IFN i media

Ingenjören reder ut hur åsikterna går isär om New Public Management i högskolan. Författaren citerar en ledare Ekonomisk debatt #6/2015 med rubriken "Till försvar för New Public Management".  Författare är Fredrik Andersson, rektor vid Ekonomihögskolan i Lund och affilierad till IFN.

Daniel Rubenson, Ryerson University och affilierad till IFN, skriver tillsammans med två kollegor ett inlägg om det kandensiska valet  i Washington Posts blogg The Monkey Cage. "Många i media misstolkade opinionsundersökningarna och vilseledde sin publik. Detsamma kan hända i USA ... i synnerhet vad gäller Donald J. Trump" skriver Rubenson med flera. De pekar på att media dels lägger alltför stor vikt vid undersökningar som gjorts flera veckor innan ett val trots att väljarnab estämmer sig i sista minuten, dels misslyckas att uppskatta "strategisk röstning".

Lars Calmfors, IFN, intervjuas i Kommunalarbetaren. Han är bekymrad över att LO-förbundens samordning brutit samman. "Det finns en risk att man tappar kontrollen över de samlade löneökningarna" förklarar han.

Dagens Samhälle hänvisar i "Debattsvepet" till en artikel av Martin Ljunge, IFN, om handel med flyktingkvoter som publiceras på Brännpunkt i Svenska Dagbladet.

Martin Ljunge, IFN, skriver på Brännpunkt om möjligheten att kunna hjälpa så många flyktingar som möjligt genom att införa handel med flyktingkvoter. "Med handlingsbara kvoter kan flyktingar tas emot där den samhälleliga kostnaden är lägst. Med kvoter som kan bytas uppnås även ett självbestämmande som inte tillåts med tvingande kvoter."

I en ledare skriver Skaraborgs Allehanda med flera om rapporten ”Ett politiskt villospår” (Timbro) som författat av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Han har gått igenom forskningen kring så kallade kamrateffekter. "Slutsatsen är entydig: Forskningen ger inte stöd för Fridolins och Ekströms åsikt [som gått till  angrepp mot skolvalet].

Valdeltagandet i det just avslutade kanadensiska valet var det hösta sedan 1993 – 68,5 procent. Daniel Rubenson, affilierad till IFN, kommenterar: "Det var en intressant kampan. Många observatörer trodde att människor skulle ha tröttnat efter många veckors kampanj, men så var inte fallet."

Skolvärlden skriver om en rapport författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, och publicerad av Timbro. Frågan är om det fria skolvalet  försämrar elevernas resultat. "Det finns en rad negativa effekter av det fria skolvalet som samtliga måste diskuteras", kommenterar skoldebattören Per Kornhall i tidningen.

"Det finns inget forskningsstöd för att resultaten i den svenska skolan försämras för att elever har möjlighet att byta skola" skriver Johan Ingerö, Timbro, på DN Debatt. Han stödjer sig på forskningsrapportne "Ett skolpolitiskt villospår - Kamrateffekter och utbildningspolitiska implikationer för Sverige" som Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, författat.

I SvD Näringsliv skriverAndreas Cervenka skriver att "Riksbankens experiment med minusränta riskerar att bli lika effektivt för att få upp inflationen på lång sikt som att värma rymden med ett tomtebloss". Han hänvisar till en debattartikel av Mårten Blix, gästforskare på IFN, och Magnus Henrekson, IFN.

Johanna Möllerström, som är verksam i USA och affilierad till IFN, skriver på ledarsidan i SvD att "ur ett ekonomiskt perspektiv har öppnare gränser i princip bara positiva konsekvenser för världens fattiga". Möllerström citerar Dani Rodik, Harvard University, kommer fram till att en exempelvis en svensk Sverige bryr sig mer än fem gånger så mycket om andra människor i Sverige, jämfört med människor i till exempel Syrien.

I en krönika på ledarsidan i DN skriver Lars Calmfors, IFN, om den kritik som genom åren riktats mot Nobelpriset i ekonomi. Han välkomnar "att ekonomipriset gradvis vidgats så att också närliggande insatser i statistik, ekonomisk historia, statskunskap och psykologi belönats". Samtidigt förklarar Calmfors att nu när priset finns och fungerar bra "är det svårt att se några goda skäl att lägga ner priset".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, "myntade för sju år sedan begreppet flygplatsbok" förklarar Håkan Tribell i en artikel om boken No Ordinary Disruption, som han menar är en på många sätt typisk flygplatsbok. Andreas Bergh har förklarat att en flygplatsbok bl.a. har en bra titel och en lång undertitel som ofta sammanfattar hela boken samt att boken vid närmare granskning ofta bygga på en antingen trivial eller felaktig tes.

