IFN i media

På DN Debatt skriver Anna-Karin Hatt och Azita Shariati, Almega, att "höga lägstalöner slår mot grupper med svag ställning på arbetsmarknaden och gynnar inte integration och kompetensförsörjning. Vi har nu ett ansvar i avtalsrörelsen att inte höja nivån." Skribenterna hänvisar till forskning på IFN som "pekat på ett starkt samband mellan höga kollektivavtalade minimilöner för enklare jobb och ökad arbetslöshet bland invandrade".

I en ledare skriver Dalarnas Tidningar med flera att "Sverige får när regeringens skattehöjningar träder i kraft återigen världens högsta marginalskatt". Skribenten hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, har bland annat skrivit: "Flera beräkningar tyder på att en slopad värnskatt på sikt skulle finansiera sig själv till följd av positiva effekter på arbetsutbudet".

"Det [är] ofrånkomligt att de kulturella egenskaper som en gång orsakat [migranternas] problem många gånger bärs upp av migranterna. Forskningen visar att en för långsam anpassning ökar risken att dysfunktionella kulturella egenheter får ett nytt och långt liv i invandringslandet, skriver Thomas Gür i Dagens Samhälle. Han hänvisar till forskning av Martin Ljunge, IFN: "... den tillit till andra männi­skor som individer ger uttryck för, uppvisar ett starkt samband med den nivå av tillit som man kan påvisa i moderns ursprungsland".

"Läget för världsekonomin är ganska oroande" förklarade Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet när han talade på fastighetsbranschens  Business Arena i Stockholm. Detta enligt Dagens Industri. Tidningen fortsätter: "Hans syn kring finansmarknadsvärderingarna som råder är att det 'inte längre går att tala om en enda, eller två bubblor. Nu måste vi snarast tala om ett 'bubbelbad'."

I ett debattinlägg skriver bland andra Ola Johansson (C), riksdagsledamot, att "vi måste reformera den destruktiva hyresregleringen". Skribenterna menar att "Redan Tage Erlander försökte avskaffa den och att som Persson m.fl. gör, hävda att den inte existerar, är rent löjeväckande. Därtill är det oseriöst när Assar Lindbeck [IFN], OECD, EU-kommissionen och IMF alla kritiserar utformningen av hyresregleringen."

Martin Ljunge, IFN, intervjuas i Neo.
Fråga: Använder yngre människor välfärdssystemen mer än äldre?
Martin Ljunge: "Ja, när det gäller sjukförsäkringen. Om vi jämför två generationer som är födda med 20 års mellanrum använder den yngre sjukförsäkringen 20 procent mer än den äldre."

I en debattartikel skriver Fredrik Segerfeldt och Rola Brentlin att "många hävdar att hela eller det mesta av skillnaden i sysselsättningsgrad mellan inrikes och utrikes födda beror på strukturell rasism". De menar att det inte finns belägg för att rasism skulle vara huvudförklaringen till den dåliga integrationen på arbetsmarknaden. De pekar på reella problem som en överreglerad arbetsmarknad och hänvisar till forskning av  Andreas Bergh, IFN.

I ett inlägga i Dagens Samhälle skriver Ulla Hamilton, vd Friskolornas riksförbund, "att sätta etiketten 'svag' på utpekade elever och sedan placera ut dem i olika skolor är verkligen att göra dessa barn en björntjänst. I stället bör alla få relevant information om sina valmöjligheter". Hon hänvisar till forskning av bland andra Karin Edmark, IFN och Stockholms universitet.

Shon Ferguson, IFN, intervjuas i den finska finanstidningen Taloussanomat om konsekvenserna av en strejk som fackliga organisationer utlyst tills på fredag, i protest mot nedskärningar i ersättning till anställda.  Shon Ferguson tror inte att endagsstrejken kommer inte att påverka Finlands rykte eller framtida export.

I en krönika på ledarsidan skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om Airbnb – nättjänst för uthyrare och hyresgäster som vill finna varandra. Bergh förklarar att en del av kritiken rör hyresgästerna, "problem med festande, sopor som hamnar fel och okända som inte hälsar".

Digitaliseringen innebär en mikroekonomisk revolution för företag och konsumenter. Och kraften i förändringen är missförstådd och underskattad i våra policyinstitutioner, skriver Mårten Blix, gästforskare på IFN, i Svenska Dagbladet.

På ledarsidan refererar Dala-Demokraten en debatt om den s.k. Östersundsstudien där två identiska äldreboenden (privat och kommunal) jämfördes. Studien fann att det privata alternativet lyckades bättre på åtta av tio kvalitetsparametrar. Tidningen refererar till forskning av Henrik Jordahl, IFN: "... skriver i en ESO-rapport att äldreomsorg lämpar sig förhållandevis väl för privatiseringar och konkurrens mellan olika utförare".

