IFN i media

I en artikel skriver BizWest, Colorado, om att "tillverkningsindustrin varit och fortsätter att vara det som främst driver amerikansk produktivitet." Tidningen refererar till Bureau of Economic Analysis, men också till IFN: "I genomsnitt ger ett nytt jobb i till erkningsindustrin 1,6 ytterligare arbetstillfällen i lokala tjänsteföretag".

I en ledare skriver Per Gudmundsson om de nya ekonomiskpolitiska förslag som Ulf Kristersson, M, presenterade på torsdagen. I den expertpanel som kommenterade förslagen ingick Lars Calmfors, IFN. Han "kritiserade visserligen tanken på ytterligare ett jobbskatteavdrag – ... – men hade å andra sidan en lång lista med moderata reformer som han gillade."

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, intervjuas om en opinionsmätning gjord av Yougov i vilken SD är landets största parti. Öhrvall anser att" resultaten ska tas med en nypa salt, men noterar att SD har en positiv trend i mätningarna".

"Metro slår idag fast att Sverigedemokraterna är Sveriges största parti. Det väcker ont blod i sociala medier" skriver Dagens Media. Tidningen skriver om företaget Yougov som utfört opinionsundersökningen och citerar Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet. Han förklarar att i ett tidigare fall "medgav [Yougov] att det var fel i undersökningen".

Danska Finans/JYllands-Posten har intervjuat Christian Bjørnskov, Aarhus universitet och affilierad till IFN, om en studie som publicerats i IFN:s workingspaper-serie. Det handlar om ekonomisk frihet och huruvida denna frihet kan mildra ekonomiska kriser.

Det kan bli mycket dyrare för skattebetalarna när staten och privata företag går ihop för att finansiera stora projekt. Det menar Riksgäldens chef Hans Lindblad. Ekot tar upp frågan och intervjuar Åsa Hansson, IFN. Hon håller inte helt med Hans Lindblad och säger att en blandning av privat och statlig finansiering kan vara bra i vissa fall.

I en krönika på ledarsidan i SvD skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, om aktivt förvaltade fonder som "ofta anses ge högre avkastning på grund av kunniga, aktiva placerare". Han menar att detta är ett missförstånd: "... mer aktivt förvaltade fonder generellt sett [ger] inte högre avkastning". Bergh avslutar: "Ett första steg för den utskällda fondbranschen skulle kunna vara att öppet erkänna att aktiv förvaltning inte ger högre avkastning, och istället fundera på miljö, etik och andra mervärden att erbjuda spararna."

I en ledare författad av Svend Dahl, Liberala Nyhetsbyrån, konstateras att "för den som vill se en generös flyktingpolitik är jobbfrågan central". Dahl förklarar att "en av grunderna för svensk arbetsmarknad har varit tanken att företag som bara kan erbjuda enkla jobb ska slås ut, för att på så sätt uppmuntra framväxten av mer avancerade jobb". Han hänvisar till Andreas Bergh, IFN, som konstaterat att det "fungerade länge relativt väl. Med stor invandring från fattiga länder slår det aktiva motverkandet av låglönejobb dock tillbaka".

I en gästkrönika på ledarsidan skriver Karin Rebas, generalsekreterare Bertil Ohlin-institutet, om "att vara duktig" och GP:s politiska redaktör Alice Teodorescu som möttes av föraktfulla kommentarer efter sitt sommarprogram. Rebas hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, och skriver: "Den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden."

Nu är det dags för Konjunkturinstitutet att ge sin syn på hur mycket staten egentligen behöver spara i ladorna, skriver TT i en artikel som publiceras i 30-talet tidningar. Lars Calmfors, IFN, intervjuas och säger bland annat att "de flesta ekonomer gör bedömningen att det är osannolikt att vi skulle behöva en så stor buffert".

