IFN i media

ETC har intervjuat Jonas Vlachos, som är affilierad till IFN Tidningen skriver att  "han sällar sig till den stora del av världens ekonomiska expertis som anser att åtstramningar är fel väg att gå för Grekland". Vlachos säger bland annat till ETC att "det finns ingen anledning att tro att de här åtgärderna kommer att fungera. Det är bara att titta på all tillgänglig forskning."

En studie av Andreas Bergh och Magnus Henrekson citeras: "Government Size and Growth: A Survey and Interpretation of the Evidence, determined that as government size increases, GDP growth declines". Seeking Alpha citerar bland annat att "…a higher public debt-to-GDP ratio is associated, on average, with lower long-term growth rates at debt levels above the range of 90-100% of GDP."

I en specialskriven artikel för DN.se analyserar Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, läget i Grekland. Han förklarar att "som nationalekonom är det lätt att ha sympati för den linje som den nya ( greksika) regeringen och fd finansminstern Varoufakis drivit: Åtgärderna som ålagts funkar inte, vad som behövs är mildrad åtstramning tills tillväxten kommit igång, fokus bör ligga på institutionella reformer och skuldnedskrivningar är nödvändiga." Vlachos skriver att "man kan vara sympatiskt inställd till vissa av Syrizas sakpolitiska förslag men det är uppenbart att deras sätt att hantera krisen varit ett totalt misslyckande. Varför de misslyckats får mer statsvetenskapligt orienterade analytiker svara på, men enligt fd finansminster Varoufakis har det länge funnits andra agendor än att lösa krisen på bästa möjliga sätt. Det är inte omöjligt att han har rätt i detta."

Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, förklarar i en längre intervju i den schweiziska tidningen Tages Anzeiger att europeiska skolor under de senaste 15 år ägnat allt för stort intresse åt kreativitet och allt för lite åt resultaten. Men konstaterar tidningen "det är inte omöjligt att skolbarn lär sig mycket och samtidigt är lyckliga".

I en ledare förklaras att "i tjugo års tid har Sverige blivit ett friare och rikare land. Risken är att det vänder då få minns hur ofrihet känns". För att förklara tidsandan på 1960/70-talet citeras Andreas Bergh, IFN, och författare till boken ”Den kapitalistiska välfärdsstaten: Om den svenska modellens historia och framtid”.

"Flera profiler i näringslivet har öppet ifrågasatt vad industrikanslerposten ska vara bra för" skriver Helagotland i en ledare. Om innovationsrådet har Lars Calmfors (affilierad till IFN) sagt, förklarar tidninge, "att det i bästa fall bara blir ord, men i värsta fall kan bli skadligt (DI 1/10 2014). Detsamma kan sägas om industrikanslern."

Med anledning av att Ekonomisk Debatt presenterar forskning av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, skriver Trelleborgs Allehanda en ledare om var i Sverige nyanlända placeras. Tidningen konstaterar: "Vi kan inte fortsätta att skicka människor som statistiskt sett står ovanligt långt ifrån arbetsmarknaden till kommuner där det är ont om jobb – och därefter bli förvånade när integrationen inte fungerar."

I TV4 säger Lars Calmfors (affilierad till IFN) att det behövs fler beslut för att landet ska lämna eurosamarbetet men tror att resultatet kan leda till spekulationer om att flera länder ska lämna valutaunionen. Han säger att "det blir svårt för långivarna att ge efter mer".

Dagens Nyheter Ekonomi skriver att "ett grekiskt ja innebär fortsatta förhandlingar med långivarna i eurogruppen. Men blir det ett nej kan den europeiska räddningsfonden ESM tvingas gå in och rädda Greklands banker. Det säger Lars Calmfors (affilierad till IFN)."

Tove Lifvendahl skriver på SvD:s ledarsida från Almedalen om Anna Kinberg Batras tal och moderaternas ekonomiska seminarium. "Att människor i ett samhälle kan ta sig vidare är det Sverige behöver som ett bärande fundament." Hon förklarar att Andreas Bergh (IFN) "bidrog med en beskrivning av ett Sverige som i somliga delar mer drar mot ett kastsamhälle än ett klassamhälle. Sannolikheten för att såväl rikedom som fattigdom går i arv har ökat. Meritokrati håller på att ersättas av börd."