The Local har översatt Mårten Blix debattartikel i Dagens Nyheter om automatiseringen i arbetslivet. Mårten Blix är gästforskare på IFN.

SVT:s Livekollen har "inte funnit någon forskning som talar för eller emot påståendet att flyktingar stannar kvar i lägren i krigets närområden om man förbättrar villkoren där", skriver SVT Nyheter. Forskning från IFN, av Andreas Bergh och Therese Nilsson, är en av de källor som anges.

På lång sikt kommer den teknologiska utvecklingen att leda till högre välstånd, men vägen dit kan bli stökig, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, på DN Debatt. Han föreslår fyra åtgärder för att minska nackdelarna med den nya teknologin. Ett av dessa är minska kostnader för att anställa genom att sänka skatten på (mänskligt) arbete.

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en krönika på SvD ledarsida om problemet med att hemlösa olovandes bor på privata ägor och inte avhyses därifrån. Han anger ett antal alternativa löningar men förklarar att "inga av handlingsalternativen är lättsmälta. Men de flesta är bättre än att låta äganderätten urholkas".

Förtidsröstningen fungerar inte som den ska inför valet den 19 oktober, meddelar kanadensiska CBC News. En av de som intervjuas är Daniel Rubenson som är affilierad till IFN. Rubenson förklarar bland annat att om någon redan före valdagen ses som klar vinnare så lockas färre väljare att rösta på valdagen.

Vem får årets ekonomipris till Alfred Nobels minne, undrar DN i en nyhetsartikel. "I förhandsspekulationerna talas det om britten Richard Blundell eller amerikanerna John List och Charles Manski. Men även svenske Assar Lindbeck [IFN och Stockholms universitet] tillhör de som nämns."

Riksbanken borde erkänna att inflationen mätt med KPI har blivit ett för torftigt mått på prisimpulser i ekonomin, skriver Magnus Henrekson, IFN, och Mårten Blix, gästforskare IFN, i ett inlägg på Brännpunkt. De menar att det vore ett misstag att inte börja höja räntan.

Väljarundersökningar visar att Tories har blivit det ledande partiet för invandrare, skriver Peter Loewen och Daniel Rubenson (affilierad till IFN). De har genomfört en opinionsundersökning som visar att även nya kanadensare har en negativ inställning till niqab – en viktigt valfråga i Kanada som går till val den 19 oktober.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, skriver i en krönika att "oavsett om det gäller flyktingmottagning eller andra tjänster så finns det för och nackdelar med konkurrensutsättning och privatisering". Vlachos förklarar "att klaga på att familjer och företag agerar i vad de uppfattar vara sitt eget intresse är inte politik. Det är bara gnäll!"

I ett inlägg i nättidningen Skola & samhälle skriver German Bender. TCO, att det "behövs exempelvis satsningar på lärarlöner och kompetensutveckling som redan inletts, men också åtgärder för att tydligare koppla resurser (såväl statliga som kommunala) till elevers och skolors behov och för att minska de negativa effekterna av skolvalet och skolpengen". Bender hänvisar i detta sammanhang till Jonas Vlachos, affilierad till IFN.

I en analys skriver DI om att "Konjunkturinstitutets lönebildningsrapport sätter fingret på en öm punkt i den svenska ekonomin inför avtalsrörelsen 2016". Krönikören skriver också om Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "... Lindbeck var en av dem som under 1980-talet förklarade att 'insiders', det vill säga de med jobb, har en starkare förhandlingsposition än 'outsiders', de som står utanför arbetsmarknaden."

Magnus Henrekson, IFN, skriver i tidskriften Axess om att "föråldrade metoder gör att vi underskattar innovationsförmågan och inkomstökningarna i ekonomin". Han är kritisk till flera av de slutsatser Nobelpristagaren i ekonomi Edmund Phelps drar om dagens samhälle, bl.a. hans historiebeskrivning.

Henrekson slår fast att "egentligen är förutsättningarna bättre än någonsin för människor i väst att skapa sig ett gott liv, oavsett om man är en person som hela tiden söker förändring och utmaningar eller vill hitta sin mening på andra sätt. En förutsättning är dock att vi gör upp med de föreställningar som predikar misstänksamhet mot allt som andas vilja och passion för att själv och utan pekpinnar från överheten sätter det allmänna bästa framför det egna jaget"..

Vem vinner årets Ekonomipris till Alfred Nobels minne, undrar SvD Näringsliv. Tidningen intervjuar bland andra Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han förklarar att Charles F. Manski är den mest troliga att vinna av Charles F. Manski, Richard Blundell och John A. List, som alla är på tapeten. Waldenström hoppas dock att britten Anthony Atkinson ska vinna för hans forskning om inkomstfördelning. SvD anger fem heta namn för priset. Ett av dessa är Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet.

