lars Calmfors och ledamot Per Skedinger, båda IFN.  "Vi har redan urusla ingångslöner, säger Dan Gabrielsson till tidningen och "nämner att lägstalönen inom hotell- och restaurangbranschen är 16 754 kronor om man är 19 år. För 18-åringar är ingångslönen 15 336 kronor".

I en ledare skriver Skånska Dagbladet i en ledare om ingångsjobb med lägre löner som föreslagits av Lars Calmfors, IFN. Skribenten tycker att detta är en god idé och avslutar: "Sverige kan inte hänvisa tusentals personer till bidragsberoende och kalla det rättvisa."

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda med flera tidningar att "när en syssla skapar värde kan ett jobb bli till. Det ökade värdeskapande som den arbetande bidrar med återspeglas i lönen. Utom i Sverige där människor måste prestera högt från dag ett". Ledarskribenten skriver om att Lars Calmfors, IFN, och Arbetsmarknadsekonomiska rådet föreslår sänkta ingångslöner.

I en ledare skriver GP om Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport som föreslår lägre ingångslöner för de som är nya på arbetsmarknaden. GP avslutar: "För de som står längst ifrån dagens allt mer krävande arbetsmarknad står valet sällan mellan ett högavlönat och ett lågavlönat arbete, utan mellan ett lågavlönat arbete och inget arbete alls. En sådan uppdelning inrymmer bara förlorare."

I en ledare skriver HelaGotland om "hur oerhört viktigt det är att nykomlingarna till Sveriges arbetsmarknad också får möjlighet att hitta ett riktigt jobb". Han referar till Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådets förslag om större lönespridning.

Framväxten av Silicon Valley började med en skattereform som gjorde det mer lönsamt att investera i och arbeta för nya riskfyllda projekt. Politikerna måste förstå värdet som skapas av nyckelpersoner i nystartade företag och sänka skatten på personaloptioner, skriver Magnus Henrekson, IFN, i ett debattinlägg i DI. Han argumenterar för personaloptioner i ordets rätta bemärkelse.

"Allt fler partier och experter sällar sig till kravet på lägre ingångslöner och enklare jobb på arbetsmarknaden" skriver NWT. Tidningen hänvisar i en ledare till Lars Calmfors, IFN och ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet: " Calmfors menar att dagens former av anställningsstöd, utbildningsinsatser och Rut-jobb inte räcker till för att få tillräckligt med lågutbildade och nyanlända i arbete."

I en sidodebatt till diskussionerna on lönespridning, där Lars Calmfors och Arbetsmarknadsekonomiska rådet deltar, skriver DN:s tv-kritiker att journalisterna som frågade ut Lars Calmfors i Gomorron Sverige "skulle ha kunnat pressa Lars Calmfors det minsta, nejdå, det blev ett litet morgonmys där Calmfors ostört fick tala om vad som var bra för Sverige [... ]"

"Under februari månad väntas de utrikes födda för första gången bli en majoritet av de arbetslösa i Sverige. Utvecklingen för denna grupp går i fel riktning" skriver Expressen i en ledare. Tidningen hänvisar till att bl.a. Lars Calmfors, IFN, föreslagit större lönespridning. Expressebn avslutar: "Det vore mer klädsamt om vänstern erkände som det är: försvaret för blågula löner går före solidariteten med de nyanlända."

TT skriver i en notis som publiceras i ett stort antal tidningar att "lägstalönerna i Sverige måste sänkas. Det anser nationalekonomen Lars Calmfors, ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska rådet [och IFN], som uppmanar arbetsmarknadens parter att förhandla fram 'ingångsjobb' med betydligt lägre löner än dagens minimilöner."

Ingenjören skriver om tankesmedjan Digital utmaning och hur Sverige ska klara omställningen för framtiden. Tidningen hänvisar till Mårten Blix, IFN, som ville se enkla och lättfattliga regelverk för nya sorters företag som gör det lätt att till exempel betala skatt och att starta en verksamhet.

Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver en slutreplik på SvD Brännpunkt om skolan och skolforskning. Deras första inlägg var infört 2016-02-08.

