IFN i media

Studenternas kunskaper blir allt sämre och universiteten har ­starka ekonomiska incitament att hålla nere betygskraven. Lärosätena måste bli mer ­självstyrande, och lärare och professorer få mer makt över utbildningen. Men betygen bör sättas externt – och på en enhetlig skala, skriver Magnus Henrekson, IFN, och fem andra professorer och författare på DN Debatt. Deras reformförslag återfinns i en bok som presenteras på ett seminarium den 10 mars.

Dagens Arena skriver i ett reportage om ny statistik från SCB: "Toppskiktet drar ifrån – arbetslösa och sjuka halkar efter". Daniel Waldenström, Uppsala Universitet och affilierad till IFN, intervjuas. Tidningen skriver att han "talar om en 'väldigt markant förändring'”. Waldenström säger att "Inkomstskillnaderna har ökat både före och efter skatt sedan 1980-talets början. Statistiken för år 2013 är inte något avsteg från detta, utan befäster trenden".

Johanna Möllerström,  affilierad till IFN, skriver i en Op-Ed på ledarsidan att "när nu judar återigen mördas i Europa ... frågar sig amerikanerna om Europa håller på att tappa greppet igen". Hon skriver att den amerikanska debatten ses som delvis ensidig men att "det faktum att diskussionen överhuvudtaget förs är intressant". Till syvende och sidst är det ju "frågan om hur alla européer tillsammans ska kunna skapa ett välintegrerat, fredligt och välkomnande samhälle".

Forskning om hur beslut i olika avseenden influeras av bland annat vänner och bekanta, skriver Economist. Artikelförfattaren konstarerar att även dåligt beteende kan överföras inom ett nätverk. I detta sammanhang hänvisas till uppsatsen "Criminal Networks: Who is the Key Player?" men bland andra Yves Zenou, IFN och Stockholm universitet, som medförfattare.

Under vinjetten Perspektiv skriver Gabriel Heller Sahlgren och Johan Wennström, IFN, om kunskapsinlärning. De menar att undervisning med fokus på eget arbete inte ligger i linje med hur skolbarn utvecklas. De delar av hjärnan som styr moral, kontroll och planering är inte utvecklade förrän i ungdomsåren. Barn är inte mogna att ta stort eget ansvar för sitt arbete. De behöver lära sig studieteknik av vuxna.

I en ledare kommenterar Allehanda regeringens etableringspaket. "Det hade varit mer rättvisande att kalla artikeln för en grov skiss vars detaljer ännu saknas" skriver tidningen som menar att regeringen vill att asylmottagandet ska fördelas jämnare över landet. Skribenten hänvisar till två forskare på IFN som i ett debattinlägg påpekat att integrationen har bäst förutsättningar att lyckas där arbetsmarknaden är stark.

Med underrubriken "Kjell-Olof Feldt och Assar Lindbeck mot framtiden" skriver Flamman en ledare om att man i statsfinanserna bör bryt med principen ”krona för krona”. Skribenten hävisar till en ledare i Arbetet (LO): "... Assar Lindbeck, på 1990-talet överskottsmålets fader, nu ”aldrig kunde drömma om att politikerna än i dag så hårdnackat skulle hålla fast vid det” och nu vill se det avskaffat.

I en ledare skriver Daniel Persson i Enköpings-Posten att det är ett problem att de som ska nyttja välfärdstjänster har svårt att bedöma om en aktör är värd att välja. På skolans område hänvisar skribenten till en rapport skriven av Karin Edmark, IFN. Rapporten är utgiven av LO. Ett "sätt är att låta Skolinspektionen sätta betyg på skolorna enligt brittisk modell. Det nämns som en möjlighet i den nya rapporten ”Vägval när det gäller marknadsmekanismer i utbildningssystemet”, som är skriven av Karin Edmark."

Artikeln är även publicerad i Nya Wermlands-Tidningen 2015-02-26

Martin Klepke skriver i en krönika i Arbetet (tidigare LO-Tidningen) att allt fler ekonomer varnar för att svältkurer kan leda till ekonomisk katastrof. Klepke hänvisar till Assar Lindbeck, IFN och Stockholms universitet, vad gäller överskottsmålet. "I dag är Assar Lindbeck en av överskottsmålets skarpaste kritiker och anser att målet bör avskaffas."

En kartläggning som genomförts av Dagens Samhälle visar att allt fler fullmäktigeledamöter hoppar av. Under förra mandatperioden avsade sig nästan var fjärde ledamot sitt uppdrag och sedan valet i höstas har 456 stycken lämnat. Richard Öhrvall, IFN, kommenterar kartläggningen: "Studier visar att de personliga skälen dominerar. Det gör att man kanske måste se över formerna för hur fullmäktige arbetar."

