IFN i media

De svenska Pisa-resultaten har sjunkit, skriver Skolledaren och intervjuar Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Han förklarar att en av orsakerna kan vara att vi på senare år fått fler elever med utländsk bakgrund. Heller Sahlgren "kan alltså inte bevisa det, men egentligen tror han att svenska pedagogiska metoder och 'svensk skolkultur' påverkat Pisa-nedgången mer än den statistiska 'invandringseffekt' på 29 procent av resultatfallet som han kommer fram till".

I en ledare i SvD skriver Maria Ludvigsson om forskning av Per Skedinger, IFN. Hon skriver att  det handlar om att komma in på arbetsmarknaden. "Per Skedinger visade hur personer som anställs till låg lön snart går vidare i så väl yrkes- som lönestegen. Det är just ingången och rörligheten som enkla jobb och lägre löner bidrar till. Ingen annan politisk reform leder på motsvarande sätt till detsamma."

I ett debattinlägg i finska Hufvudstadsbladet skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att ett pågående valutakris måste stoppas. Först då "har Finland stora möjligheter att framstå som attraktivt för investeringar från utlandet". Oxelheim förklarar vidare att det krävs stabilitet i det politiska beslutsfattandet. "Den ekonomiska logiken är enkel: inför risken för förändrade spelregler undviker den potentielle investeraren att investera i Finland..."

I en krönika i Fokus skriver Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om huruvida ett expanderat rut är en effektiv integrationsåtgärd. Han skriver att situationen borde mana till eftertanke och analys; eftersom antalet människor är stort är det särskilt viktigt att de åtgärder som vidtas är effektiva... Marknaden kan ju som så ofta framhålls vara både påhittig och flexibel."

SvD Näringsliv publicerar en text från nyhetsbyrån Direkt från ett seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. "För att ha en möjlighet att lyckas minska arbetslösheten, speciellt då Sverige tar emot många flyktingar med låg utbildning, måste vi acceptera större löneskillnader och lägre ingångslöner. Det sade ekonomiprofessor Lars Calmfors".

I en artikel i Dagens Nyheter har Johan Schück intervjuat Per Skedinger, IFN, om hans forskning. Skedinger förklarar att höjda lägstalöner ökar risken för arbetslöshet bland flyktingar och förlänger perioden som arbetslösa. "Effekten är betydligt större än för exempelvis ungdomar."

I en krönika på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, om problemen med riktade åtgärder för olika utvalda grupper på arbetsmarknaden: "Vill man undvika nackdelarna med riktade särlösningar finns det egentligen bara en säker metod: Låt nästa arbetsmarknadspolitiska åtgärd bli att reformera hela arbetsmarknaden."

I ett inlägg skriver Kavitha Rajagopalan i Observer att både i USA och Europa har man utan framgång hittills kopplat ihop anti-terrorinsatser med immigrationspolitik. Skribenten hänvisar bland annat till forskning av Niclas Bergren och Therese Nilsson, IFN, som i sin tur presenterats av Washington Post. I WP förklaras att "Frankrike tycks vara en av de minst rasistiskt toleranta länderna i Europa, där 22,7 procent säger att de inte ville ha en granne av en annan ras."

SvD Näringsliv skriver om att "den eldiga bostadsmarknaden har skapat kö för att lägga fram förslag som ska minska risken för en bristande bostadsbubbla". Tidningen intervjuar bland andra Lars Calmfors, IFN, som anser att det är positivt om redan signaler om åtgärder kan dämpa temperaturen på bostadsmarknaden. "Då blir det mindre akut att sätta in åtgärder. Men det är en känslig balans. Tar man i för mycket kan man utlösa ett stort prisfall och det är ju vad man i själva verket vill undvika."

Fokus skriver att "Mäktigast i landet är Stefan Löfven. Under honom stormar karriärdrivna 80-talister fram och tar över ledarsidor, departement och partier." I detta sammanhang har tidningen talat med Johanna Rickne, IFN, om hennes forskning: "Vi har jämfört pensionärer med småbarnsföräldrar och det är stor skillnad i prioriteringar. Småbarnsföräldrar vill satsa på barnomsorg och skola medan pensionärerna föredrar mindre av de områdena."