I ett debattinlägg skriver Thomas Bushby, att "bruna nyanser syns alltmer även i den svenska skoldebatten". Som ett exempel på detta nämner han DN debatt den 29 juli som publicerade en artikel av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN.

I en debattartikel i SvD skriver bland andra Cecilia Hermansson, forskare KTH och senior ekonom Swedbank, om att "Industrins ekonomiska råd  pekar på vikten av att behålla industrilönerna som norm för andra sektorers löner". Lars Calmfors, IFN och ordförande för Arbetsmarknadsekonomiska rådet, citeras: "... att högre löneökningstakt skulle driva upp inflationen snabbare, vilket skulle sänka realräntan med bibehållen nominell räntenivå".

I en artikel skriver Skolvärlden om att "ett av statens recept mot svenska skolans fallande resultat och minskade likvärdighet är riktade statsbidrag. Men SKL är kritisk mot bidragsformen". I detta sammanhang citeras Jonas Vlachos, affillierad till IFN, som i en tidigare intervju förklarat att det inte finns några garantier "för att kommunerna använder pengarna till ändamålet".

Skatteverket har trappat upp jakten på skatteflyktingar, skriver ETC. Tidningen citerar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN: "Nationalekonomen Daniel Waldenström har försökt uppskatta hur mycket kapital svenskarna gömt undan. Enligt den ena metoden handlar det om 468 miljarder kronor, enligt den andra 1 295 miljarder."

Hufvudstadsbladet skriver om Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN. Tidningen förklarar att det enligt Heller Sahlgren "finns inga forskningsresultat för varför Finland fick så goda resultat i de första Pisa-jämförelserna". Han säger att skolresultaten är beroende av "sociokulturella faktorer samt Finlands snabba samhällsutveckling under efterkrigstiden. Den djupa recessionen på 1990-talet hade också en betydelse ..."

Gabriel Heller Sahlgren presenterade sin forskning om den finska skolan hos tankesmedjan Magma i Helsingfors. Finsk tv fanns på plats och sände samma dag ett nyhetsinslag med intervju. Heller Sahlgren förklarar att pedagogiken i finska skolor blivit mindre traditionell och att forskningen visar att detta innebär sämre resultat i t ex Pisa-tester.

YLE skrivet att det "kanske behövs en outsider för att se på orsakerna bakom Finlands ras i Pisa-rankning. Så resonerade Magma när tankesmedjan bjöd in forskaren Gabriel Heller Sahlgren", som är affilierad till IFN. Heller Sahlgren intervjuas och YLE skriver: "Enligt Sahlgren har en del av metoderna från 1990-talet som går ut på elevcentrerat arbete visat sig leda till katastrofalt resultat. 'De metoderna börjar få fotfäste och då sjunker resultaten'."

I en ledare som publiceras i HelaGotland, Nya Kristinehamnsposten och Enköpings-Posten utgår skribenten från forskning av Martin Ljunge, IFN: "Om människor i ett land litar på varandra så leder det till mer välstånd, ...Det verkar rimligt ..." Skribenten pekar på brott som han menar bör ge hårdare straff, bland annat kyrkstölder.

Labour partiets skuggminister John McDonnell har avslöjat sin radikala agenda för landets ekonomi, skriver The Telegraph. Tidningen listar hans förslag, bl.a. om att införa hyresreglering. Telegraph citerar Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som förklarat att hyresreglering förstör en stad.

I tidningen ETC skriver Kalle Lind en krönika om Nils Bejerot "en av 1900-talets mest inflytelserika svenskar, åtminstone sett till drogpolitiken". På ett hörn i beskrivningen av Bejerots inflytande i svensk politik finns Assar Lindbeck med: "1982 lanserade Ingvar Carlsson (S) valparollen 'Rent hus med knarket'. Samma år utsågs Nils Bejerot av Timbrotidskriften Den Svenska Marknaden till landets näst viktigaste opinionsbildare efter ekonomen Assar Lindbeck."

Östra Småland skriver om Scaniakrisen och har intervjuat Florin Maican, Handelshögskolan i Göteborg och affilierad till IFN. Maican bedömer att skandalen kommer att påverka Volkswagen på personbilsmarknaden på både kort och lång sikt: "På kort sikt kommer vi att se fler reaktioner från
Volkswagens kunder som har betalat för en uppfinning som inte existerar" säger Florin Maican. "På lång sikt bör Volkswagen återfå kundernas
förtroende. Att bygga upp förtroende i en konkurrensutsatt bransch som bilindustrin tar tid."