Forte finansierar forskning "för människors hälsa, arbetsliv och välfärd". I senaste numret av Forte Magasin presenteras forskning av Martin Ljunge, IFN. Han har studerat i vilken mån moral och etik förs över från föräldrar till barn. Han har kommit fram till att familjen är avgörande för att forma moraliska och omtänksamma individer. Ljunge har dessutom kunnat slå fast att individer med hög tillit till samhället i högre utstäckning har kvalificerade jobb, ett högre entrepenörskap och bättre hälsa.

I en ledare skriver NT om Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. NT skriver: "Han påtalar att extra resurser till skolor med stor andel barn med flyktingbakgrund möjligtvis kan vara ett tänkbart stöd ... Utan att helt göra huvudmannaskapet statligt kanske en del av problemlösningen kan vara att öronmärka skolpengen till kommunerna så att åtminstone den ekonomiska grunden för skolan är lika var du än råkar bo i landet?"

Gabriel Heller Sahlgren skriver i Spectator utifrån rapporten ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Han förklarar: "Vi vet nu att ungefär en tredjedel av Sveriges nedgång i Pisa försvinner när vi tar hänsyn till förändrad elevdemografi till följd av invandringen." Med tanke på reaktionerna på rapporten skriver Heller Sahlgren: "Så nästa gång du läser en artikel om sjunkande svenska skolresultat och invandring inte nämns, så vet du att  journalisten inte gjort sitt jobb ordentligt – eller har en ideologisk agenda. Eller bådadera."

I en krönika pån Svenska Dagbladets ledarsida skriver Pernilla Ström om arbetstidsreglering. Som utgångpunkt tar hon att Magnus Henrekson, IFN, tidigare påtalat att extrajobbande studenter slår sina betydligt mer högutbildade och kvalificerade föräldrar när det gällde att kvittera ut högst timlön. Anledningen är  "att studenter premierades extra för att de jobbade just de lördagar och söndagar när de faktiskt ville och kunde jobba, det vill säga när de inte hade undervisning". Pernilla Ström påpekar att en debatt om arbetstiderna är minst lika relevant i dag.

I en gästkrönika i Västerbottens-Kuriren skriver Marcus Bohlin, Sundsvalls Tidning, att det svenska skattesystemet är förlegat. "Det tycks de flesta experter vara ense om. Exakt hur ett nytt skattesystem ska se ut finns det däremot inte mycket till samsyn om." Han fortsätter: "Ett förslag som har varit på tapeten och som bland annat har diskuterats av nationalekonomen Andreas Bergh, [IFN] ... är att sänka skatten på arbete och höja den på konsumtion".

Dagens sommarvärd är Magdalena Gerger, vd och koncernchef för Systembolaget, förklarar SVT Jämtland. Hon presenteras även som ledamot i Ingenjörsvetenskapsakademien och Institutet för Näringslivsforskning (IFN)."Jag vill gärna berätta om min egen resa – både privat och i arbetslivet – och även mitt samhällsengagemang" säger Gerger inför programmet.

I en artikel i ETC förklaras vad skattetryck är. I detta sammanhang nämns Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN: "När skattekvoten var som högst i början på 1990-talet motsvarade de offentliga utgifterna nästan 70 procent av BNP. Detta togs av exempelvis professor Assar Lindbeck som bevis för att vi hade ett ”skattetryck” på 70 procent".

Den 29 juli publicerades ett inlägg av Gabriel Heller Sahlgen, IFN, på DN Debatt. Ämnet var invandrarelevers skolresultat. Efter ett flertal kommentarer har en slutreplik av Heller Sahlgren publicerats. Han förklarar att "elever med invandrarbakgrund når sämre resultat ... Att fortsätta ifrågasätta detta faktum hjälper ingen – det är dags att ta ut huvudet ur sanden och i stället utforma lösningar som kan förbättra situationen på allvar".

Med anledning av en artikeln i DN och en rapport av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, ("Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa") intervjuas utbildningsminiter Gustav Fridolin. Han förklarar att "den konstaterar det vi redan vet, att kunskapssänkningen inte kan förklaras med flyktingmottagningen. Det hade så klart varit väldigt enkelt om det var så, men om vi tog bort alla som växer upp i ett hem där man inte pratar svenska så kvarstår 70 procent av de snabba sänkningarna. Det är tydligt att vi har ett systematiskt problem i den svenska skolan och det kan inte förklaras med flyktingmottagandet".

