IFN i media

Finland har varit affischnamn för utbildningsreformer och utländska delegationer har vallfärdat dit för att lära av detta exempel, skriver BBC News med referens till rapporten Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN. Heller Sahlgren förklarar enligt BBC, "att det är en missuppfattning att Finlands framgång är resultatet av en liberal kultur utan rankning och en formell läroplan samt mycket autonomi till lärarna."

Gabriel Heller Sahlgren skriver i en op-ed i Times om den rapport, som han författat om utvecklingen i det finska utbildningssystemet: Real Finnish Lessons: The true story of an education superpower. Han förklarar att den lärdom vi kan dra av utvecklingen i Finland är att det är riskabelt att avskaffa skolans auktoritet och än mer att införa elevledd undervisning.
 

Tror du att du själv vet bäst vad som får dina pengar att växa, frågar Privata Affärer och svarar: "Då kan det vara läge att tänka om." Tidningen har intervjuat  Erik Wengström, Lundsuniversitet som forskar tillsammans med bl.a. Ola Andersson, IFN. De har utfört experiment som visar att "de som kunde förlora sina egna pengar visade en större motvilja att ta risk än gruppen som tog beslut åt andra. Den senare gruppen fick i genomsnitt högre avkastning".

Nyhetsbrevet Re:locate skriver om en rapport författad av Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, att den "challenged conventional wisdom that Finland’s education system sits comfortably at the top of the international education league tables". Skribenter avslutar: "Finland famously opted for ‘pupil-led’ methods of learning and, the report claims, these methods could even be 'harmful for cognitive achievement.'”

Norska Dagens Næringsliv citerar en intervju med Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, som publicerats i Dagens Industri. Dn skriver att "Oxelheim mener at børsoppganger som øker farten ved negative nyheter taler for at det er investorenes forventninger om enda mer stimulanser som driver børsen."

Efter den senaste finanskrisen har den globaliserade världsekonomin upprätthållits via ett "gigantiskt" penningpolitiskt stimulans-"experiment", skriver DI som intervjuar Lars Oxelheim, IFN. De penningpolitiska stimulanserna har därtill förstört marknadsprissättningen på flera finansiella marknader, säger Oxelheim.

Ola Andersson, IFN, intervjuades om budgivning vid bostadsköp i Aftonbladet tv:s morgonprogram. Han förklarade bland annat att köparen bör noga planera hela processen innan budgivningen kommer igång, så att man inte rycks med och låter känslor ta överhand.

I en ledare skriver Smålandsposten att "Arbetsförmedlingens rapport om behovet av ökad invandring håller inte". Smp förklarar att "nationalekonomer diskuterar hur det kommer sig att deras skrå inte längre är tongivande i samhällsdebatten". Lars Calmfors, affilierad IFN, har beskrivit detta som "en överdriven snävhet inom nationalekonomin". Smp knyter an detta resonemang till  Arbetsförmedlingens rapport som är "snäv och väjer för helheten".

Nästan vart tredje jobb i Sverige har försvunnit i det som var landets största börsbolag vid sekelskriftet, skriver DI. "Stefan Löfven vill med sin industrikansler främja storbolagen. Även om de är viktiga skapas inte jo0bben där. Regeringen måste inse att tillväxten sker bland de avknoppade bolagen och de nya företagen" förklarar Magnus Henrekson, IFN.

Magnus Henrekson, IFN, intervjuades i Studio ett om det näringslivspaket som regeringen presenterar i vårbudgeten. Regeringen vill satsa 226 miljoner kronor på export och innovation. "Export handlar om en spontan ordning, något som växer fram över tiden. Det fungerar absolut inte att säga att vi ska bli bra på något och satsa pengar på detta område." Henrekson förklarade att han därför är tveksam till svensk satsning på life science.

Dagens Opinion skriver att "arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv tillsätter ett arbetsmarknadsekonomiskt råd med professor Lars Calmfors som ordförande. Man meddelar samtidigt att "övriga ledamöter i rådet är Ann-Sofie Kolm, professor vid Stockholms universitet, Tuomas Pekkarinen, forskare vid VATT i Helsingfors och Per Skedinger, forskare vid IFN."

Svenskt Näringsliv tar initiativ till ett oberoende arbetsmarknadsekonomiskt råd. Rådet kommer ledas av professor Lars Calmfors, skriver Aftonkuriren. "Vi är fullt medvetna om att rådet kan komma till slutsatser som ifrågasätter Svenskt Näringslivs ståndpunkter. Men detta är också meningen eftersom diskussionen om hur arbetsmarknaden kan fungera bättre har allt att vinna på att alla ståndpunkter prövas förutsättningslöst" säger Ann Öberg, chefekonom Svenskt Näringsliv.