P1 Morgon intervjuar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, om den rapport som rådet presenterar i dag. Förslaget innehåller slopad arbetsavgift för arbetsgivaren, ett extra jobbskatteavdrag för löntagaren och en ingångslön väsentligt lägre än dagens lägsta. Hur många fler jobb skulle en lön på 15.000 kronor ge, undrar P1 Morgon och Calmfors svarar att väsentligt fler skulle få jobb,

"Det kommer inte, enligt vår mening, att gå att klara sysselsättningsproblemen utan att acceptera större lönespridning. Det innebär att de höga svenska minimilönerna måste sänkas" förklarar Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomisk rådet, för SR. Inslaget handlar om att fler och fler ekonomer ger sig in i debatten om låglönejobb.

Expressen skriver i en nyhetsartikel: "Tidigare i år har såväl Centerledaren Annie Lööf som Finanspolitiska rådets ordförande John Hassler efterlyst lägre ingångslöner för att flyktingar att komma på arbetsmarknaden. Nu går också Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors [IFN] in i debatten."

"Vi föreslår att arbetsmarknadens parter ska förhandla fram en ny typ av ingångjobb med ingångslöner som ligger väsentligt undet dagens minimilöner. Det här ska kunna gälla för alla nyinträdande på arbetsmarknaden, alltså inte bara för invandrare utan även för ungdomar och andra." Calmfors sa att han kunde tänka sig att en lägre månadslön skulle vara kring 15.000 kronor.

Michael Treschow, styrelseordförande för dagligvarutillverkaren Unilever samt för IFN, intervjuas av Anna Hedenmo om sin karriär i näringslivet.

Kvinnorörelsen i muslimska länder är intressant att fördjupa sig i, skriver Anders Q Björkman i en krönika. Han konstaerar att filmen ”'Feminism Inshallah' påminner oss om att det går att blicka framåt och att förändring är möjlig". Han hänvisar till ett debattinlägg i SvD av Özge Öner, IFN.

Mats Kinnwall, chefsekonom på Industriarbetsgivarna, skriver i ett debattinlägg att Lars Calmfors har fel som "vid upprepade tillfällen hävdat att det vore illa för exportindustrins konkurrenskraft med 'för låga' löneökningar".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på SvD:s ledarsida om hur många inom den politiska sfären beskriver olika reformer som ett tvång. det gäller bland annat pension och pappaledighet. "Det kanske största problemet med överanvändandet av tvångsbegreppet är den underförstådda synen på individens vilja och förmåga att ta ansvar."

I en ledare skriver NWT om att LO, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund vill utreda antagning och urval till Sveriges skolor ur ett segregationsperspektiv: "I klartext vill de begränsa skolvalet ..." Tidningen hänvisar till en rapport av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. NWT skriver: "Högpresterande elever anses inspirera sina klasskamrater. ... Väljer den högpresterande eleven en annan skola sjunker resultatet för de andra eleverna. Att det inte stämmer har skolforskaren, Gabriel Heller Sahlgren visat ..."

I en krönika i Dagens Samhälle skriver statsvetaren Gissur Erlingsson om problem med lärarutbildningen. Han hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, som visat "att olika typer av begåvningar och förmågor var lägre bland nybakade ämneslärare jämfört med cirka 20 år tidigare".

Altinget skriver om rapporten Information – ett verktyg för bättre skolsystem av Henrik Jordahl och Gabriel Heller Sahlgren, IFN: "[...] kartlägger ett hundratal internationella studier om informationens roll för skolsystemet. Resultaten tyder på att föräldrar reagerar på information om kunskapsresultat genom att välja mer högpresterande skolor till sina barn."

Allehanda publicerar en ledare som tar sin utgångpunkt i ett debattinlägg om ob-tillägg av Andreas Bergh, IFN. Skribenten mernar att ob-tillägget Inte är "konsekvens av en ensidig godhet från arbetsgivarsidan utan tas ifrån löneutrymmet. Det är för att facket värderar insatsen av den som måste jobba när alla andra är lediga eller sover lite högre som det finns. Det stavas 'solidaritet'."