ETC jämför Täby ("Sveriges minst kommunala kommun") och Arvidsjaur där det inte finns några privata alternativ. Henrik Jordahl, IFN, är en av de som intervjuas. Han förklarar att "från marknadens sida finns det ett större intresse att etablera sig om man kan vara verksam i flera kommuner som ligger nära varandra. Det ger ett större underlag."

Flykting strömmen kommer att omvandla Sverige – under stor vånda, förklarar Magnus Henrekson, IFN, för EFN tv. Han säger att det är oansvarigt att inte redan tidigare ha diskuterat hur flyktingar mer ekonomiskt effektivt kan hjälpas i närområdet jämfört med i Sverige  ("30, 40 gånger högre verkningsgrad").

Dagens Nyheter skriver att "ökade löneskillnader ger fler enkla jobb. Det mantrat upprepas från arbetsgivarhåll som nyckeln till att få in ungdomar och invandrare på arbetsmarknaden". En av de som intervjuas i frågan är Lars Calmfors, IFN. Han säger att det behövs skillnad i lön särskilt "mellan dem i mittenskiktet och dem med lägst utbildning om vi ska skapa fler jobb för de svagaste grupperna".

En grupp politiker från Vänsterpartiet skriver att "den bostads- och arbetslöshetskris som vuxit fram genom en nyliberal ekonomisk chockdoktrin och politiska beslut med avregleringar, skattesänkarfest och privatiseringar har rivit upp stora sår i vårt välfärdssamhälle". De uppmanar regeringen att höja utgifttaket med hänvisning till Lars Calmfors, IFN.

Roland S Persson skriver i Axess om en skola i kris. Om 1990-talets skolreformer skriver han med hänvisning till forskning av bland andra Jonas Vlachos som är affilierad till IFN: "Om således välrenommerade forskare påpekar att svenska skolreformer i stort saknar evidens så antyder detta att de ansvariga för reformerna knappast har varit intresserade av vad forskningen har att säga, eller så vet man helt enkelt inte vet vad man gör över huvud taget."

TV4 sänd ett inslag i nyheterna från en TCO-konferens om skatter. Magnus Henrekson, IFN, och Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, deltog som experter. Åsa Hansson intervjuades dessutom av TV4.

Vi lägger mer pengar på julhandeln än på flyktingmottagandet, konstaterar Metro och frågar bland andra Lars Calmfors, IFN, vad han anser om jämförelsen: "Det ena är ju privat konsumtion och det andra kostnader för det offentliga. Men även det som vi lägger på flyktingmottagandet genererar ju efterfrågan och därmed produktion".

"Låga räntor och stigande löner kommer att ge en svensk ekonomi en rejäl skjuts framöver. Det uppger OECD i sin senaste konjunkturrapport. Även arbetslösheten väntas sjunka." Det skriver Aftonbladet och intervjuar Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att OECD:s prognos för de offentliga finanserna är för optimistisk: "Sveriges ekonomi är på väg uppåt men jag är som många andra orolig för kostnaderna för flyktingmottagandet. Rimligt är att vi måste göra andra besparingar och acceptera större underskott i de offentliga finanserna."

"Finansministern vill spara, minska biståndet och låna pengar för att hantera flyktingkrisen. Men ekonomer vill se andra lösningar. Professor Lars Calmfors [IFN] föreslår också vissa skattehöjningar." Det skriver Svenska Dagbladet.

Allt eftersom antalet fattiga människor i ett land ökar, ökar marknaden för billiga produkter och köpkraften hos de fattiga ökar, skriver Pakistan Dawn i en notis, med anledning av forskning av Andreas Bergh och Therese Nilsson, IFN. De båda har funnit att  "inkomstskillnaderna är en otillräcklig indikator på välfärd för de fattiga".
 

I en slutreplik på Brännpunkt skriver Benjamin Dousa, Moderata Studenter, att "en tredje väg i migrationspolitiken borde vara att det är kostnaden och inte människorna som är problemet". Dousa refererar till forskning av Andreas Bergh, IFn och Lunds universitet.

