IFN i media

I en ledare skriver Sundsvalls Tidning med flera om ett seminarium med Steven Davis arrangerat av IFN 2015-12-16. Davis budskapet var glasklart, skriver ST: "Risken för att en kris ska få negativa effekter för tillväxten är betydligt större om det politiska systemet inte är förberett på chocken."

Lars Calmfors, IFN, intervjuas av SvD och förklarar att Finansminister Magdalena Andersson manipulerar med utgiftstaket och riskerar trovärdigheten för svensk finanspolitik. Calmfors anser dessutom att det behövs låga löneökningar framöver för att minska arbetslösheten.

"Politisk osäkerhet förebådar sämre ekonomiska utfall, och det finns även tecken på att migrationsrelaterad oro kan medföra politisk osäkerhet" skriver Six News i en artikel som publiceras i Affärsvärlden. Steven Davis talade på ett seminarium anordnat av IFN 2015-12-16.
 

I en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter skriver Lars Calmfors, IFN, att "man brukar säga att EU utvecklas genom kriser. Men frågan är om det gäller längre. Medlemsstaternas ovilja att följa fattade beslut för att hantera flyktingkrisen är kanske den allvarligaste utmaningen hittills". Calmfors menar att  det förmodligen är oundvikligt att skärpa kontrollen av EU:s yttre gräns för att minska flyktingströmmarna. Han förklarar att kanske kan "bred folklig entusiasm för europeiskt samarbet" bara åstadkommas inom "en mindre och mer homogen grupp av EU-länder som fördjupar integrationen på en mängd olika områden".

"Nödvändigheten att snabbt förbättra integrationen har aldrig varit större, men regeringen saknar både handlingskraft och till stor del också svar" skriver Sundsvalls Tidning i en ledare. Tidningen hänvisar till ett blogginlägg av Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, där han "mot ett antal opinionsbildare som driver tesen att den svenska integrationen inte alls är misslyckad".

TT skriver i en artikel som publiceras i en rad tidningar att "Arbetsmarknadsekonomiska rådet, som finansieras av Svenskt Näringsliv, vill se lägre löneökningar under perioden 2017-2018 i utbyte mot något högre löneökningar i årets avtalsrörelse. Rådet leds av professor Lars Calmfors, IFN, och där ingår professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger, IFN.

I en text från nyhetsbyrån Six förklaras att "Arbetsmarknadsekonomiska rådet, AER, har kommit fram till att ett flerårsavtal med lite högre löneökningar på kort sikt - i utbyte mot lägre löneökningar på längre sikt - vore det bästa alternativet inför vårens avtalsrörelse".

Den kommande avtalsrörelsen ställer stora krav på ansvarstagande för arbetsmarknadens parter, skriver Byggindustrin i en presentation av Arbetsmarknadsekonomiska rådets första rapport. Rådet leds av Lars Calmfors, IFN. Per Skedinger, IFN, är en av rådets övriga tre ledamöter. "Parterna bör teckna fleråriga avtal och hålla löneökningarna nere åtminstone under perioden 2017–2018, enligt Arbetsmarknadsekonomiska rådet."

DN skriver om att Arbetsmarknadsekonomiska rådet lagt fram sin första rapport och att rådet betonar att "höga lönekrav från Byggnads och fyra andra LO-förbund lägger ett stort ansvar på avtalsrörelsens övriga aktörer att hålla tillbaka".

Dagens Industri intervjuar Lars Calmfors som är verksam vi IFN och ordförande för arbetsmarknadsekonomiska rådet. En notis från Direkt publiceras i ett antal media. "Calmfors anser att löneökningarna inte får bli för låga nästa år. 'Inte realistiskt', ryter arbetsgivarorganisationens vice vd Peter Jeppsson."

Mårten Blix, gästforskare på IFN, intervjuas om digitalisering. Han säger sig inte tro på att 50 procent av jobben kommer att försvinna: "Men jag är orolig att det kan bli en svår anpassningspriod. Vi behöver göra en del förändringar så att omställningen inte blir så svår, eftersom det finns en risk att en del jobb kan försvinna under en viss tid när robotarna tar över".

Det är bråttom för Sverige att se över skatter och lagstiftning så att inte jobb går förlorade i onödan i spåren av ny teknik, förklarar Mårten Blix, gästforskare på IFN, i en ny rapport. Han intervjuas i DI och säger att ”utan rätt reformer riskerar vi att få den polarisering mellan starka och svaga grupper på arbetsmarknaden som redan har skett i andra länder.”