"Det politiska intresset är svalt, men nu är tiden att inleda arbetet med en ny skattereform" skriver UNT i en ledare. Tidningen förklarar att  "ekonomerna gillas nog inte av allianspolitiker och -väljare när de föreslår återinförd fastighetsskatt, dessutom progressiv sådan med högre skatt på dyrare hus, som Lars Calmfors (affilierad till IFN) gjorde på Folkpartiets ekonomiska seminarium i torsdags."

I en ledare skriver Carl Johan von Seth om vänsterns respektive den politska högerna tankar om det motsata lägret. Är de dumma? Von Seth hänvisar till forskning av Johanna Möllerström och David Seim, som båda är affilierade till IFN. "Hårdraget: Ju mer hjärna, desto mindre aptit på vänsterpolitik."

Inför folkomrösteningen i Grekland har GP intervjuat Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. Hans "samlade bedömning är att nackdelarna överväger fördelarna vid ett euro-utträde. Men han framhåller samtidigt att läget är svårbedömt och att det finns fördelar med en egen valuta som tillåts sjunka i värde".

I en krönika på SvD:s ledarsida skriver Andreas Bergh, IFN, att "i den arbetsmarknadsmodell som LO-ekonomerna Gösta Rehn och Rudolf Meidner utvecklade för Sverige på 1950-talet är tanken att företag som erbjuder enkla och relativt lågbetalda jobb ska bort från marknaden". Bergh förklarar att få i dag verkar tro att det skulle vara politiskt möjligt att förändra den svenska arbetsmarknaden: "Det är oklart varifrån denna pessimism kommer."

I en ledare skriver Borås Tidning om skattepolitik med anledning av att Lars Calmfors (affilierad till IFN) talade om skatter i Almedalen: "Problemet med Calmfors reformer är inte att de ställer om statens framtida intag i riktning från arbete till konsumtion, utan att de i sin detaljrikedom visar på potentialen att lägga till ytterligare respit än att verkligen förbättra för oss engagerade."

Carl Johan von seth skriver på DN:s ledarsida om ekonomisk politik i Almedalen. "Andreas Bergh [IFN] förklarade varför ämnet förtjänar ett större utrymme i debatten. Framför allt ger det vi brukar kalla ekonomisk jämlikhet en ytlig bild av verkligheten. De mått som används säger inget om villkoren för individen. 'De fattiga blir fattigare', brukar det heta, men strängt taget är det ingen som vet vems inkomster som förändras."

I en ledare skriver Smp från Almedalen att "under Ulf Kristerssons ledning som ekonomisk talesperson breddas Moderaterna. Blicken riktas mot livschanser för människor i utsatta miljöer." Tidningen konstaterar att det är Andreas Berghs tid nu. Bergh, IFN, deltog i moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen. "Såväl Moderaterna som Folkpartiet har börjat intressera sig för hans forskningsfält och då i termer av social rörlighet. Det som i mer vardagligt tal kallas klassresa, eller om man så vill Den amerikanska drömmen."

"Politiskt var det en omvänd rollfördelning de senaste dagarna i Almedalen" skriver NWT:s politiske redaktör Henrik Barvå och syftar på att KD talade "hårda frågor" medan SD:s tal i mycket vinklades på "mjuka frågor". Barvå skriver även om M:s ekonomiska seminarium där Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet deltog.

Andreas Bergh deltog i Almedalen i Svenska Dagbladets ledarredaktions "elvakaffe". Tillsammans med Maria Rankka, VD för Stockholms handelskammare samtalade han med Tove Lifvendahl och Maria Ludvigsson, SvD. Robotiseringen av jobb var ett av de ämnen som diskuterades.

Andreas Bergh var en av deltagarna i Moderaternas ekonomiska seminarium. Bergh talade om social rörlighet och hur svårt det är att mäta den sociala mobiliteten.