I en ledare skriver Dala-Demokraten att "det är en ironi utan like: Det stora svenska flyktingmottagandet kan bli den faktor som till slut sopar bort den ekonomiska idiotdoktrin som tyngt landet och försvårat det förnuftiga tänkandet kring samhällsekonomi sedan nittiotalet", Det som avses är bl.a. utgiftstak och överskottsmål. Tidningen hänvisar till Lars Calmfors, IFN.

"Vår offentliga sjukvård och omsorg om barn och gamla blir svårare att finansiera om medborgarnas beskattningsbara inkomster står stilla" skriver Henrik Jordahl under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle. Han tar avstamp i boken Tillväxt (Studentlitteratur), författad av Klas Eklund. Jordahl förklarar att sedan 2007 har Sverige inte haft någon tillväxt i real BNP per capita, även den tekniska utvecklingen har stått stilla.

Henrik Jordahl avslutar artikeln:

"De bakomliggande förklaringar som Klas Eklund framhäver kastar mörka skuggor över framtiden. Sverige har en stor offentlig sektor och höga skatter. Byggsektorn är hårt reglerad. Vi har problem med innovationer och entreprenörskap; samma gamla exportföretag dominerar näringslivet. Invandringen har förvisso bidragit till högre BNP, men endast genom att befolkningen blivit större.

BNP per capita påverkas istället negativt av invandringen så länge nya svenskar har svårt att få jobb. Skolans kvalitet har fallit jämfört med våra konkurrentländer. Den politiska ivern att ta tag i de här frågorna har under en längre tid varit begränsad. Det finns därför visst fog bakom oron för en lång och kall vinter med en kvardröjande ekonomisk stagnation."  

En replik 2015-11-18 från Göran Swahn vd Indikat AB

I en debattartikel på SvD Näringslivs nya debattforum skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, att en gränsöverskridande dragkamp om jobben inletts och att ett tecken på att den "riskerar att bli brutal är det valutakrig som nu pågår". Han skriver: "Riksbanken är i högsta grad med i valutakriget och legitimerar det med sitt deltagande. Små länder med egna valutor som Sverige blir säkra förlorare i ett eskalerande valutakrig."

I en op-ed på Svenska Dagbladets ledarsida skriver Henrik Jordahl, IFN, om "att svenska väljare litar på vallöften, i alla fall när det gäller löften att fylla deras plånböcker". Forskarna har studerat vad som hände när Socialdemokraterna 1994 föreslog besparingar i stödet till småbarnsfamiljer men i valrörelsen 1998 gjorde helt om och lanserade maxtaxa i förskolan. Resultatet är "ett tydligt mönster av framåtblickande plånboksröstning".

Mårten Blix, gästforskare på IFN intervjuas i Dimension/DI om digitaliseringens effekter på samhället. ”Hur samhällsekonomin påverkas av digitaliseringen avgörs av hur politiker och makthavare väljer att agera” säger Blix.

Tobias Lindberg skriver på ledarsidan i Helsingborgs Dagblad om den ökande kostnaderna i samband med den flyktingström som Sverige nu upplever. "Det är svårt att se hur det skulle skada att höja utgiftstaket något och låna lite till." Lindberg hänvisar till vad Lars Calmfors, IFN, skrivit i DN  om att  kan regeringen också tänkas "fuska" genom att betala ut en del av nästa års anslag redan i år. "Lite välvilligt skulle det i så fall kunna ses som en budgetteknisk vit lögn för att värna en gammal sanning."

När Jan Björklund blev utbildningsminister valde han att behålla de kritiserade kursbetygen. Nu har partiet ändrat sig, skriver Dagens Arena som intervjuat Jonas Vlachos, Stockholms universitet och som är affilierad till IFN. Valchos förklarar att har en elev varit svag i början och sedan lär sig, kommer han eller hon alltid ha med sig det svaga betyget ...De tidiga kursbetygen speglar kunskaperna en elev har med sig in i skolan snarare än ut."