Assar Lindbeck, IFN, förklarar i en intervju i Dagens Industri att han är orolig för att Sverige låser flyktingar ute från bostads- och arbetsmarknaden.
”Problemet är de sociala konsekvenserna.” Lindbeck säger om Fredrik Reinfeldt: ”Hans öppna era hjärtan-politik utan reservationer återspeglar på ett kraftfullt sätt den nonchalanta attityden till problemet.”

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas i P4 Malmöhus om flyktingar och sysselsättning. Bergh förklarar att för att ge de nyanlända jobb så behövs många fler jobb som inte är högavlönade, och "som har lägre språkkrav för att även välutbildade nyanlända svenskar ska kunna få en fot in på arbetsmarknaden".

Ivar Arpi skriver i en ledare på tal om att man inte ska ställa grupper mot varandra: "ekonomi är att välja, som nationalekonomen Assar Lindbeck [IFN] har uttryckt det. Och att välja bort." Arpi avslutar: "Konflikter med etniska förtecken pyr redan i det svenska samhället. Risken är att de nu blir underblåsta av ekonomiska målkonflikter i vardagen – som kan gälla tandvård, polisresurser, vård eller bostadsköer. Det är en mycket riskabel situation."

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om flyktingströmmen till Sverige. Han frågar sig: "Kanske lever regeringen i villfarelsen att om vi stramar åt flyktingmottagandet nu, krävs inga jobbiga reformer av arbetsmarknad och välfärdsstat."  Han drar slutsatsen att "antingen måste färdigheterna hos utlandsfödda höjas eller arbetskraftskostnaderna tillåtas falla så att en anställning kan räknas hem trots kunskapsskillnaderna".

I en ledare skriver Alice Teodorescu i GP om att lärarens och skolans roll återkom i nobelpristagarnas tal. I detta sammanhanghänvisar hon till ett seminarium med skolforskare som IFN arrangerat. Teodorescu förklarar att "Svensk skola behöver återupprätta lärarens auktoritet, vilket inte är detsamma som en återgång till en auktoritär skola."

Özge Öners och Johan Wennströms, IFN, forskning visar att det finns en stark korrelation mellan ökat SD stöd och ett högt asylmottagande, skriver Dagens Samhälle i ett reportage från Sävsjö. "Det ligger nära till hands att tolka denna korrelation som att en hög andel flyktingar i små orter troligen utlöser spänningar och politiska konflikter" säger Johan Wennström till tidningen.

Arbetslösheten bland invandrare är i snitt i Sävsjö 40 procent i år. "En förklaring kan vara hur näringslivet ser ut och vilken typ av jobb som finns. I Sävsjö dominerar industrin" skriver Dagens Samhälle och fortsätter: Özge Öner påpekar att det i stället är tjänstesektorn som ofta fungerar som språngbräda in på arbetsmarknaden, både för invandrare och för ungdomar: "Den finns framför allt i större städer, eftersom de har en mycket större efterfrågan också från angränsande samhällen. Så jämfört med större städer utgör mindre orter väldigt dåliga arbetsmarknader för invandrare."

I en podd och text på Dagens Arena samtalar Arena Idés chefsekonom Sandro Scocco och Arenas chefredaktör Mikael Feldbaum om integration. Långtidsutredningensbilaga om migration kommenteras: "Är Sverige sämst på integration? Mikael spårar bilden till ett diagram hos OECD och en studie av ekonomen Andreas Bergh [IFN]. Båda jämför sysselsättningsgapet mellan infödd och utlandsfödd befolkning. Resultatet gör att det blir jätteroligt för flyktingar att bo i Grekland eftersom grekiska infödda har låg sysselsättning och därmed gapet mot invandrarnas sysselsättning blir lägst."

Arbetsmarknaden (TCO) skriver om de handels- och investeringsavtal (TTIP) som just nu förhandlas mellan EU och USA. Henrik Horn, IFN, har intervjuats och citeras i flera av de texter som publiceras. Han förklarar att TTIP kan bli normbildande: "Det är ju trots allt ett avtal mellan världens två mest avancerade ekonomier..."

Lärarnas Nyheter (Lärarförbundet) skriver om det nya avtal som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och lärar­facken slutit. Det handlar om "ett tvåårigt avtal helt utan centralt garanterade löneökningar". En av de som intervjuas är Per Skedinger, IFN. Han berättar att "en hypotes som i teorin verkar rimlig är att grupper som har marknadskrafterna i ryggen tjänar på sifferlösa avtal. Men jag har ännu inte sett några tydliga belägg för att det verkligen är så".