"Allt fler ekonomer och skatteforskare tycker att det svenska skattesystemet är förlegat och måste reformeras" förklarar Ekonomiekot. Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas. Bergh förklarar att "Skatteplaneringen kommer att öka, missnöjet med ett krångligt och allt mer otidsenligt skattesystem kommer att öka och på sikt kommer det kunna leda till ökat fusk och svartarbete,"

En text av Karin Rebas, Liberala nyhetsbyrån, publiceras i Hallandsposten och Eskilstuna-Kuriren. Hon skriver, på tal om integration in i det svenska samhället,  "att avfärda duktighet med förakt är något som den trygga medelklassen kan unna sig ..." Rebas hänvisar till forskning av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, som visar "ett samband med den svenska skolkulturen med en stor andel eget arbete – något som kan missgynna minoriteter och elever från svåra förhållanden".

The Detroit News citerar, med anledning av ett anförande av Hillary Clinton, en rad skribenter i andra media. Tidningen hänvisar bland annat till National Review och forskning av Alexander Ljungqvist,  med flera. Ljungqvist är affilierad till IFN och har kommit fram till att privatägda företag investerar mer än börsnoterade företag, vilket innebär att de senare investerar för lite.

"Den svagaste av Gabriel Heller Sahlgrens spekulationer är att det går att dra direkta slutsatser av korrelationen mellan ökad invandring och minskade ämneskunskaper i svensk skola" skriver socialpsykologen Robin Färdig. Texten är en replik på ett tidigare inlägg av Gabriel Heller Sahlgren.

Skolvärlden skriver att "LR och Skolverket drar inga stora växlar på den forskningsrapport och artikel på DN debatt som pekar ut invandring som ett viktigt skäl till Sveriges ras i PISA-rankningen". Den åsyftade artikeln är skriven av Gabriel Heller Sahlgren, IFN.

I en ledare (ursprung Widar Andersson, Folkbladet) skriver Karlskoga-Kuriren om Gabriel Heller Sahlgrens rapport "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa". Ledaren inleds: "Det krävdes en ung doktorand från London School of Economics i samarbete med Institutet för Näringslivsforskning för att få upp några beforskade siffror om sambanden mellan asylinvandring och Pisaresultat på bordet."

I en ledare skriver Petter Bergner, Mittmedia,  om Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Han "kritiserar ett för långt gånget elevinflytande och en för svag styrning. Han efterlyser omfördelade resurser ..." Artikeln avslutas: "Auktoritet, styrning. Receptet luktar onekligen ganska folkpartistiskt."

Hallandsposten skriver i en ledarkrönika att "den svenska skolan behöver helt enkelt mer struktur – och mindre eget arbete och 'demokratifrämjande' satsningar på elevinflytande". Skribenter anser att "föräldrar som fortfarande inte kan kommunicera på svenska – hur ska de hjälpa sina barn med skoluppgifterna? Vardagen blir ostrukturerad. Det är klart att sådana elever inte tjänar på den allt mer individanpassade undervisningen eller elevinflytandets påverkan på lektionerna."

National Review Online skriver om kvartalskapitalism: "Kritiker av kvartalskapitalism har pekat på forskning av ekonomerna John Asker, Joan Farre-Mensa, och Alexander Ljungqvist" (NYU och affilierad till IFN). "De tycker att privatägda företag investerar mer än liknande börsnoterade företag, vilket innebär att börsnoterade företag investerar för lite".

I en ledare kommenterar Sydöstran Gabriel Heller Sahlgrens rapport ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”. Tidningen förklarar att "det svenska skolsystemet är inte rustat för flyktingvågen. Sahlgren anser att den svenska skolpolitiken måste läggas om. Det är lätt att hålla med".