Svenska Dagbladet har rest till Helsingfors, London och Berlin för att lära och skriva om skolpolitik. Gabriel Heller Sahlgren, affilierad till IFN, har forskat om finsk skola och är en av de som intervjuas. Om den svenska skolan förklarar han att lärarledda undervisningen minskat kraftigt samtidigt som elevinflytandet ökat.
Så det ligger något i förre utbildningsminister Jan Björklunds upprepade prat om katederundervisning, undrar SvD.
"Jo, men de har ju inte gjort något för att ändra det. Fokus på elevinflytande och individuellt arbete finns exempelvis kvar i nya läroplanen. Jag tror inte att man vill ta tag i den stora problematiken" svarar Gabriel Heller Sahlgren.

I början av mars presenterade IFN tillsammans med DNV boken Universitetsreform!. Magnus Henrekson, IFN, är en av författarna, liksom Inger Enkvist. Hon har boken som utgångpunkt i en op-ed i SvD. En av slutsatserna är: "Staten kunde förbättra kvaliteten i högre utbildning genom en lagändring så att de som bäst förstår verksamheten, det vill säga lärare och forskare, får majoritet i styrelserna."

"Förväxlas barns omognad med adhd?" och "Är svensk skola en bov i dramat?" undrar Expressen i en ledare. Tidningen refererar till forskning av Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han förklarar att "sannolikheten ökar att få en adhd-diagnos i amerikanska delstater där skolorna förväntas höja alla elevers resultat till en lägsta nivå". Det är precis det system vi har i Sverige, kommenterar Expressen.

"Behöver vi en maskulinistisk skolpolitik? Inte långt därifrån. Klyftan mellan flickors och pojkars skolresultat är alarmerande i ordets rätta bemärkelse" konstaterar Expressen i en ledare. Tidningen citerar Bo Jansson, Lärarnas Riksförbund, och håller med om att dagens svenska modell "särskilt missgynnat pojkarna". Expressen hänvisar till en intervju med Magnus Henrekson, IFN. Han förklarar att  "Jag hade aldrig kunnat göra min klassresa i dagens skola. Aldrig".

"Det är Skellefteå och Umeå, inte glesbygdskommunerna i inlandet, som borde välkomna fler flyktingar" skriver Norra Västerbotten i en ledare. Tidningen refererar till en debattartikel i Dagens Industri, författad av Johan Wennström och Özge Öner, IFN. De förklarar att "integrationen bäst förutsättningar att lyckas i kommuner där arbetsmarknaden är stark".

Besöksliv (nyhetssajt för besöksnäringen) skriver om en konferens som anordnats av Besöksnäringens forsknings- och utvecklingsfond. In en artikel nämns Özge Öner, IFN, som forskar om besöksnäringen.

Europaportalen skriver att deltagandet i EU-valet 2014 ökade mer bland välutbildade än lågutbildade. Richard Öhrvall, IFN, kommenterar: "I nästan alla grupper finns det personer som inte röstar. Men det är i högre grad personer med låg utbildning, resurssvagare, utrikes födda än vad är i den röstberättigande befolkningen".

De flesta anser att tiggeri ska vara tillåtet, skriver Andreas Bergh i en kolumn i SvD. "Men är det en dygd att ge, och ska man i så fall ge så mycket som möjligt" undrar Bergh och skriver att "det effektivaste sättet att hjälpa tiggare på torde således vara att erbjuda ett jobb med betalning snarare än att ge bort kontanter".  Han efterlyser en app för ändamålet.

Henrik Jordahl, IFN, skriver i en debattartikel om Ilmar Reepalus utredning om välfärdstjänster att "en uppgörelse om detta måste bygga på ett fullständigt och kvalificerat beslutsunderlag. Men istället sker nu en insnävning av utredningsdirektiven för att parera vad de anlitade experterna kommer fram till."

Oskar Tinggren skriver i en krönika om betyg och hänvisar till vad Jonas Sundqvist vid enheten för resultatutvärdering på Skolverket sagt. Sundqvist i sin tur förklarar att "det finns ett forskarteam vid Stockholms universitet, lett av Jonas Vlachos [affilierad IFN] som har tittat på rättningen av de nationella proven. De konstaterade att fristående skolor är mer generösa i sin rättning".

