IFN i media

I en ledare skriver HelaGotland om ett debattinlägg av Andreas Bergh i vilket han förklarar att "för samhällsekonomin som helhet tyder det mesta på att ob-tilläggen kostar mer än de smakar". Tidningen menar att detta skulle "slå hårt mot exempelvis vårdpersonal. Så tycker en välavlönad man med reglerade arbetstider."

Tidningen ETC intervjuar Andreas Bergh med anledning av ett debattinlägg om att slopa ob-tillägg. Andreas Bergh förklarar för ETC att han faktiskt inte sagt att ob-tilläggen bör tas bort. Tidningen undrar vidare om hans anser att det finns någon obekväm arbetstid: "Ja, rent generellt tror jag att de flesta fortfarande tycker att nätter är obekväma att arbeta på."

Att förklara globala trender med för­hållanden som är ­specifika för det egna landet är en besvärlig strategi, skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, i en krönika i Fokus. Skolan är ett av Vlachos exempel: "Visst kan den svenska pedagogiken ligga bakom att svenska elever lär sig mindre, men dessa förändringar kan knappast förklara varför Sverige följer den globala trenden mot ett ökat utbildningsgap mellan kvinnor och män. Särskilt besvärlig blir förklaringen när det visar sig att betygsskillnaderna var ännu större för 25 år sedan än vad de är i dag."

I ett tidigare inlägg i Expressen skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om dagens ob-regler. I ett svar till kritiker skriver han att "dagens OB-tillägg innebär inte bara mer på natten, utan även på kvällar, och dagtid lördagar och söndag. Dessa regler måste kunna ifrågasättas i en tid då arbetskraften blir allt mer heterogen."

Statskoll.se skriver om en rapport författad av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, om behovet att bättre information om skolresultat (presenterad i SvD). Nyhetssajten skriver: "För att skolan ska bli bättre måste föräldrarna få veta om skolan där deras barn går är tillräckligt bra. Men den informationen finns inte, hävdar två forskare."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, skriver i en krönika i Dagens Samhälle att vi är fastlåsta i [skolans] problemformulering, "som att New Public Management skulle vara roten till det förstörda skolväsendet. Trots att forskningen säger något helt annat". Han utgår från en rapport om behovet av ökad information om skolan.

Skolan behöver mer New Public Management, ­inte mindre, skriver Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, i ett debattinlägg i SvD.  De har författat en rapport om behovet av bättre information om skolans prestationer. De skriver att "ett grundproblem är att varken betyg eller provresul­tat är jämförbara mellan olika kommuner och skolor".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika i SvD om andrahandmarknaden för varor: "Insikten att det finns en stark selektionseffekt i vilka saker från förr som fortfarande används, stärker slutsatsen att det är smart att köpa begagnat." Bergh avslutar: "Intressant nog tycks det främst vara våra värderingar som hämmar andrahandsmarknadens expansion. Den som vill ge sina barn det bästa känner kanske inte att det räcker med en tröja för 50 kronor."

I redaktionsbloggen skriver Dagens Arena skriver med anledning av en rapport av Henrik Jordahl, IFN, och gebriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att "det är uppenbart att forskarna uppskattar marknadiseringen av den svenska skolan och vill nu ge den sjuka skolmodellen mer av samma medicin".

"Entreprenörskap – Vad, hur och varför (Studentlitteratur, 2016) är en efterlängtad lärobok som borde bli så kallad required reading för alla studenter som pluggar ekonomisk historia, entreprenörskap eller nationalekonomi." Det skriver Nicklas Mattsson i Entreprenör. Mattsson avslutar med en slutsats från boken: "Politiker kan helt enkelt öka tillgången på entreprenörer genom att förbättra utbudet av incitament som gör det intressantare att välja – och behålla – det livsvalet."

Skolvärlden skriver med anledning av en debattartikel i SvD av Henrik Jordahl, IFN, och Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "En ny debatt om skolans styrning och New Public Management har blossat upp."

I ett debattinlägg i Smålandsposten skriver Bo Frank (M) Lennart Adell Kind (L) att "för 100 år sedan hade väl Sverige nästintill samma kvinnosyn som Saudiarabien. Införande av demokrati och allmän rösträtt har inneburit ett mer jämställt och mer jämlikt samhälle". De hänvisar till ett debattinlägg i SvD av Özge Öner, IFN.

Vad avgör när det är obekväm arbetstid, och vad är konsekvenserna av att arbetskraften fördyras? För många är kristna helger viktiga, men arbetskraften i Sverige är numera synnerligen blandad och därför bör dagens ob-tillägg ifrågasättas, skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i ett debattinlägg i Expressen.

Statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet har genomfört medborgardialogen ”Uppsala talar – om tiggeri”, som en del av ett större forskningsprojekt om demokratiteori. Uppsalatidningen rapporterar att Lars Calmfors, IFN, var en av de som svarade på frågor och tiggeri.

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, är en av författarna till ett debattinlägg i SvD. De skriver om läger i Europa att "visionen om en enad europeisk union, utan gränser och hinder att röra och etablera sig fritt, står på spel om".  Författarna föreslår att en "Europaminister återinföras med långtgående samordningsbefogenheter".

Socialsekreterare har blivit ett bristyrke på grund av flyktingkrisen, skriver DN Ekonomi. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN och Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som sägs förespråka "löneökningar över ”märket” av marknadsskäl till socionomerna i årets avtalsrörelse".

I en ny studie om patent förklarar forskarna att det amerikanska patentsystemet har betydande fördelar för nystartade företag. En av författarna till studien är Alexander Ljungqvist, New York University Stern School of Business och affilierad till IFN. Forskarna finner i sin studie att sysselsättningen och tillväxten i amerikanska startups har förbättrats genom patent.

I en ledare skriver DN om samtalen som inleds mellan de rödgröna och Alliansen om en ny bostadspolitik. Tidningen förklarar att en reform kräver fingerfärdighet och hänvisar till Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] som "har skisserat en modell, vars grundtanke är att avveckla de reglerade hyrorna och i takt med anpassningen introducera en tillfällig skatt på fastighetsägarna. Intäkterna från skatten skulle sedan gå till låginkomsttagare som drabbas av hyreshöjningarna".

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, intervjuas i Studio Ett om den svaga svenska valutan och det pågående valutakriget. Han förklarar att en långsiktig risk med dagens svenska valuta politik är att omvandlingstrycket i näringslivet inte blir tillräckligt stort.

The American Prospect undrar vad företags vd:ar gör för att förtjäna sina höga löner. Tidningen hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU och affilierad till IFN, med flera som visar att "börsnoterade företag spenderar bara hälften så mycket på investeringar som deras privatägda motsvarigheter.

"Det är stor risk att Sverige hamnar i samma situation som Storbritannien och tvingas att återreglera marknaden för att undvika elbrist, bedömer Pär Holmberg, forskare på Institutet för Näringslivsforskning" skriver Montel. "Därför bör regeringen avveckla straffbeskattningen av kärnkraft och vattenkraft. På så sätt kan politikerna vinna tid, vilket behövs för att återvinna investerarnas förtroende" säger Pär Holmberg till tidningen.

Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, skriver i norska Aftenposten om valutakrig: "Den uvanlige pengepolitikken som nå praktiseres i mange land utgjør et gigantisk eksperiment uten noen synlig slutt, og med et 40-talls sentralbanker involvert. Ingrediensene er å trykke penger, ha negative styringsrenter og gripe inn i valutamarkedet."

Robert Gidehag, Svenskt Näringsliv, skriver att han besökt Ikea och konstaterar att det är "ganska exakt tre gånger så dyrt att få köket monterat och uppsatt som att köpa det i delar och göra jobbet själv. Förklaringen är dels en sammanpressad lönestruktur, dels höga skatter på arbete." Gidehag hänvisar till forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson.

I en ledare skriver Byggindustrin att "satt under starkt tryck tycks Sverige och svensk politik fungera som bäst och få det gjort som krävs". Tidningen bygger sin argumentation bland annat på det faktum att "i november 1992 fick nationalekonomen och professorn vid Stockholms universitet, Assar Lindbeck [IFN], uppdraget av regeringen Carl Bildt att leda en expertkommission och analysera den ekonomiska krisen för att föreslå åtgärder".

Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN skriver i en krönika i Dagens Samhälle att "för att förbättra integrationen måste kunskapsgapet mellan utrikes och inrikes födda minska. Men detta uppnås knappast med inskränkningar i välfärdstjänster enligt Moderaternas förslag i förra veckan."

Andreas Bergh, IFN, skriver i ett inlägg i Liberal Debatt att "en välfärdsstat som den svenska spelar stor roll för att utjämna människors konsumtion över livscykeln. I praktiken betyder detta att de arbetande via skattsedeln finansierar äldreomsorg, pensioner och sjukvård för de äldre."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, kommenterar om korruption efter en intervju med Ebba Busch Thor, KD. Han gör det i Lördagsekots nya format, som alltså inte enbart är en intervju utan därefter en fördjupning i ett visst ämne.