”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa” är författad av Gabriel Heller Sahlgren. Karlskoga Tidning publicerar en ledare av Erik Hagströmer (SNB): "Att prestationsskillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är större i Sverige än OECD-snittet går knappast att skylla på att det svenska språket skulle vara särdeles svårgripbart. Föga förvånande består OECD:s kritik främst i att kvalitén på undervisningen i klassrummen måste höjas, vilket forskning visar underlättas av strukturerad och lärarledd undervisning."

DN skriver i en ledare men anledning av ett inlägg på DN Debatt av Gabriel Heller Sahlgren, IFN. Tidningen skriver att även Skolverket pekat på sämre skolresultat för nyanlända elever. "Både Heller Sahlgren och Skolverket har rätt: En förändrad elevsammansättning förklarar inte att resultaten har försämrats – trenden är kraftigt negativ för elever med svensk bakgrund också – men det visar varför de har försämrats så snabbt."

I en ledare kommenterar NT en IFN-rapport av Gabriel Heller Sahlgren. Tidningen menar att han presenterar några intressanta slutsatser: "Resurstilldelning och undervisningsmetoder har stor betydelse för svagpresterande elevers resultat. Få andra länder inom OECD har valt modeller med så stort elevinflytande som Sverige, men priset för en mindre lärarledd och auktoritativ skola får svagpresterande elever med sämre hemförhållanden betala oavsett härkomst."

Höga hyror i San Francisco med omnejd och en debatt om hyresreglering är ämnet för ett debattinlägg av Michael Farren, forskare på George Mason University. Han förklarar att flertalet ekonomer menar att hyresreglering hämmar bostadsbyggande och motivation för underhåll på befintliga fastigheter. Farren citerar Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN:  "Näst efter att bomba är hyresregleringen det mest effektiva sättet att förstöra städer."

Smålandsposten publicerar en ledare med anledning av en IFN-rapport av Gabriel Heller Sahlgren. Tidningen resonerar kring skälen till att invandringens negativa påverkan på skolan kan ha uppfattats som en hemlighet. Smp förklarar att alliansregeringen "hävdade att det saknades belägg för en påverkan på skola. I efterhand kan det framstå som om dåvarande Erik Ullenhag (FP) aktivt försökte vilseleda människor, vilket säkerligen underlättade SD tillväxt".

Expressen publicerar en ledare med anledning av Gabriel Heller Sahlgrens IFN-rapport "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa": "Förekomsten av skolor där knappt någon har svenska som förstaspråk kommer att sätta djupa, ojämlika spår. Nyanländas skolintegration måste fungera. Det gör den långt ifrån alltid, enligt Skolinspektionen. Och dessvärre hamnar många nyanlända (och trångbodda) i utanförskapsområden. Denna utveckling måste brytas."

I en ledare skriver Widar Andersson om IFN-rapporten "Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa" av Gabriel Heller Sahlgren: "En skola för alla är vackert. Risken är dock uppenbar - vilket Heller Sahlgrens rapport indikerar - att många individer försvinner i "alla". Och då rasar kunskapsresultaten. Nu behövs en skola som utan skygglappar ser mig som jag är. Nu behövs en skola för dig."

I en ledare skriver Barometern om ett debattinlägg om invandring och skolresultat av Gabriel Heller Sahlgren, IFN, som publicerats i DN. Barometern: "Låt denna rapport bli en påminnelse om att fakta inte är farligt. Kunskap gör att våra ideologiska ställningstaganden framträder i klarare ljus då de blir svårare att dölja bakom falska sanningsanspråk."

Gabriel Heller Sahlgren, IFN, skriver på DN Debatt att när Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012. Han menar att skolpolitiker behöver läggas om. En rad repliker till inlägget har publicerats på DN Debatt:

Fler utlandsfödda måste snabbare komma i arbete, skriver Anton Wemander Grahm och Michaela Björnebäck, Liberala ungdomsförbundet, i en debattartikel i UNT. De refererar till Andreas Bergh, IFN, som "menar att länder som har lägre kollektivavtalstäckningsgrad och större lönespridning har fler utlandsfödda i arbete".