Karin Edmark, IFN, intervjuas i Dagens Eko om en rapport som hon författat och som ska vara del av ett underlag till LO:s nästa kongress. En idé är att som i England låta skolinspektionn sätta betyg på skolorna så att det blir lättare för leverna att välja den skola som passar dem. Karin Edmark säger dessutom på SR:s webb att ett alternativ till vinststopp är att alla skolor öppet ska redovisa sina intäkter och kostnader. "Om man vet som skolägare att man måste göra detta tillgängligt, så kanske incitamenten att försöka fuska, eller bete sig på ett sätt som man tror att allmänheten inte tycker om, minskar. Och då kan man också säga att om det här gäller både för friskolor och kommunala skolor så kan det också vara något som gör att systemet blir överlag mer transparent. Det kan också upplevas som mer rättvist".

Karin Edmark, IFN har författat en rapport till LO inför nästa kongress. Arbetet skriver att hennes "slutsats är att marknadskrafterna inte fungerar som det är tänkt. Hon menar därför att det finns olika möjligheter till förbättringar inom det svenska skolsystemet.Bland annat anser hon att Skolinspektionen borde få sätta betyg på skolorna, efter brittisk modell, så att det blir lättare för eleverna att välja bästa skolan."

EU har slagit in på en farlig väg där olika demokratiformer växlas mot varandra, skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, i en debattartikel. Han menar att kravet på könsbalanserade styrelser är ett exempel på sådan demokrativäxling.

I en krönika på ledarsidan skriver Thomas Gür att det bör tllsättas en krisgrupp om invandrarpolitiken. Han anser att  Lindbeckkommissionen från 1992 är en förebild. "Den leddes av nationalekonomen professor Assar Lindbeck (IFN) och fick i uppdrag av regeringen Bildt att som en expertkommission analysera den då rådande djupa ekonomiska krisen och föreslå åtgärder."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas om sin bok Sweden and the Revival of the Capitalist Welfare State.På tal om invandring och integration säger han: "Om vi vågade tillåta att en större del av arbetsmarknaden än i dag saknade kollektivavtal och accepterade större löneskillnader så skulle det skapas en mängd nya jobb inom tjänstesektorn, för både svenskar och invandrare. Sämre betalda jobb, men jobb för människor utan utbildning och som inte talar så bra svenska."

På Brännpunkt uppmanar Jenny Sonesson och Ulrica Westerlund (FP) parterna i decemberöverenskommelsen att tillsätta en expertkommission för att studera asylinvandringens storlek. De hänvisar till Assar Lindbeck, IFN, som "varnat för att den svenska samhällsmodellen inte är anpassad för omfattande flyktinginvandring av lågutbildade".

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, intervjuas av Bengt Westerberg, tidigare partiledare (FP), om sin bok Sweden and the revival of the capitalist welfare state.

Under vinjetten Debattsvepet hänvisar Dagens Samhälle till en debattartikel i Dagens Industri. Artikeln är författad av Johan Wennström och Özge Öner, IFN. Titeln är "Flyktingar placeras där arbetslösheten är högst".

Nättidningen Höglandsnytt skriver med anledning av en debattartikel i Dagens Inustri av Johan Wennström och Özge Öner, IFN, att "Det är Sävsjö tillsammans med Lessebo, Högsby, Fagersta och Laxå som tagit emot flest asylsökande under 2014 sett till storleken på kommunens folkmängd medan storstäder som Stockholm och Lund ligger lägst på listan".

Med anledning av en debattartikel i Dagens Industri av Johan Wennstrm och Özge Öner, IFN, har en rad lokalradiostationer producerat inslag om asylsökande och arbetslöshet. "Östra Göinge är den enda skånska kommunen bland de 20 i landet som under förra året tog emot flest asylsökande" förklarar P4 Malmö. P4 Örebro konstarerar att "Ljusnarsberg, Laxå och Fagersta är några av de kommuner som tog emot flest, medan exempelvis Stockholm och Lund ligger lägst".

TT skriver med anledning av en debattartikel av Johan Wennström och Özge Öner i Dagens Industri: Små kommuner med hög arbetslöshet tog under 2014 emot en oproportionerligt stor andel av de asylsökande, sett till storleken på befolkningen i kommunen.

Johan Wennström och Özge Öner, IFN, skriver i en debattartikel i DI att de minsta kommunerna tar emot flest asylsökande i förhållande till folkmängd. Det finns också en mycket stark korrelation mellan högt asylmottagande per invånare och ökningen i väljarstödet för Sverigedemokraterna. Wennström och Öner menar att "ansatser att dämpa befolkningsminskning på landsbygden genom att asylsökande blir överrepresenterade i Sveriges mindre kommuner föder enbart ökade motsättningar och utanförskap".