"I oktober, bara två dagar efter att Dells ledning tog bolaget från börsen, informerade företaget om en av de största teknikförvärven någonsin" skriver NYT. Tidningen hänvisar till forskning av bland andra Alexander Ljungqvist som är affilierad till IFN (även intervju med Ljungqvist). I studien sägs att företag undviker aktiemarknaden för att slippa det kortsiktiga tryck som en börsnotering innebär. Anledningen är att kortsiktigheten kan undergräva företagens resultat på längre sikt.

Alexander Ljunqvist, New York University och affilierad till IFN, är med författare till en studie om att företagsledare allt oftare ser en börsintroduktion som ett hinder och därför väljer att hålla företag i privat ägo. Ljungqvist intervjuas i New York Times och förklarar att den ständigt ökande regelbördan är en av anledningarna till detta.

Debattören Göran Greider skriver ETC om kiostnaderna för det svenska flyktingmottagandet. I sin argumentation hänvisar han till att "till och med en mainstreamekonom som Lars Calmfors [IFN] går ut och säger det klart och tydligt: ”Man borde bryta igenom utgiftstaket och acceptera lite större underskott.”

Om den svenska skolans fall och möjligheter att åter bli en kunskapsskola skriver Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Han skriver "de arbetsmetoder som progressivismen betonar, och som spreds som en löpeld i svenska skolor framförallt från och med mitten på 1990-talet, kan vara kraftigt negativa för resultaten i kunskapsbaserade prov. Dessa metodförändringar framstår som den enda utbildningspolitiska förklaringen till kunskapsförfallet som både finner stöd i forskningen och är plausibel givet tidslinjen för raset."

"De ökande hyrorna kan nu kopplas direkt till Alan Kellys försök att införa hyresreglering" skriver Irish Independent. Tidningen skriver att "historien är densamma överallt där hyresreglering har prövats" och hänvisar till ett uttalande av Assar Lind[beck] som sagt att hyreskontroll är den mest effektiva metoden att förstöra en stad, bombning undantaget".

Lars Calmfors, IFN, skriver i en krönika på ledarsidan i DN att "regeringen kan frestas att använda årets outnyttjade budgeteringsmarginal för flyktingkostnader som egentligen hänför sig till nästa år. Men det är bättre att höja taket än att kringgå det".

Varför vill inte Magdalena Andersson höja utgiftstaken, när kostnaderna för migrationen rusar i höjden, undrar krönikören Göran Eriksson.I detta sammanhang nämner Eriksson Lars Calmfors, IFN, som har "argumenterat för att utgiftstaket kan behöva höjas, och att det borde införas en undantagsklausul i budgetlagen med innebörden att taken får överskridas i extraordinära situationer".

I en text om kostnaderna för den svenska flyktingmottagningern, från nyhetsbyrån Bloombergs, refererar Herald Democrat till Lars Calmfors, IFN, som sagt att "det är bättre att höja taket än att kringgå det".

Om tiggeri skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, i Arena. "Grundfrågan är vilket stöd vi är beredda att ge via skattsedeln till människor som inte kan försörja sig och som inte är svenska medborgare, men som likväl befinner sig i landet för att tigga och leta arbete." Bergh skriver att en minimistandard "är en idé som många finner tilltalande ... Kanske enas vi i ett första skede om att tillgång till vatten, bajamajor och någonstans att tälta är vad det offentliga erbjuder alla i Sverige, oavsett hur aktivt man söker arbete".

"Vi har nu ett unikt tillfälle att låna till stora investeringar i infrastruktur" skriver Nils-Eric Sandberg i en ledare. Han skriver att så blir det kanske. "En förklaring ligger i den extremt generösa bidragsgivningen, en annan i den fackliga löneregleringen som utestänger flyktingarna från arbete. Andreas Bergh ... [IFN] har visat i en översikt att av 30 industriländer ligger Sverige på 29:e plats vad gäller arbetslöshet bland invandrare."

Skolledaren har intervjuat Gabriel Heller Sahlgren som är affilierad till IFN. Han förklarar att "fler elever med utländsk bakgrund förklarar de försämrade svenska Pisa-resultaten". Men han resonerar även om det finns andra förklaringar – den svenska skolkulturen till exempel.