Nicholas P. Cheer skriver i Seekling Alpha om varför räntan inte bör höjas. Han skriver om sambandet mellan överskuldsättning och BNP-tillväxt, bristen på inflation, hur osäkerheten kring den ekonomiska politiken påverkar investeringar. Cheer ger exempel på forskning som visar det negativa sambandet mellan skuldsättning och ekonomisk tillväxt. Ett av dessa exempel är Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence, av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN.

I en ledare skriver HelaGotland att offentlig upphandling också är en fråga om "tilliten till de offentliga systemen och faktiskt också till näringslivet": "Det finns tecken på att tilliten till andra minskar i Sverige men den åsikten är också ifrågasatt, bland annat av Andreas Bergh [IFN]."

I en ledare skriver Kristianstadsbladet från IFN:s skolseminarium 2015-11-25: "Även om forskningen inte vill leverera några sanningar, ger den ledtrådar. Som att svårigheten att rekrytera lärare sannolikt är en av orsakerna till de fallande resultaten."Vägen tillbaka till skoltoppen går inte via skratt, glädjebetyg och låt-gå-mentalitet. Den nås med hårt arbete, konkreta mål och höga förväntningar. Det kommer nästa års Pisa-chock sannolikt att göra oss smärtsamt påminda om."

Under rubriken Högermarginalen skriver Fredrik Johansson på Svenska Dagbladets ledarsida om behovet om en samhällsdebatt kring kostnader och andra följer av flyktingströmmen. Han hänvisar till Assar lindbeck, IFN, och Lindbeckkommissionens arbete på 1990-talet: "Trivialiseringen av de offentligfinansiella konsekvenserna av migrationen visar att det ligger i farans riktning att vi inte kommer att ha den förmågan [till ett kvalificerat offentligt samtal] i den medelfristiga sikten. Men det stora testet är det längre perspektivet. Om det Sverige som växer fram under de kommande decennierna... Det klarade man under nittiotalskrisen. Jag skulle ljuga om jag var säker på att vi klarar det den här gången."

"Internationella Valutafonden beräknar stigande arbetslöshet om inte integrationen förbättras. Rekommendationen från såväl IMF som många andra experter är lägre ingångslöner" skriver Jesper Ahlgren, Timbro, i ett debattinlägg. Han hänvisar till två IFN-forskare: "Tidigare har bland annat OECD, Konjunkturinstitutet, Migrationsverket och Finanspolitiska rådet påpekat detta, liksom framstående forskare som Lars Calmfors [IFN], Oskar Nordström Skans och Per Skedinger [IFN]. Den sistnämnda har också visat att asylinvandrare i Sverige drabbas särskilt hårt när lägstalönerna stiger."

"Håller den starka svenska tilliten på att försvinna, och därmed ett bärande fundament till den välfärdsstat som vi har byggt upp den, undrar Tove Lifvendahl i en krönika. Hon hänvisar till Magnus Henrekson, IFN, som nyligen deltog i en debatt i ämnet och då förklarade: Detta är djupt allvarsamt, ... tillit som gått förlorad är inte helt enkel att återställa; den återuppstår inte likt Särimner när den en gång har slaktats.

Regeringens och arbetsmarknadens parter föreslår att flyktingar med utbildning eller yrkeserfarenhet från hälso- och sjukvård ska ges ett snabbspår in på arbetsmarknaden. Magnus Henrekson intervjuas om detta. Han förklarar att det är rätt att man satsar på de högutbildade och får in dem på arbetsmarknaden. Men, säger han, håller man inte stenhårt på kunskapskraven riskerar det att leda till aversion mot invandrare.

”Låga löner ger invandrare jobb.” Så låter den senaste argumentationen från svenskt näringsliv, skriver ETC och hänvisar till att Lars Calmfors, IFN:  "argumenterat för sänkta löner och hänvisat till forskningen. Men stödet för tesen är minst sagt omstritt." ETC menar att sambandet mellan lägstalönerna och sysselsättningen är svaga. Tidningen skriver att arbetslösheten istället kan bero exempelvis svag export eller bristande ekonomisk politik.