Affärsvärlden och BolagsFakta publicerar i sina nätupplagor ett pressmeddelande om att Olle Folke och Johanna Rickne, IFN, är två av författarna som tilldelas 2014 års Myrdalpris (till minnet av professor Gunnar Myrdal). Myrdalspriset delas ut varje år av Swedbank för att uppmärksamma årets bästa artikel i Nationalekonomiska Föreningens tidskrift Ekonomisk Debatt.

I tidskriften DSM publiceras en artikel skriven av Magnus Henrekson, IFN. Som titeln säger så handlar texten om entreprenörers betydelse för vårt välstånd och vad som kan göras för att underlätta för människor att satsa på innovativt entreprenörskap.

På American Enterprise Institutes blogg skriver James Pethokoukis om ny forskning av Christian Bjørnskov som är affilierad till IFN. Han frågar sig vem som har rätt om den senaste finansiella krisens urspung. Fungerar samhällsekonomin bättre med mer eller mindre inblandning av staten? "Tja, Milton Friedman skulle sannolikt hålla med om slutsatserna i en ny studie “Economic Freedom and Economic Crisis” av Christian Bjørnskov.

Ambitionen att förhindra uppkomsten av kriser innebär att EU slagit in på en farlig väg där olika demokratiformer växlas mot varandra. EU:s krav på könsbalanserade styrelser är ett exempel, skriver Lars Oxelheim, IFN och Lunds universitet, i en debattartikel i DI. Oxelheim skriver att "EU prioriterar vissa typer av demokrati och medborgarrättigheter till priset av intrång i äganderätten. Denna demokrativäxling kommer att visa sig kostsam när EU söker legitimitet för att agera samfällt och starkt."

I en krönika i New York Times skriver professor Tyler Cowen om forskning av Niclas Berggren och Therese Nilsson, IFN. De har genomfört flera studier som handlar om tolerans. Stämmer det att vi blir mer toleranta när vi idkar handel, undrar Cowen och skriver om Berggren och Nilssons forskning: "Ett av deras mest slående resultat är att samhällen som kännetecknas av större ekonomisk frihet och välstånd uppvisar större tolerans mot homosexuella, ... Med andra ord, i ett samhälle som tillåter den enskilde att engagera sig i kapitalistiska aktiviteter med ett minimum av rättslig reglering, kan vi förvänta oss tolerans på en rad områden, inklusive sexuellt beteende. Att identifiera orsak och verkan kan vara svårt, men ökad ekonomisk frihet förknippas med ökad tolerans på detta område."

Maria Persson, affilierad till IFN, skriver om Transatlantic Trade and Investment Partnership (TTIP), som är mycket ambitiösa och går långt bortom traditionella frihandelsavtal. "Att analysera vilka effekter TTIP skulle ha är en angelägen – och svår! – forskningsuppgi" förklarar Persson och granskar studier på området.

”Ingenting pekar på att jämlikheten kommer att öka i världen. Tvärtom kommer de rika fortsätta att dra ifrån”. Det säger nationalekonomen Jesper Roine till Dagens Arena. I sammanhanget nämns Daniel Waldenströms forskning. Waldenström är verksam vid Uppsala universitet och affilierad till IFN.

Nya Lidköpings-Tidning skriver om boken Europaperspektiv 2015 och om Martin Ljunge, IFN, som är en av författarna, Han berättar: "Jag forskar på tillit hos den andra generationen invandrare. Tillit som förbättrar hälsan, ekonomin och viljan att utbilda sig. Den ökar även viljan att arbeta och ta till sig ny teknik som i sin tur förbättrar personernas nätverk och ökar kunskapen om deras omvärld".

Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad IFN, uttalar sig i en artikel om att år "2016 äger den rikaste hundradelen — en procent av världens befolkning — lika mycket som resten av alla invånare på Jorden". Waldenström citeras: "Det återspeglar en enorm skevhet i en viktig aspekt av välfärdens fördelning, nämligen förmögenhet." Han förklarar blandf annat att "personerna i den yttersta toppen inte har en konsumtionsförmögenhet, utan de har företag som de styr över".

Fastighet & Bostadsrätt publicerar en text om forskning av bland andra Ola Andersson, IFN. Det handlar om förlustaversion:  I experimentet fick deltagarna göra en serie val mellan två olika spel om pengar. Ett säkert spel och ett spel med större risk. I de säkra spelen valde deltagarna, oavsett vilken grupp de tillhörde, ungefär samma risk. När deltagarna kunde förlora pengar visade de större motvilja att ta risk. Men deltagarna i gruppen som tog beslut åt andra var mindre påverkade av risken att förlora pengar och fick i genomsnitt högre avkastning.