I en krönika skriver Claes Lönegård i Fokus om den kommande avtalsrörelsen. Han liknar den vid "två storklubbar som gör upp i en direkt avgörande drabbning inför fullsatta läktare". Han citerar Lars Calmfors, IFN, på tal om dagens minuränta: "Lite högre löneökningar skulle faktiskt kunna vara bra för exporten och fördelaktiga för industrin."

Martin Ljunge, IFN, skriver i ett debattinlägg i Expressen att "värdarna för studentbostäder borde välkomna Airbnb med öppna armar. Beståndet av studentbostäder är underutnyttjat, och här finns en möjlighet att använda det bättre."

Företagsnära lönebildning diskuterades vid Svenskt Näringslivs lönebildningskonvent, skriver Dagens Handel. Tidningen förklarar att Lars Calmfors, IFN, "höll med om att företagsnära lönebildning kan fungera som ett medel för att öka produktiviteten".

Fastighetstidningen skriver om offentlig-privat samverkan och intervjuar Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN, Hon menar att det är både för och nackdelar med offentlig-privat samverkan. Hon förklarar att med sådan samverkan finns "en större handlingsfrihet och mer plats för innovation".

I en ledare skriver Sakine Madon om "kirurgen Khaled Alattar på asylboendet i Boliden ska inte mötas av hinder". Hon hänvisar till Andreas Bergh, IFN: "Ytterligare en orsak till hög arbetslöshet bland utlandsfödda är, enligt ... Bergh, vår låga lönespridning och strikta anställningstrygghet. Vi behöver fler enkla jobb".

Nyhetsbyrån Direkts nyhetssammanställning publiceras i bland annat i Veckans Affärer. En nyhet är den krönika om avtalsrörelsen som Lars Calmfors, IFN, skrev i DN 2015-09-19. "Negativ styrränta talar för ett flerårigt löneavtal med förhållandevis höga löneökningar i början och låga längre fram, vilket kräver ett stort ansvarstagande av parterna" citeras Calmfors.

Anders Björnsson skriver om Johan Wennströms bok "Lärare utan frihet" (Samhällsförlaget 2014). Det handlar om "avskaffandet av det intellektuella lärandet som ett led i människoblivandet" skriver Björnsson som finner Wennströms analys "tämligen övertygande. Hans bok, som har undertiteln "När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen", reser i sin tur en mera övergripande och generell fråga: hur nyvänsterns och nyhögerns tankefigurer i långa stycken har varit överensstämmande".

I en ledare förklarar Kristianstadsbladet att "skolresultaten i Kristianstad var bland de sämsta i landet i årskurs 6". Tidningen skriver vidare att "Kristianstad tar emot fler nyanlända elever i sina skolor än jämförbara kommuner" och hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN: "Om PISA-mätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen..." 

Dalarnas Tidningar skriver i en ledare "Sverige får när regeringens skattehöjningar träder i kraft återigen världens högsta marginalskatt." Tidningen förklarar att avskaffad värnskatt "skulle göra Sverige mer attraktivt som arbetsmarknad för arbetstagare med spetskompetens". Lars Calmfors, IFN, citeras: "Flera beräkningar tyder på att en slopad värnskatt på sikt skulle finansiera sig själv till följd av positiva effekter på arbetsutbudet."

Den schwieziska tidningen Tages-Anzeiger skriver på kultursidan att de finska skolors framgångar i tidigare pisaundersökningar "baseras inte på moderna undervisningsmetoder, utan en auktoritär tradition". Tidningen baserar artikeln på forskning av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN.

"Den negativa styr­räntan talar för ett flerårigt avtal med förhållandevis höga löneökningar ­ i början och låga längre fram" skriver Lars Calmfors, IFN, i en krönika på ledarsidan i Dagens Nyheter. Calmförs konstaterar även att "den höga arbetslösheten i Sverige och en minskande vinstandel jämfört med and­ra länder att det på några års sikt finns starka skäl att hålla tillbaka löneökningarna".

Fyra SSU-företrädare ger råd till regeringen på Dagens Arena: "I en tid där högerextrema alternativ växer sig starkare kan inte åtstramning fortsätta vara ledordet i svensk ekonomisk debatt." De hänvisar till Lars Calmfors, IFN, tidigare ordflrande flr Finanspolitiskarådet: "Ska man bedöma statsfinansernas hållbarhet utifrån framtida skuldmål bör det göras i termer av statsskuld netto och inte brutto.”

"Arbetsgivare pläderar för en återgång till 70- och 80-talens lönebildning. Ekonomiprofessorn Lars Calmfors [IFN] förespråkar högre snarare än lägre lönehöjningar i den kommande avtalsrörelsen" skriver Anders Eld i Arbetet.