I sin huvudledare skriver DN om den jämtländska byn Rätan där nyanlända fått ett varmt mottagande. Detta är förstås positivt men, skriver tidningen, också ett dilemma. DN hänvisar till forskning av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, som visar att "det finns ett starkt samband mellan hög arbetslöshet i en kommun och asyl­mottagande. Ju mer avfolkning och ju fler arbetslösa, desto fler tar kommunen emot".

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är ny krönikör i Fokus. Han skriver i sin första krönika om flyktingströmmen och  resursfördelningen mellan skolor. Vlachos anser att statbidrag i högre utsträckning bör viktas efter elevernas socioekonomiska och språkliga förutsättningar. "Antagningssystemet till främst friskolor bör också ses över." Vlachos skriver att "ett rimligt sätt att fördela platserna vore att låta lotten fälla avgörandet ..."

"Inför kommande avtalsrörelse räknar Riksbanken med löneökningar som överträffar vad både arbetsgivarna och facket väntar sig. Prognosen verkar inte realistisk. Men detta är vad som krävs om inflationsmålet ska kunna nås" skriver Johan Schüc k. Han refererar till Lars Calmfors, IFN, som "argumenterat för ett treårsavtal med större löneökningar under 2016 för att lyfta inflationen och gradvis komma ifrån nuvarande minusränta – mot lönerna sedan höjs mindre under 2017 och 2018".

Forbes skriver om hyresreglering: "Det som händer när hyresreglering införs är att marknaden, istället för att regleras med priset, regleras med köande."Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, citeras.

Magnus Henrekson diskuterar svensk flyktingpolitik tillsammans med Moa Bursell, forskare vid Institutet för framtidsstudier, och Håkan Sandvik, präst i svenska kyrkan. De enades om att flyktingströmmen innebär problem för Sverige. Magnus Henrekson förklarade att integrationen är svår pga att de finns få enkla jobb på den svenska arbetsmarknaden och att flyktingarna i dag är fler än någonsin tidigare.

Business Insider har sammanställt en lista med elva anledningar till att monarki är att föredra. En av dessa bygger på forskning av Andreas Bergh, IFN, och Christian Bjørnskov, affilierad till IFN. De finner att "social trust is higher in monarchies".

I en krönika på ledarsidan skriver Karin Rebas, generalsekreterare för Bertil Ohlin-institutet, "2015 tycks vara året då duktigheten gång på gång hamnar under lupp". Hon refererar till studier om skolresultat av Gabriel Heller Sahlgren, som är affilierad till IFN: "Enligt Heller Sahlgren har det ett samband med den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete – något som kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden".

Matilda Orth, IFN, intervjuas i Ekonomiekot om att Coop satsar för att vända den nedåtgående trenden. Hon förklarar att företaget exempelvis kan renodla sina butikskoncept för att bli mer effektiva och att slopandet av butiksnamnet Konsum signalerar något nytt, vilket kan vara positivt. 

Philip Norrman, utbildningspolitisk krönikör, skriver att "införandet av en studieavgift höjer kvaliteten och stärker drivkrafterna för att välja rätt utbildning". Han hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN, som visar "att sambandet mellan studieavgift och en ökad social snedrekrytering inte existerar". 

TV4 har intervjuat Magnus Henrekson, IFN, om vad aviserade skattehöjningar kommer att innebära för sysselsättningen. Han förklarar att det "i första hand är skatt på arbete som höjs" och att "det kommer att slå mot sysselsättningen."

Offentliga Affärer skriver att "de svenska industriföretagen upprörs över att Riksbanken och nationalekonomer som Lars Calmfors [IFN] förespråkar höga lönelyft under avtalsrörelsen, visar en rundringning".

I en krönika på ledarsidan skriver Johan Rudström, att "allt tyder på att rutavdraget borde utökas i stället för att minskas". Han förklarar att Lars Calmfors, IFN, med "jämna mellanrum kritisera regeringen för att förstöra det svenska skattesystemet med olika undantag och rabatter". Men, förklarar Rudström "ställd mot väggen, ..., muttrade han till slut att ”rutavdraget kan man väl behålla”.

Karin Rebas skriver på ledarsidan att "kruxet är att lägre ingångslöner verkar vara en av de mer effektiva åtgärderna att ta till för att få in fler lågutbildade och nyanlända på arbetsmarknaden". Hon hänvisar till forskning av Andreas Bergh, IFN: "hans analys visade att länder med stora arbetsmarknadsgap inte präglas av bristen på utbildningssatsningar eller ren rasism, utan snarare av höga lägstalöner, starka fackförbund och generösa sociala skyddsnät. "

Arbetet skriver i en nyhetsartikel att Lars Calmfors, IFN, och ordförande i Arbetsmarknadsekonomiska menar att "höga löneökningar är bra för sysselsättningen och exporten på kort sikt. Och låga löneökningar skulle vara dåliga för att det skulle slå både mot sysselsättningen och exporten".