Den nuvarande generationen akademiska nationalekonomer deltar inte i samhällsdebatten, skriver professor emeritus Mats Lundahl, i en debattartikel. Lundahl är en av medförfattarna till den bok om IFN/IUI:s historia som publicerades förra året. Han nämner bland andra Magnus Henrekson och Assar Lindbeck, IFN, som undantag. Han avslutar: "Det är svårt att motivera en nationalekonomisk profession som inte vill befatta sig med det som de flesta uppfattar som väsentliga ekonomiska problem ... Universitetens ”tredje uppgift” måste tas på allvar."

Magnus Henrekson intervjuas av PJ Anders Linder i Studio Axess. Ämnet är boken Universitetsreform! i vilken Henrekson är medförfattare. Samtalet handlar om hur man kan komma till rätta med problemen i högskolan och att lärare behöver få större självständighet. Studenterna behöver lägga fler arbetstimmar per vecka på sina studier. Betyg ska sättas av externa och oberoende bedömare.

I ett debattinlägg skriver Jacob Lundberg, doktorand i nationalekonomi vid Uppsala universitet, om pensionssystemet. Han menar att systemet är  relativt välutformat: "Pensionsmyndigheten menar att det faktum att samhället kommer att vara rikare i framtiden – och att även pensionärerna kommer att gynnas av detta – är för svårt för svenskarna att förstå." Lundberg fortsätter: "Men antagandet om nolltillväxt gör att den som tar prognoserna bokstavligt får en felaktig bild av sin framtida pension vilket nationalekonomen Andreas Bergh [IFN] påpekat i flera år."

Universitetsläraren skriver om boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen i vilken Magnus Henrekson, IFN, är en av medförfattarna. Tidningen, som är medlemsskrift för Sveriges Universitetslärares förbund skriver om reaktionerna på boken: "Reaktionerna på reformförslaget, både positiva och negativa, bekräftar hur som helst ett aldrig sinande engagemang för att diskutera den ofta (konflikt)laddade frågan om kvalitet i högre utbildning."

I sin söndagskrönika skriver Håkan Holmberg, politisk chefredaktör UNT, om högra utbildning. I detta sammahang citerar han boken Universitetsreform! med bland annat Magnus Henrekson, IFN, som författare. Holmberg håller med om stora delar av förslagen i boken, bland annat ett enhetligt betygsystem. Men framför allt, skriver han, handlar det om kvalitetskontroll och att högre utbildning verkligen är "högre". Han menar att för det senare krävs forskninganknytning i utbildningen.

Efter en första artikel om ilska mot Energimyndighetens forskninganslag och svar från myndigheten så publiceras en artikel med bland annat hänvisning till forskning på IFN – som i artikeln  av en amerikansk forskare beskrivs som ”en av de ledande forskargrupperna inom sitt fält i Europa och världen”. ”Trenden är att allt mindre utrymme ges åt högt kvalificerad vetenskaplig forskning tillämpad på vitala samhällsområden, som energi, infrastruktur och bostadsmarknaden”, säger nationalekonomen Runar Brännlund, CERE. Trots att Energimyndigheten sagt ja till två av CERE:s projekt är hans bild att myndigheten tappat sitt fokus på energiekonomisk forskning.

Agenda-Energi (prenumerationsdel av di.se som vänder sig till och skriver om energibranschen) publicerar en intervju med Kjell Jansson, fd vd Svensk Energi där han kritiserar hur Energimyndigheten fördelar forskningsmedel. Dagens Industri skriver: "Han nämner att Sverige har ett tiotal forskare i världsklass inom områdena energiekonomi och miljöekonomi. Många finns i kluster kring Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Centre for Environmental and Resource Economics (CERE), ett samarbete mellan Umeå universitet och Sveriges lantbruksuniversitet."

På ett SNS-seminarium diskuterades "... vem som har ansvar för att hindra att den [lånegrytan] kokar över" skriver Fokus och citerar en av talarna: "Det är exempelvis inte uppenbart att den nyligen beslutade arbetsfördelningen mellan Riksbank och Finansinspektion /…/ kommer att fungera." Skribenten avslutar: "Författare var nestorn bland ekonomifarbröder: Assar Lindbeck [IFN] och Stockholms universitet. En av de vithåriga män som brukar få rätt."

Med anledning av en intervju med Svenskt Näringslivs vice vd Christer Ågren – som enligt tidningen anser att LO har en dålig framtidsanalys –  hänvisas till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet. "Det är LO:s avtalskrav för de närmaste 13 åren som [Ågren] är kritisk mot. Han hänvisar till Assar Lindbeck som kallat den solidariska lönepolitiken för osolidarisk sysselsättningspolitik. Det tycker Christer Ågren är en bra beskrivning av LO:s långsiktiga lönekrav.