De kommunala bostadsbolag medverkar, genom att bygga ut egna fibernät för bredbandstjänster, till en monopolisering av bredbandsinfrastrukturen. Därmed försvagas konkurrensen över tid vilket driver upp slutkundspriserna hos samtliga leverantörer, skriver Affärsvärlden när en rapport författad av Thomas Tangerås för ComHem, presenteras.
 

I en krönika i Dagens Samhälle skriver Peter Santesson om IFN:s skolforskningsseminarium och förklarar att "Solida data kommer inte kunna ge oss alla svar om skolresultatens ras, men den allvarliga situationen kräver ändå att skolforskare repar mod och ger oss sina bedömingar så långt det bara är möjligt."

"Den enorma inflödet av asylsökande till Sverige aktualiserar frågan om sysselsättning för invandrare. Men i detta högautomatiserade land saknas det arbetstillfällen för de med bristande språkkunskaper" skriver Neue Zürcher Zeitung. Tidningen hänvisar till en radiointervju med Lars Calmfors, IFN. Han förespråkar lägre ingångslöner i den lågkvalificerade sektorn.

Sten Svensson, skoldebattör, skriver i en krönika om IFN:s seminarium om skolforskning: "De som skulle svara på frågan var en grupp nationalekonomer och de svarade samfällt att de inte visste." Svensson fortsätter: "Ledarskribenterna på de stora tidningarna var med på IFN-konferensen och de har svaren.

• ”Bakom den svenska skolans förfall ruvar idéerna om kunskap som något relativt, elevinflytande som viktigare än elevernas inlärning och lärarens auktoritet. Kanske har synen på vad som är lustfyllt och inte, skadat mest.” SvD 27/11 2015
• ”Ett framgångskoncept för en svensk skola vore att vrida klockan tillbaka, satsa på ordning och studiero och kalla sig Pluggskolan” DN 29/11 2015.

Har vi hört det förut? Mer av detsamma för tredje gången. Spekulationerna från konferensen har upphöjts till sanning."

I ett samtal med PJ Anders Linder förklarar Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att en mätbar delförklaring till de fallande skolresultaten är att invandrade elever presterar sämre än svenska kamrater. Därutöver pekar mycket på att den i Sverige så omhuldade progressiva pedagogiken, där läraren kliver tillbaka och eleverna förväntas bedriva "eget arbete", har stor del av skulden.

Dagens Nyheter skriver i en ledare om IFN-seminariet Skolresultaten sjunker – vem vet varför?: "trots en namnkunnig panel förblev svaret grumligt. Kanske är det inte konstigt, ämnet är komplicerat och åsikterna många. Någon snabblösning är inte i sikte". Tidningen referar till Gabriel Heller Sahlgren som konstaterade: ”Traditionell undervisning är bättre än flum. Varför slängde man ut gamla metoder som fungerade? Testa det nya först!” DN avslutar: "... man kan undra vad som skulle hända om något av Stockholms gymnasier fick för sig att verka under devisen 'Det var bättre förr'. Skolan kunde locka med ordning och tystnad, med läxor, med att de svaga eleverna får stöd och de starka stimuleras att bli ännu bättre. Den skulle kunna heta 'Pluggskolan'."

Maria Ludvigsson skriver i en ledare från IFN:s seminarium att inte heller skolforskning är fritt från värderingar, "det finns trender och ideologier även på universiteten och de styr vad som är acceptabelt och inte". Hon påpekar att forskningen kan vara bra men att politiker "behöver mer än forskning. Det var ideologi – såväl i politiska församlingar som på lärarhögskolan – som skapade den skola vi problematiserar i dag. Därför behövs värderingar och en idé om hur skolan ska se ut i framtiden för att de ansvariga ska göra rätt." 

I en krönika skriver Alice Teodorescu om att regeringen hade som mål att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. "Som vision var det vackert, i realiteten en uppenbar omöjlighet." Hon hänvisar till Lars Calmfors, IFN, som förklarat att Sverige "måste acceptera större löneskillnader och lägre ingångslöner."

Sveriges "oförmåga att integrera invandrare" är något som så väl svenskar i allmänhet och beslutsfattare funderar över nu när landet tar emot rekordmånga flyktingar som så småningom behöver hitta ett arbete ... skriver AFP. En text som publiceras i flera tidningar. Andreas Bergh, IFN, intervjuas och förklarar att det faktum att Sverige avskaffat de enkla jobben innebär nu "vår största utmaning".

I ett debattinlägg skriver Thomas Tangerås, IFN, att "avveckling av kabel-tv-nät drabbar konsumenterna negativt även med en öppen fibernätlösning. När kommunala bolag släcker dessa innebär det en monopolisering som försvagar konkurrensen och driver upp priserna".