Inom migrationsforskning talar man om push- och pullfaktorer, skriver Forskning & Framsteg. Tidningen  skriver om forskning av Andreas Bergh och Therese Nilsson, IFN: "... dåliga samhällsinstitutioner är en viktig pushfaktor. Korruption, politisk instabilitet och dåligt företagsklimat driver bort människor, och på samma sätt attraherar länder med låg korruption, politisk stabilitet och bra företagsklimat migranter."

I en ledare frågar DI för vems skull finns Riksbanken? Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, IFN, förordat "löneökningar på runt 3 procent. Hans argument var att låga löneökningar riskerar att stärka kronan och därmed slå mot exportindustrin. Och med dagens räntenivåer har Riksbanken då inte något verkningsfullt motmedel". DI avslutar: "Att be den marknad man intervjuar om inflationsförväntningar att rätta sig i ledet är att ta ytterligare ett steg från uppdraget. Det är ett helt bakvänt resonemang."

Länstidningen östersund skriver om höjda skatter på bensin och diesel: "De med minst alternativ får ta smällen." Tidningen intervjuar Åsa Hansson, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hon förklarar att ifall "konsumenterna har alternativ så kommer de inte gå med på att bära skatten. Då kommer företaget antingen att klara det eller gå i konkurs, det beror helt på hur konkurrensutsatt bransch det är".

Affärsvärlden citerar DI: "EXPERTER PÅ LÖNTAGARNAS SIDA: Både Konjunkturinstitutet och professor Lars Calmfors [IFN] ställer sig på löntagarnas sida och varnar för låga löneökningar i avtalsrörelsen. (DI)"
 

DI skriver att "Konjunkturinstitutet, KI, och nationalekonomiprofessor Lars Calmfors [IFN] varnar samfällt för alltför låga löneökningar". Tidningen har intervjuat Per Skedinger, IFN, som förklarar att "i den här avtalsrörelsen måste lärare och sjuksköterskor få de största löneökningarna".

Tidningen Ingenjören refererar ett SNS-seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog. Ämnet var den kommande avtalsrörelsen. Calmfors citeras: "Lite högre löneökningar skulle kunna lyfta inflationen och göra realräntan lägre, vilket skulle gynna exportindustrin."

Svenskt Näringsliv skriver på sin hemsida med anledning av ett SNS-seminarium där Lars Calmfors, IFN, deltog: "De svenska lönekostnaderna har stigit snabbt de senaste åren. Christer Ågren [vice vd SN] är kritisk mot att de fackliga förhandlarna tar sikte på en inflation som inte finns." SN skriver att Calmfors "betonade att det på lång sikt är bättre med lägre löneavtal för att på så sätt öka sysselsättningen och minska jämviktsarbetslösheten".

Mattias Karlsson, politisk redaktör på Trelleborgs Allehanda svarar på en tidigare publicerad krönika. Det handlar om huruvida "möjligheterna till en bättre välfärd ökar, i takt med att befolkningen blir större". Mattias Karlsson hänvisar bl.a. till Assar Lindbeck , IFN och Stockholms universitet: "I ett samhälle finns alltid ett visst behov av enkla tjänster, men med en onödigt stor låglönesektor kommer inte längre att finnas skattebasen för generella välfärdstjänster på nuvarande nivå."

Landsorganisationen skriver om den kommande avtalsrörelsen och citerar Lars Calmfors, IFN: "... Calmfors sa ... att han tycker att det mest intressanta som sägs i kongressrapporten är det som skrivs om den ekonomiska politiken. 'Jag gillar LOs klara målformulering men gillar inte regeringens mål om EUs lägsta arbetslöshet 2020. Det som sägs om lönepolitiken är inget nytt.'"

"Med nuvarande minusränta finns goda skäl för högre löneökningar till svenskarna enligt Lars Calmfors [IFN]" skriver bland andra Veckans Affärer. På ett SNS-seminarium förklarade Calmfors att "med nuvarande minusränta finns goda skäl för högre löneökningar till svenskarna".

Affärsvärlden skriver om ett seminarium på SNS där Lars Calmfors, IFN, deltog. Calmfors "ser goda argument till att jämviktssysselsättningen på lång sikt gynnas av lägre löner. På kort sikt kan dock sysselsättningen i nuvarande konjunkturläge gynnas av lite högre löneökningar, snarare än för låga",

Yle Nyheter skriver om forskning om könsroller. Studier av tre IFN-forskare nämns: Martin Ljunge om människors attityder till könsroller – som han konstaterar mer beror på utbildning, ålder och födelseland än kön. Johanna Rickne och Olle Folke har studerat hur kvinnor och utrikesfödda representeras i svensk kommunpolitik.