I en ledare skriver Allehanda att "skolans kris har slutligen drabbat högskolan och universiteten. Och det med full kraft." Men hänvisning till boken Universitetsreform! och en artikel i Axess om den samma, skriver ledarskribenten att Magnus Henrekson, IFN, med flera förklarar det saknas en plan för hur krisen ska lösas.

"Det är helt rätt väg att gå" skriver Östersunds-Posten i en ledare om boken Universitetsreform! Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen, med bl.a. Magnus Henrekson, IFN, som författare. ÖP skriver: "Med tydligare målsättningar, krav och uppföljning på vad man faktiskt lär sig utrustar man inte bara studenter med en stämpel på ett papper som har allt mindre värde, utan också med gedigna kunskaper och kompetenser."

I en ledare skriver Jönköpings-Posten om boken Universitetsreform! att det "finns det många idéer värda att ta fasta på". En av bokens författare är Magnus Henrekson, IFN. Tidningen kommenterar att författarna i boken förespråkar återgång till en ordning där lärarkåren utser rektor och att de har en majoritet i styrelsen. "Då kan professionen styra mer över resurstilldelningen, vilket bör borga för mer valuta för pengarna. Rektorn bör ha rollen som företrädare snarare än verkställande direktör."

Bilden av krisen i den svenska högskolan är aldrig enhetlig, skriver Carl Johan von Seth i en ledare. Från IFN:s seminarium om boken Universitetsreform skriver han: "Om en sak tycktes kommentatorerna ändå vara överens: Universitetslärarna är kuvade." Han tycker att flera av förslagen i boken är utmärkta, bland annat extern kunskapsbedömning för att stävja betygsinflationen.

I ett reportage från det seminarium där boken Universitetsreform! – Så kan vi rädda och lyfta den högre utbildningen presenterades skriver Ingenjören: "För att höja kvaliteten på högre utbildning bör lärosätena få mer frihet och vi behöver också införa en gemensam betygsskala för alla, menar författarna." Tidningen citerar bland andra Magnus Henrekson, IFN, från diskussionen om avgifter: "Där det inte finns en prislapp värderas det inte särskilt högt. Men det ska inte leda till social snedrekrytering, sade han och menade att om avgiften skulle röra sig om 5 000 kronor per termin skulle det inte påverka intaget utifrån socioekonomisk bakgrund."

"Förra veckans stora inrikespolitiska nyhet var att S/MP-regeringen vill slopa överskottsmålet på 1 procent av BNP i de offentliga statsfinanserna. Utmärkt" skriver Östgöra Corren i en ledare. Tidningen hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet: "Redan 2008 hävdade Assar Lindbeck, nestorn bland svenska nationalekonomer, att det saknades godtagbara ekonomiska argument för att behålla överskottsmålet efter 90-talskrisens uppstädning."

"Kvinnornas andel i bolagsstyrelserna minskar, enligt en sammanställning av stiftelsen Allbright" skriver Martin Klepke i en ledare. Han hänvisar till forskning av Johanna Rickne, IFN, som studerat effekten av socialdemokraternas varvade listor. "on fann att de hade ökat kompetensen hos de politiska grupperna som helhet och dessutom ökat kompetensen hos de män som var kvar" skriver Arbetet.

Magnus Henrekson, IFN, med flera publicerade ett debattinlägg i DN 2015-02-26. Efter ett antal kommentarer och närmare 1000 delningar på sociala medier så publiceras en slutreplik av författarna. "Anslagssystemen till högskolan ger ekonomiska incitament att sänka kraven. Det måste balanseras med någon form av kvalitetsgranskning" skriver artikelförfattarna.

”Sverige är en patient som på ett sjukhus skulle sättas under observation.” Det säger Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet,till Dagens Industri på tal om en börs- och bostadsbubbla. Har vi en fastighetsbubbla nu, undrar DI. Lindbeck svarar: "”Det är större sannolikhet att vi har en bubbla än att vi inte har en. Man ska vara försiktig med att blåsa upp det ytterligare”.

i en ledare skriver Östgöta Corren om finansminister Magdalena Andersson att hon "sakligt ... före valet insett vad tunga nationalekonomer som Assar Lindbeck [IFN] och Lars Calmfors redan påpekat, liksom Svenskt Näringsliv för övrigt: överskottsmålet har spelat ut sin roll". Tidningen skriver: "Hade Magdalena Andersson sagt sanningen då [i valrörelsen], skulle Borg kölhalat henne med triumferande anklagelser om ekonomisk ansvarslöshet. Alltså dolde Andersson sin egentliga uppfattning och lurade oss."