I Ekonomiekot lördag intervjuas Magnus Henrekson, IFN, Marie Löwegren, Lunds universitet och Helena Casserlöv-Kvist, vd Meritmind, om entreprenörskap. Alla tre deltog i ett seminarium den 19 januari.

I ett radioinslag förklarar Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, att "det är svårt att förändra den svenska arbetsmarknaden och det går sannolikt långsamt, men det är klart att det går om vi vill, anstränger oss och är beredda att acceptera att man när man direkt kommit hit och inte talar språket perfekt får ett enklare jobb och lite lägre lön".

I en ledare skriver SvD om ”partiet och facket-affär” och menar att "ministerboenden ett ytterst marginellt bekymmer. Vad bostadsbrist däremot innebär för tillväxt och välstånd, liksom inte minst integration". SvD önskar att "såväl borgerlighet som marknadsekonomiskt sinnade socialdemokrater tog sig an reform­arbetet. Assar Lindbeck [IFN] har redan gjort jobbet en gång.

"De senaste veckornas debatt om sexuella övergrepp och kultur har synliggjort en avgrund mellan de som anser att kön är den enda relevanta förklaringen till sexuella övergrepp och de som hävdar att kultur faktiskt spelar en inte oväsentlig roll" skriver Adam Cwejman i en ledare i GP. Han hänvisar till ett debattinlägg av Özge Öner, IFN."Öners poäng är att olika kulturer har olika syn på kvinnors rättigheter."

Özge Öner, IFN, skriver på Brännpunkt i SvD att "vi måste erkänna och förstå att olika kulturer och samhällssystem har olika syn på kvinnors rättigheter; att förneka detta är inte bara okunnigt utan även förolämpande mot miljoner kvinnors kamp för likvärdighet". Öner skriver "att bara importera och i tysthet tolerera oönskade kulturella sedvänjor gynnar allra minst flickor och kvinnor i Sverige"..

Över 200 nya vårdcentraler har grundats i Sverige sedan marknaden öppnades för privata vårdbolag 2011. "Den ökade valfriheten har ett starkt stöd hos den allmänna opinionen" säger Henrik Jordahl, IFN, i en intervju i Hufvudstadsbladet. Han förklarar att de svenska erfarenheterna  i huvudsak är positiva.

I en ledare skriver Motala & Vadstena Tidning integration av nyanlända på den svenska arbetamarknaden. Tidningen hänvisar till Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet: Han menar att det inte behövs spearata arbetsmarknader för inrikes och utrikes födda. "Däremot krävs en någorlunda fungerande /marknad/, där människor som inte kan konkurrera med lång utbildning, kontakter och ett perfekt uttal av ”sjösjuk”, tillåts konkurrera på sina egna villkor."

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Pär Holmberg, IFN, att regeringen bör helt avveckla straffbeskattningen av kärnkraft och vattenkraft. "I annat fall är risken stor att Sverige, för att undvika elbrist, kommer att tvingas följa Storbritanniens exempel och återreglera stora delar av elmarknaden."

Sten Svensson, f.d. chefredaktör för Lärarnas tidning, skriver i ett inlägg på Skola och Samhälle om inlägg ocvh forskning av Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Svensson menar att "Sahlgrens arbetsmetod är att presentera en mängd fakta och forskningsresultat i den fråga han skriver om, stort som smått. Samtidigt förbigår han den forskning som motsäger den linje han driver i den aktuella frågan. [...] Den debatt som då uppstår är ofta förvirrad, där många undrar vad som är fakta och vad som är felaktigt."

Debattören Fredrik Segerfeldt svarar i ett inlägg på en artikel som publicerades i DN 2015-01-09, i vilken Hans Lööf och Gustav Martinsson, Finanspolitiska rådet, menar att okvalificerade låglönejobb inte alls skulle förbättra integrationen: "De artiklar som skrivits om just lönespridningens effekter på europeiska och svenska förhållanden pekar faktiskt åt samma håll, att höga lägstlöner stänger ute lågproduktiva. Det är också den slutsatsen som bland andra Långstidsutredningen 2011, Konjunkturinstitutet, IMF och OECD drar. Och det är den linje som nationalekonomer som Andreas Bergh [IFN], Joacim Ruist, Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors [IFN] driver.

Six/Affärsvärlden skriver om att Stockholms Handelskammare välkomnar regeringens samarbetsinvit till oppositionen om bostadspolitiken: "Från Stockholms Handelskammares sida föreslår vi att det skyndsamt tillsätts en nationell bokriskommission som får i uppdrag att lämna slutsatser inom en tremånadersperiod. Assar Lindbeck bör leda kommissionens arbete."
 