ETC skriver att ett flertal sakkunniga ser flyktingsituationen "som en fantastisk möjlighet". Tidningen hänvisar till Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN: "... att kriserna mycket väl skulle kunna lösas ... genom att Europeiska Centralbanken (SCB) finansierade de initiala flyktingkostnaderna genom gratislån i proportion till olika länders mottagande."

"Tunga namn inom den akademiska världen tycker att politikerna borde se över hela skattefrågan inom bostadssektorn och inte låsa sig vid ränteavdragen. Framför allt är det bättre att återinföra fastighetsskatten i stället för att göra det dyrare att låna pengar, tycker Lars Calmfors" enligt SR.

Recensionstidskriften Respons skriver om boken Välfärdsgapet – EU:s sociala utmaning, Europaperspektiv 2015. En av bokens redaktörer är Lars Oxelheim som är affilierad till IFN. "Boken är ett mycket värdefullt tillskott till litteraturen på området"  skriver Repons.

"Rejält irriterande" skriver Anne-Marie Lindgren i en ledare om att rut-avdraget ska utvidgas inom ramen för  flyktingöverenskommelsen mellan blocken. Lindgren anser samtidigt att man måste kunna diskutera "nya sanningar": "... som en tanke från ekonomen Jonas Vlachos [affilierad IFN] att EU ska finansiera flyktingkrisen med sedelpressarna. Normalt är det inget att rekommendera, men dagens drastiskt annorlunda situation kanske innebär att gamla sanningar inte längre håller."

I en intervju med finansminister Magdalena Andersson undrar SvD Näringsliv: varför inte bara höja utgiftstaket? Tidningen hänvisar till att "både Vänsterpartiet och Lars Calmfors [ifn], tidigare ordförande för regeringens finanspolitiska råd, ville under onsdagen riva upp taket".

Läget för Sverige är så ansträngt att statens utgiftstak behöver höjas och större underskott accepteras. Det förklarar Lars Calmfors, IFN, för Dagens Industri. Han varnar för konsekvenserna om ansvaret för de ökade migrationskostnaderna stjälps över på kommunerna.

Antalet anställda inom svenska teknikföretag i Sverige minskar. DI skriver att "ekonomer varnar nu för att regeringens arbetslöshetsmål blir svårt att nå". Tidningen har talat med Lars Calmfors, IFN: "Klart att det är negativt för svensk sysselsättning och det är negativt för regeringens arbetslöshetsmål om storföretagen finner det mer lönsamt att expandera utomlands än i Sverige”.

När kostnaderna för en anställning av en person över 65 år ökar, får färre över 65 år jobb, skriver Dalarnas Tidningar och hänvisar till uttalanden av Lars Calmfors, IFN. "Finansminister Magdalena Andersson (S), med en ekonomexamen från Handelshögskolan i Stockholm, torde inte heller hon ha problem att se dessa samband. Men hon har trots detta valt att införa en särskild löneskatt för äldre" skriver tidningen i en ledare.

Skolverket är en av de aktörer som drivit tesen om att kamrateffekter är viktiga för lågpresterande elever, skriver Anna Sandström på SvD:s lerdarsida. Hon fortsätter: "Men nu har verkligheten kommit ikapp Skolverket. Forskaren Gabriel Heller Sahlgren [affilierad till IFN] konstaterar i sin senaste publikation ... att skolvalet har ökat kvaliteten i skolan utan att ha effekter på likvärdigheten."

Maria Borelius skriver i en krönika i Dagens Industri att en Lindbeckkommission om immigration och integration bör tillsättas, för att slippa "den politiska kohandeln". Hon föreslår att ”arbetet [ska] ledas av en ekonom med integritet och kreativitet. En Klas Eklund eller en Magnus Henrekson som får plocka sitt dreamteam …”

Det fria skolvalet har anklagats för att bidra till ökad segregation när vissa skolor väljs framför andra, skriver Alice Teodorescu i en ledare i GP. Hon citerar Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN: ""Även om skolvalet har ökat skolsegregationen, vilket inte är helt säkert, finner forskningen att skolvalet och konkurrensen har ökat kvaliteten i skolan totalt sett utan att ha negativa effekter på likvärdigheten."