I ett reportage från ett seminarium på Economicum i Helsingfors citeras Per Skedinger, IFN. Skedinger har tillsammans med Roope Uusitalo, University of Jyväskylä, och Petri Böckerman, TTT och University of Turku, skrivit en rapport och jämfört anställningstryggheten i företag i Sverige och Finland.

Dow Jones Newswire skriver om forskning av Roger Svensson, IFN, och Andreas Westermark, Riksbanken, Europeiska centralbanken kämpar med att få fart på inflationen. "Kanske är det dags för ECB prova något radikalt, något som myndigheterna på medeltiden använde sig av –  myntindragningar, där gamla mynt växlades in mot nya mot en avgift (recoinage).

Per Skedinger, IFN, har tillsammans med Roope Uusitalo, University of Jyväskylä, och Petri Böckerman, TTT och University of Turku, skrivit en rapport och jämfört anställningstryggheten i företag i Sverige och Finland.  Roope Uusitalo intervjuas för SVT:s finska redaktion bland annat om att attityden är positivare i Sverige än i Finland till äldre som jobbar kvar.

Sundsvalls Tidning skriver om Jan Björklunds sommartal och fokuseringen på bostadspolitik. ST skriver: "Det finns inget kvar av den Bertil Ohlinska hållning som enligt Assar Lindbeck [IFN] och DN:s ledarsida i tisdags, i tidigt 60-tal hindrade Socialdemokraterna att avskaffa den hyresreglering som införts under kriget."

SvD ledarsida skriver om när "statliga verk ges eller tar i uppdrag att 'sprida kunskap', glider det lätt över i regeringspropaganda". Exemplet som presenteras är nedsatta socialavgifterna för unga. I artikeln hänvisar till forskning av Johan Egebark, affilierad till IFN, och Niklas Kaunitz.

Tidskriften Entreprenör skriver om det nyinrättade Arbetsmarknadsekonomiska rådet som leda av Lars Calmfors, IFN. I kvartetten/rådet ingår även Per Skedinger, IFN. "Uppgiften är att få arbetsmarknaden att fungera bättre" skriver tidskriften.

Magnus Takvam, politisk kommentator på norsk tv, skriver om problemen med att jämföra skolresultat. "Ett exempel på forskning och felkällor är det finska skoleundret. Många minns den sensationella resultat finländska eleverna fick i den första PISA-undersökningarna... Vad var den finska lösningen? I korthet: Finlands unika kulturella och politiska historia, inte de moderna skolreformer som många försökte motivera framgång. Skolan forskaren Gabriel Heller Sahlgren [affilierad till IFN] är en av många som har påpekat detta."

Hur börsraset påverkar oss i Sverige skriver Metro. Tidningen har intervjuat Lars Calmfors, IFN. Han förklarar att "fallet på Stockholmsbörsen påverkar svenskarnas förmögenhet. Det kan också leda till att vi handlar mindre rent generellt och att vi får en sämre tillväxt".

I ett inlägg på SVT Opinion skriver Torbjörn Sjöström,  vd Novus, om den opinionsundersökning som utförts av Yougov och som anger SD som största parti. Han hänvisar till forskning och ett inlägg av Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, som sammanfattar Yougov-studien: ”Poängen här är dock att detta inte säger något om kvaliteten på undersökningarna. Det går inte att dra sådana slutsatser av ett utfall.”

I ett inlägg på DN debatt skriver tre folkpartister att det inte räcker med vad Jan Björklund föreslagit för att få igång bostadsbyggandet. De hänvisar till forskning av Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN. Skribenterna menar att "partiledningens förslag bevaras tudelningen av hyresmarknaden."

Det finns många skäl till varför den amerikanska centralbanken inte bör höja räntan i september, skriver Seeking Alpha. Skribenten hänvisar bland annat till forskning av Andreas Bergh och Magnus Henrekson, IFN. I studien "Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence" visar de att när staten växer så minskar BNP-tillväxten.

"Det måste finnas plats för fler i det svenska samhället" skriver Trelleborgs Allehanda i en ledare. Skribenten pekar på lokala protester mot att det byggs flyktingboenden men även andra bostäder. Assar Lindbeck, IFN, citeras: "att bostadsmarknaden och arbetsmarknaden har en insider/outsider-karaktär, det vill säga att skillnaden mellan att ha en egen bostad eller inte är väldigt stor, liksom att ha ett jobb eller inte."