I en notis refererar TV4 till Gabriel Heller Sahlgrens artikel om skolresultat på DN Debatt. "En stor del av tappet i de senaste årens Pisa-undersökningar kan förklaras av en bristande anpassning mellan skol- och invandringspolitik."

Om Pisamätningarnas urval begränsas till elever med svensk bakgrund försvinner 29 procent av resultatförsämringen 2000–2012, skriver Gabriel Heller Sahgren som är affilierad till IFN. På DN Debatt förklarar han att flyktinginvandringen dock inte är hela förklaringen till det svenska raset i skolresultat, men den enda säkra faktorn. "Detta kräver att skolpolitiken läggs om tydligt" skriver Heller Sahlgren.

Puerto Rico har ekonomiska problem som delvis kan jämföras med de grekiska, skriver DN Ekonomi. I USA ges dock av princip inte något federalt stöd. Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, intervjuas. Han förklarar att vid en konkurs blir man "tvungen att skära ner utgifter eller ta ut mer skatter. Det blir hårda påfrestningar för en befolkning som redan krympt kraftigt genom emigration till USA".

En del av det som är mest angeläget – för jobb, välfärd och stabil ekonomi – är endast möjligt om det går att mötas i en relativt bred uppgörelse över blockgränsen, skriver Eskilstuna-Kuriren i en ledare. Tidningen hänvisar till inlägg av Lars Calmfors, Stockholms universitet och IFN, om behovet av "en bred skattereform, som omfattar flera olika slags skatter, och förankras brett så att den utarbetas i samverkan mellan partier på båda sidorna av blockgränsen".

Diskussioner om hyresreglering i USA föranleder en skribent att citera den svenske ekonomen Gunnar Myrdal och även Assar Lindbeck, Stockholms universitet och IFN. Den senare tillskrivs citatet: “In many cases rent control appears to be the most efficient technique presently known to destroy a city—except for bombing.”

I en ledarkommentar utgår SvD från vad Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skrev i tidningen i våras: "att det sannolikt är få av Alliansens reformer som var försedda med 'hullingar'." Skribenten håller med Bergh och pekar på att regeringen tänker reducera rut- och rotavdragen, utan några större folkliga uppror.

Nobelpristagaren Edmund S. Phelps skriver att "låter vi lönerna sjunka till den nivå marknaden tar dem, och sedan tillhandahåller ett  "skyddsnät" ... missar vi att många människor vill göra något med sina liv förutom att konsumera. De vill delta i ett samhälle där de kan samverka och utvecklas". Phelps refererar till en studie av Stanley Fischer and Assar Lindbeck (IFN): “Great Productivity Slowdown” .

I ett anförande på NYU Stern Business School förklarade Hillary Clinton att hon ser "kvartalskapitalism" som ett centralt hinder för ekonomisk tillväxt på längre sikt. Vad som avses med kvartalskapitalism förklaras i en artikel i vilken forskning av bland andra Alexander Ljungqvist (affilierad till IFN) citeras.

I en ledare skriver Borås Tidning att Decemberöverenskommelsen i princip omöjliggör "den nya skattereform som nog alla ser behövs men få vill tala om". Tidningen hänvisar bland annat till Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN och dennes förslag att återinförda en progressiv fastighetsskatt etcetera. Skribenten menar att S och M "måste börja tala om detta, trots Decemberöverenskommelsen".

Stockholmsbörsens mest överbetalda vd är Ashley Heppenstall på Lundin Petroleum, skriver Expressen med anledning av Dagens Industris årliga redovisning av vd-löner. Tidningen intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han säger att "man ska vara väldigt försiktig med rörlig ersättning generellt, då den är väldigt svår att koppla till vd:ns prestation".

I ett inlägg skriver bland andra Yves Zenou, som är affilierad till IFN, om hur geografiskt avstånd påverkar interaktion människor emellan. Forskarna har i sin aktuella studie kunnat konstatera att elever tenderar att interagera mer med personer som är centralt placerade i deras sociala  nätverk och som är geografiskt nära.