På Aftonbladet Kultur skriver Olle Svenning om Greklands ekonomiska kris. Han avslutar med en hänvisning till Lars Calmfors, affilierad till IFN: "Den till synes svårmodige men hederlige ekonomiprofessorn Lars Calmfors skrev en gång att ekonomiska argument inte nödvändigtvis talade för svenskt medlemskap i EMU. Vi borde i stället ­stiga in i den monetära unionen av solidariska skäl. I dag inser förstås professorn att EMU inte byggdes för att främja europeisk solidaritet."

Lars Calmfors, affilierad till IFN, menar att det är bråttom att sätta in nya åtgärder mot hushållens växande skulder. "Det är olyckligt att man ännu inte har ett bättre system på plats för att Finansinspektionen ska kunna hantera situationen. Det brådskar med ett amorteringskrav, jag tror att det är bra som en säkerhetsåtgärd" säger Calmfors till DN.

"Återinför fastighetsskatten och gör den progressiv. Återinför också arvs- och gåvoskatten och gör momsen enhetlig. Det är några förslag till en helt ny skattereform som professor Lars Calmfors presenterade på Folkpartiets ekonomiska seminarium" skriver TT i en nyhetsartikel.

Aktuellt i Politken skriver från Moderaternas ekonomiska seminarium i Almedalen: ... "fokuserar på social rörlighet. Ett heterogent Sverige kräver en mer dynamisk ekonomisk politik och Lundaforskaren Andreas Bergh [IFN] föreslår speciella kvarter där människor från andra länder kan arbeta".

Under vinjetten Snabbkoll skriver VA om Lars Calmfors kolumn om den grekiska ekonomin i Dagens Nyheter – Calmfors är affilierad till IFN. "Tvärtemot vad många tror är en statsbankrutt inte detsamma som att Grekland lämnar euron."

"Dagens Nyheter har pratat med en expert, som konstaterar att det som händer i Grekland ger efterdyningar i din plånbok" skriver Dagens PS. Experten är Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN. Enligt Dagens PS förklarar Sjöholm "att börsfallet spiller över på svenska sparare som investerat i aktier och fonder".

"Efter midnatt kom det väntade beskedet att Grekland inte betalat sin skuld till IMF under tisdagen." skriver Dagens Nyheter i en nyhetsartikel. Enligt Fredrik Sjöholm, Lunds universitet och affilierad till IFN, finns de tre risker med den grekiska skuldkrisen, som kan ha betydelse för enskilda svenskars ekonomi: börfall, valutfall samt minskad handel, sämre tillväxt och lägre inkomster.

"Tvärtemot vad många tror är en statsbankrutt inte detsamma som att Grekland lämnar euron. Om bankerna tillförs nytt aktiekapital kan landet mycket väl behålla den gemensamma valutan." Det skriver Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN i en kolumn på ledarsidan i Dagens Nyheter. Calmfors skriver: "Det finns inga bra lösningar på den grekiska krisen. Min bedömning är ändå att det minst riskfyllda alternativet för alla parter är ett fortsatt grekiskt euromedlemskap även efter en statsbankrutt."

I en nyhetsartikel förklarar Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, vad som händer med den grekiska ekonomin 30 juni, 5 juli och 20 juli. Calmfors menar att folkomrösteningen som ska hållas denna vecka är avgörande för Greklands framtid. Blir det nej i omröstningen går Grekland sannolikt  bankrutt och lämnar euron. "Utan räntebetalningar kommer landets offentliga finanser att förbättras, men i ett sådant här pressat läge kan man tänka sig att människor inte betalar in tillräckligt med skatt och det är rimligt att tro att statens pengar inte räcker till allas löner och pensioner. Gissningsvis kan det inträffa ganska snabbt, kanske redan i juli."

Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, är en av två ekonomer som intervjuas av TT. Han menar att marknaden troligtvis kommer att reagera negativt på utvecklingen i Europa. Det blir kanske en viss nedgång för euron och en viss börsnedgång, säger Calmfors.