Dagens Industri intervjuar Assar Lindbeck, IFN, på tal om slopat överskottsmål. DI frågar: Är det skönt att ha fått rätt? Lindbeck svarar: ”Nja, det vet jag inte, men jag började skriva om det här 2008.” Tidningen förklarar att han fortfarande är djupt kritisk till att politikerna tävlade i ansvarsfullhet genom att hänga fast vid överskottsmålet.

Assar Lindbeck, IFN, intervjuas överskottsmålet i dagensarena.se. Han säger att "redan 2008 ... [hade] överskottsmålet förvandlats till ett eget mål och inte bara en metod att få ner statsskulden". Assar Lindbeck förklarar: "Istället för att starta med överskottsmålet eller budgetsaldot, så ska man starta med frågan: Vad vill man ha för storlek på statsskulden på längre sikt? Vad vill man för storlek på den offentliga sektorns finansiella förmögenhet?"

Den akademiska professionen råder inte längre över sitt yrke, skriver Magnus Henrekson, IFN, och två medförfattare i Axess magasin. De skriver att helt centralt, i arbetet med reformera universitetsutbildningen är "antagningsregler som ger de sökande starka incitament att vara väl förberedda för högre studier, jämförbarhet mellan institutioner och lärosäten, extern kvalitets- och kunskapskontroll, att rektor återigen är tillsatt på mandat från professorer och universitetslärare och rätt att ta ut avgifter upp till viss nivå för att öka resurserna till undervisningen".

Piteå-Tidningen skriver i en ledare att "även [i högskolan] där råder kunskapskris. Tidningen avslutar "om Sverige ska bli den kunskapsnation som den rödgröna regeringen strävar efter så måste utbildningssystemets alla delar fungerar. Därför måste vi också diskutera den högre utbildningen – inte bara förskola, grundskola och gymnasium."

Friskolereformen ledde inte till bättre skolresultat, som politikerna hoppades. Däremot finns det tendenser till ökad skolsegregation och betygsinflation, säger Karin Edmark, IFN, i en rapport gjord på uppdrag av LO. Hon förklarar att "personligen tycker jag att det var fel att man möjliggjorde vinst när den nya lagen kom. Men nu när många skolor byggt upp sin verksamhet kring det kan det bli kostsamt att ta till de mest drastiska åtgärderna först, som förbud. Plötsliga förändringar i systemet kan vara negativt i sig."

I en reklamfilm signalerar Moderaterna att de "har förstått att om vi tillåter en brokig thaikiosk på den kommunala gräsmattan skapas jobb som gör invandringen av dessa kioskinnehavare till en vinstaffär ..." skriver Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet i en krönika på ledarsidan. Han avslutar: "Valfilmen om thaikiosken är inspirerande politisk kommunikation, men den politik Reinfeldt gick till val på höll inte måttet. Förhoppningsvis lyckas Anna Kinberg Batra bättre med att göra konkret politik av imponerande retorik."

I en krönika skriver Johan Schück att "det finns utrymme för en mer expansiv ekonomisk politik som ger ökad tillväxt och lägre arbetslöshet. Men då måste man våga öka de offentliga utgifterna utan att samtidigt höja skatterna". Han förklarar att överskottsmålet är moget att omprövas. "Vid SNS-seminariet visade professor Assar Lindbeck [IFN] att det ändå finns tillräckligt stora buffertar i de offentliga finanserna."

Politiken.se skriver om en debattartikel publicerad på DN Debatt, skriven av bland andra Magnus Henrekson, IFN. I DN pekar artikelförfattarna på brister i högskoleutbildningen och föreslår en rad reformer. "Med de här förslagen skriver debattörerna in sig i en politisk historia som liknar en följetong, och som handlar om kvalitetsgranskningen av den högre utbildningen i Sverige" skriver Politken.se.

Maria Ludvigsson skriver I en ledare om en artikel på DN Debatt som bland andra Magnus Henrekson, IFN, skrivit. Hon menar att artikeln är viktig med tanke på "låga och sjunkande kunskapsnivåer på universitet och högskolor". Ludvigsson skriver att eleven måste vara utgångspunkten i en diskussion om kunskapsinhämtning. "Inte främst som uttolkare av vad den önskar av sina lärare, utan som huvudaktör och innehavare av det huvud där det ska hända. Ansträngning, plugg och tid är vad som krävs, även om det ytterst sällan nämns. Inlärning är inte något som bara sker, det är något vi gör."