Skolvärlden skriver i ett reportage att på seminariet "lyfte man svårigheterna med att slå fast orsakerna till de sjunkande resultat. Bristen på mätbara data är en orsak, att effekterna av olika reformer kan kompensera varandra, en annan."

"Tre tungviktare i den makropolitiska debatten efterlyser stora förändringar i det svenska skattesystemet. Lars Calmfors [IFN] och Bo Lundgren vill återinföra en ny form av fastighetsskatt" skriver SvD Näringsliv. "Om man återinför en vettig fastighetsskatt samtidigt som reavinstskatten vid försäljning av en bostad sänks kommer incitamenten att flytta öka. Därutöver bör lagfartsavgifterna sänkas av samma anledning" säger Calmfors till SvD.

I ett debattinlägg i Dagens Industri skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att "flera centralbanker försökt stimulera ekonomin med bland annat låga styrräntor". Han förklarar att "alltför mycket av den framtida välfärden vilar i händerna på experimenterande penningpolitiska tjänstemän ... Små länder som Sverige, öppna för internationell handel och med egen valuta, kommer att tillhöra de stora förlorarna."

Att befolkningen blir äldre kan ur ett ekonomisk prespektiv innebära stora prövningar, skriver Mitti Danderyd. Tidningen intervjuar Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Hon förklarar att "utöver det självklara med att föda fler barn kan vi undvika en skev demografisk fördelning och vad det innebär genom att ha unga människor som invandrar till Sverige".

Henrik Jordahl, IFN, och Johan Eklund, Entreprenörskapsforum, skriver tillsamman med fyra andra författare ett debattinlägg om vinst i välfärden på SvD Näringsliv. De förklarar att opinionen mot sådana vinster: "De flesta överskattar välfärdsföretagens rörelse­marginal som uppgår till 5 procent av omsätt­ningen. I genom­snitt uppskattar svenskarna marginalerna till cirka 26 procent, en överskattning med dryga 500 procent. En fjärdedel av svenskarna tror att vinstmarginalen är 40 procent eller högre, en överskattning med 800 procent eller mer!"

Henrik Jordahl, IFN, replikerar till Göran Swahn, vd för Indikat AB, i Dagens Samhälle. Ämnet är tillväxt och Jordahl skriver att det förvisso är sant att Alliansregeringens skattesänkningar har gett många hushåll en ökad disponibel inkomst: "Men det vore märkligt att i en artikel om ekonomisk tillväxt bortse från skattekvoten i den svenska ekonomin".

"Minijobb efter tysk modell kan fungera som incitament för personer långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden" skriver Trelleborgs Allehanda med flera i en ledare. Men, skriver tidningen, "Minijobb i Sverige löser knappast svårigheterna för nyanlända att etablera sig". I sammanhanget nämns Lars Calmfors, IFN, som deltog i ett seminarium där minijobben diskuterades.

Metros påstående att svenskarna beräknas spendera mer på julhandeln än vad flyktingmottagandet kostar är till viss del missvisande skriver Barometern i en ledare: "Det är plakat- och manifestationspolitik vars metod är one-liners med syfte att skapa skam och skuld." Barometern fortsätter: "Lars Calmfors [IFN] tyckte dock jämförelsen var relevant och menade att det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Så formulerat blir även det missvisande och förstärker bilden av att det inte finns någon koppling mellan varor, tjänster och välfärd."

”Vi har att hantera en stor grupp nyinvandrade, varav många har låg utbildning eller ingen alls”, säger Per Skedinger, IFN, till Dagens Industri. Han förklarar vidare att ”utanförskap på arbetsmarknaden kan bidra till utanförskap även på andra områden och kan öka risken för terrorism".

Den ökade flyktingströmmen är spiken i kistan för regeringens jobbmål, skriver DI i en nyhetstext. Tidningen förklarar att Lars Calmfors, IFN, slår fast detta: ”Det var omöjligt redan tidigare. Nu är det helt utsiktslöst”, säger Lars Calmfors till Di.

Radio Schweden förklarar att Sverige söker en utväg ur ett dilemma på arbetsmarknaden: I knappast något annat OECD-land är invandrare så dåligt integrerades på arbetsmarknaden som i Sverige. Radio Schweden har talat med Lars Calmfors, IFN om den tyska modellen med mini-jobb.