Som en uppföljning till ett tidigare inlägg om "Magnus Henreksons mycket läs- och tänkvärda bidrag till diskussionen om hur synen på kapitalägare dramatiskt förändrats i Sverige på några decennier" skriver Janerik Larsson. Det handlar om  "de tio åren utan arvsskatt".

"Ett starkt ledarskap och tydlig styrning är en nyckel till ökade elevresultat. Och bäst på det är fristående skolor" skriver Dagens Samhälle med hänvisning till en studie som nyligen presenterades inom ramen för ett projekt gemensamt för IFN och SNS.

På SvD:s ledarsida skriver Janerik Larsson om synen på kapitalägare: "Magnus Henrekson, professor och VD för Institutet för Näringslivsforskning (IFN), är alltid en intressant röst när han hörs i samhällsdebatten. I dagarna har en bidragit med ett mycket intressant kapitel i en festskrift ... Svensk ekonomisk politik – då, nu och i framtiden. Larsson konstaterar med utgångpunkt i skriften att det stegvis "blivit allt mindre kontroversiellt med stora förmögenheter förutsatt att förmögenheten byggts upp genom att egna finansiella investeringar stigit kraftigt i värde"... "Däremot är det fortfarande kontroversiellt om förmögna ägare betalar höga ersättningar till de ledningspersoner de anställt för att leda och fatta de avgörande besluten i de bolag de kontrollerar."

Tidningen Arbetet lanserade en quiz på socialdemokraternas kongress – den har även publicerats på nätet. En av frågorna handlar om vad Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, sagt om överskottsmålet. Rätt svar är: "Överskottsmålet bör avskaffas. Jag kunde aldrig drömma om att politikerna skulle hålla fast vid det så länge."

De senaste decennierna har en mängd statliga monopol avskaffats och nya marknader öppnats för driftiga företagare. Men är pendeln på väg att slå tillbaka? undrar tidningen Entreprenör och intervjuar Andreas Bergh, IFN. I sin helhet går utvecklingen inte att stoppa, säger han. "Jag tror inte att pendeln kan slå tillbaka helt. Däremot finns det en risk för att politiker reglerar mer och detaljstyr företag, inte minst inom välfärden."

Tidningen Entré porträtterar Sidney Winter, vinnaren av Global Award for Entrepreneurship Research 2015. "Under sin långa karriär har han bland annat studerat dynamisk konkurrens, innovationer och kompetensuppbyggnad i företa, skriver Entré. Winter säger "Jag står för en syn på nationalekonomi där entreprenörskap har en naturlig plats, vilket inte kan sägas om mainstreamforskningen."
 

Ekonomiekot Lördag tar upp frågan om valutor, och centralbankernas agerande "som ofta får till följd att den egna valutan sjunker i värde". Pågår det ett valutakrig, frågar Pär Ivarsson, Ekot, Annika Alexius, Stockholms universitet, och Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet.

"Politiker med välfärdsambitioner inte måla upp skatter som roten till allt ont. I stället borde de motivera varför olika skatter behövs" skriver HelaGotland med flera i en ledarkommentar. Tidningen hänvisar till att Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad till IFN, förklarat just detta på ett seminarium. "Precis som övriga i panelen är han övertygad om att Sveriges åldrande befolkning kommer att tvinga upp skattekvoten, och att ett icke-beslut leder till att det blir kommunalskatten som höjs, eftersom kommunerna betalar äldreomsorgen.!

"Den största besvikelsen i LO:s rapport om sysselsättning och löner är oförmågan att ompröva den solidariska löne­politiken" det skriver Lars Calmfors, Stockholmsuniversitet och affilierad till IFN, i en krönika på DN:s ledarsida. Han skriver att dagens situation på ett fundamentalt sätt skiljer sig från den som rådde då den solidariska lönepolitiken etablerades. "Vi klarar inte av att utbilda och subventionera bort arbetslösheten bland lågutbildade. Det finns all anledning att förbättra skol-, vuxen- och arbetsmarknadsutbildningarna. Men LO borde även försöka ge sitt bidrag genom att acceptera större löneskillnader."