"Nästa stora blocköverskridande överenskommelse kan leda fram till kraftigt ökat bostadsbyggande. Regeringens initiativ framfört av statsminister Stefan Löfven i onsdagens partiledardebatt, mottas positivt av kommunerna, facket och näringslivet. Allianspartierna tackar ja till inbjudan." Det skriver Statskoll.se och citerar bland andra Maria Rankka, vd Stockholms handelskammare. Hon förklarar att "Assar Lindbeck [IFN] bör leda kommissionens arbete. Den dysfunktionella bostadsmarknaden är ett av landets största tillväxthinde."

Gabriel. Heller Sahlgren, verksam i England och affilierad till IFN, är ny krönikör i Dagens Samhälle. I sin första krönika skriver han om det svenska asylsystemet: "Britterna är förstås införstådda med motiven bakom: Viljan att hjälpa människor i svår nöd. Svårare är det att förklara varför många i Sverige har trott att den förda politiken skulle vara en vinstaffär. En investering för framtiden. 'Hur kunde man tro det?', frågade en forskarkollega."

The Local skriver om hur ett foto från TT där statsminister Stefan Löven ses sitta ensam i riksdagens kammare. Bilden har cirkulerat i soaicla medier och The Local återger bland andra ett twitter från IFN-forskaren Richard Öhrvall.

"Om arbetsmarknaden inte öppnas för kortutbildade står vi inför ett växande utanförskap." Det skriver Anna Karin Hatt och Li Jansson, Almega, i ett debattinlägg. De hänvisar till forskning från IFN: "IFN har visat att arbetslöshetstiderna för utomeuropeiska flyktinginvandrare kraftigt förlängs på grund av höga ingångslöner."

Pär Ivarsson, Ekonomiekot, intervjuade Steven Davis, University of Chicago, när denne i december besökte Stockholm och IFN. Davis är en av grundarna av Economic Policy Uncertainty Index, som mäter politisk osäkerhets inverkan på produktion, investeringar och sysselsättning. Programmet handlar om konsekvenser av osäkerhet om ekonomisk politik och spelregler.

The Atlantic skriver att forskning av bland andra Alexander Ljungqvist, NUY och affilierad till IFN, visar att "bolagsskatt inte bara kan användas som  politiskt slagträ eller ett medel för att tvinga företag att bidra med mer till det offentliga - bolagsskatt är också ett sätt ... för regeringar att underblåsa eller bromsa företagens risktagande".

I en krönika i Fokus skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, att "trots att resten av samhället bygger på att vi specialiserar oss, har besluts­fattarna valt att i betygen ge vikt åt elevens svagheter". Han är kritisk till dagens betygsystem och förklarar att det exempelvis är "omöjligt att kompensera för en trög start eller en tillfällig svacka genom att förbättra sina kunskaper senare i utbildningen".

I en ledare skriver Dagens Nyheter om behovet och frånvaron av självkritik. Skribenten hänvisar till Andreas Bergh, IFN, som i Svenska Dagbladet förklarat att ”deltagarna utmanar andras åsikter mycket oftare än de utmanar sina egna”. Skribenten påpekar att den som aldrig ändra sig "är i bästa fall princip­fast. I sämsta fall är det bara antiintellektuellt".

Äntligen, en viral produkt som är värt din tid och uppmärksamhet, skriver Cheat Sheet, en amerikansk "lifestyle site". Det handlar om är produktivitet och skribenten hänvisar till en artikel på VoxEU.org av Matthew Lindquist, Jan Sauermann, och Yves Zenou. den senare är affilierad till IFN. Deras slutsats "är att produktiviteten är verkligen smittsam [viral]".

För att säkerställa att Sverige får ut det bästa av framtida digitaliseringsmöjligheter, måste landets lagstiftning omprövas, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, i ett inlägg i The Local.

Vi står just nu inför ett vägval som avgör dels hur stora vinsterna från digitaliseringen blir, dels ifall vi kan klara välfärden utan skattehöjningar. För att bättre ta tillvara digitaliseringens möjligheter behöver bland annat lagstiftningen ses över, det skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, på SvD Brännpunkt.

Var fjärde miljöpartist och var femte sverigedemokrat som valdes in i landstings- eller kommunfullmäktige i Örebro län 2014 har hoppat av, drygt ett år in i mandatperioden. Och det har med ålder att göra, förklarar P4 som intervjuat Richard Öhrvall, IFN.