Män som arbetar på samma företag är mer lika varandra i dag än för tjugo år sedan, skriver Karin Virgin i Ingenjören. Hon hänvisar till en rapport av Erik Lindqvist, HHS och affilierad till IFN, Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN), med flera, som "visar att det har skett en polarisering av de anställdas förmåga och talanger de senaste 20 åren".

I en krönika skriver Jenny Madestam om ett seminarium, inom ramen för ett samarbete mellan IFN och SNS, där Nicholas Bloom, Stanford University, presenterade en studie "som visar på vikten av ledarskap och styrning för skolans resultat". Hon påpekar att Anders Böhlmark, Erik Grönqvist och Jonas Vlachos (affilierad till IFN) har visat hur rektors ledarskap har effekt på elevernas prestationer.

Regeringen utlovar sänkt skatt för landets pensionärer. Förslaget ska finansieras med sänkt jobbskatteavdrag för höginkomsttagare. Men expertis riktar hård kritik mot löftet, skriver SvD Näringsliv som bland andra intervjuat Lars Calmfors, som är affilierad till IFN. Han förklarar att "äldre personer har inte fått del av jobbskatteavdraget på samma sätt som yngre eftersom det inte fanns tidigare. Det kan därför finnas ett rättviseargument att sänka skatten även för pensionärer".

Stökiga bibliotek är bara ett symptom på ett större problem: att det inte går att besöka gemensamma miljöer utan att mötas av en hotfull stämning. Våldsverkare har tillåtits ta över, skriver Johan Wennström, IFN och Linköpings universitet, på Svd Kultur. Han menar att vad biblioteksdebatten "borde handla om, är att våldet i landets eftersatta områden ökar och alltmer griper omkring sig i det övriga samhället".

Expressen publicerar en list med de som tjänar bäst. "Inkomstskillnader är dåligt för ekonomin - och Sverige är det land där skillnaderna ökar allra mest, visar en rapport från OECD" skriver tidningen som intervjuar Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN. Han säger att "den långa trenden är tydlig: vi får ökade inkomstskillnader i Sverige, särskilt före skatt".

"Jämfört med 1980-talet är det slående hur stora förändringar Sverige genomgått utan att tilliten har rubbats", skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i ett debattinlägg. Han förklarar att det finns en risk med att måla upp en överdrivet negativ bild, nämligen "att vi genom att ständigt måla problem på väggen gör det betydligt svårare att se verkliga varningstecken när de dyker upp".

För att nå en fungerande bostadsmarknad måste vi se helheten och våra politiker måste våga mer än att finjustera nuvarande system, skriver Henrik Tufvesson, Fastighetsägarna, i ett debattinlägg. Han refererar till en rapportflora där dagens bruksvärdessystem ifrågasätts, "Avsändare är alltifrån internationella organisationer som OECD, IMF och EU-kommissionen, till två statliga hyresutredningar och aktörer som Boverket, Riksbankens Stefan Ingves, Assar Lindbeck [IFN], Nybyggarkommissionen Bokriskommittén och Finanspolitiska rådet."

SVT Forum sänder från ett seminarium som arrangeras av TCO. Diskussionen handlar om vad som ledde fram till "årshundradets skattereform".  Erik Åsbrink och Bengt Westerberg som var med vid den förra skattereformen samtalar om vad som ledde fram till reformen. Kommentarer från ungdomsförbund, TCO, Lars Calmfors (affilierad till IFN) och Aftonbladets politiska chefredaktör Karin Pettersson.

I en ledare skriver Flamman att "LO-rapporten om full sysselsättning och rättvisare löner är bland det viktigaste som hänt den ekonomisk-politiska debatten på decennier". Skribenten hänvisar till Lars Calmfors, Stockholms universitet och affilierad IFN.  "Vill man stimulera ekonomin på kort sikt så är det investeringar i vård, skola och omsorg som krävs, menade Calmfors. Jag menar att båda behövs [även investeringar i "infrastruktur, vägar och järnvägar"]."

På tal om hyresreglering i Auckland citerar Scoop politikern David Seymour som i sin tur citerat Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, som i en intervju med brittiska BBC sagt att "rent controls are the best way to destroy a city, second only to bombing it".