Ekonomiekot lördag handlade om fria marknader, och politikernas inverkan på marknaderna. Luigi Zingales, professor vid Booth School of Business vid Universitet i Chicago, intervjuades i samband med att han deltog i ett IFN-seminarium i november. Zingales är känd som en stark förespråkare för fria marknader och att vara pro-market inte pro-business. Även Magnus Henrekson, IFN, intervjuades om bland annat den svenska skolmarknaden och brist på kontroll- och kvalitetmekanismer.

Mats Edman, chefredaktör Dagens Samhälle, skriver att "utan invandring kommer Sveriges befolkning att krympa och välfärden haverera. Men, som Assar Lindbeck [IFN] och andra nationalekonomer påpekar, så är det en enorm skillnad mellan invandring till arbete respektive invandring till generösa välfärdssystem". Han förklarar att skatt på arbete och konsumtion finansierar välfärden och att "begreppet 'volym' kan inte ens den mest behjärtansvärda idealist och anhängare av en fri värld utan gränser undkomma."

Ekonomiekot lördag handlade om spelmarknaden. Frågor som togs upp var ökningen av spelreklam och de problem som detta kan medföra för personer med spelproblem. Henrik Jordahl, IFN, var en av gästerna som har studerat spelmarknaden.

I en krönika på Realtid.se skriver Tino Sanandaji att det är "en fantasi att tro att avskaffade turordningsregler på något signifikant sätt skulle reducera utanförskapet ...". Han förklarar att "I den mån LAS påverkar sysselsättning gäller det yngre. Studierna visar samtidigt att uppluckrad arbetsrätt ökar invandrares sysselsättningsgrad marginellt eller inte alls. Det är till exempel slutsatsen i en uppmärksammad forskningsöversikt av min kollega Per Skedinger på Institutet för näringslivsforskning (IFN)."

Daniel Waldenström, Uppsala universitet och affilierad till IFN, deltog i ett rundabordsamtal arrangerat av SVT. Samtalet handlade om att "de ekonomiska klyftorna i Sverige och världen har ökat - vilken effekt får det på ett samhälle? Kan klyftor fylla en funktion? Vilka klyftor kan dyka upp i kölvattnet av de ekonomiska?" Waldenström förklarade att skillnaderna  har ökat under de senaste decennierna.

Det vanligaste argumentet för att sänka skatten för företag -- att detta skulle skapa fler jobb -- tycks inte stämma, skriver Huffington Post. Tidningen hänvisar till forskning av Alexander Ljungqvist, NYU, m fl. Ljungqvist är affilierad till IFN. Enligt studien så skapas inte fler jobb när skatten slopas på delstatsnivå. Ett undantag finns: Skattesänkning kan hjälpa till att skapa jobb och sätta fart på ekonomin under en recession.

I en krönika i SvD skriver Andreas Bergh, IFN, om vad vi ska arbeta med när robotarna tar våra jobb. "I en marknadsekonomi avgörs detta av vad människor är beredda att betala för. Eftersom vi är rikare än någonsin, och tekniken mindre begränsande än någonsin, är det till stor del människors fantasi och skaparförmåga det kommer an på. Det är trots allt den som tagit oss dit vi är i dag."

Realtid.se skriver om att Tino Sanandaji, IFN, har sökt allmänhetens stöd för att kunna ge ut en bok om den svenska invandringspolitiken. Realtid skriver: "målet var att samla in 400.000 kronor till nyår men redan efter en vecka har löften om gåvor på över 500.000 kronor strömmat in till kampanjsidan hos gruppfinansieringstjänsten Kickstarter".

I en ledare skriver Värmlands Folkblad att "gapet mellan rika och fattiga ökar i de flesta av OECD:s 34 medlemsländer". VF refererar till forskning av Daniel Waldenström, som är affilierad till IFN, m.fl. Tidningen skriver att de "räknat ut att den rikaste procenten äger 40 procent av landets tillgångar".

I en krönika på Dagensarena.se undrar Kent Werne "hur mycket kan klyftorna växa innan missnöjet riktas mot de rika i stället för mot samhällets utsatta?" Han hänvisar till forskning av Daniel Waldenström, affilierad till IFN. Werne förklarar att Waldenström m.fl. "har räknat ut att den rikaste hundradelen – 70 000 personer – äger ungefär fyra tiondelar om man räknar in tillgångar som parkerats utomlands av skatteskäl".

I en ledare skriver Svenska Dagbladet om "ny forskning visar att fackföreningsrörelsen avsiktligt skyddar ett system som stänger ute utrikes födda från arbetsmarknaden". I sammanhanget hänvisar skribenten bl. a. till Andreas Bergh, IFN, som säger om de aktuella forskningsrönen: ”Problemet är att det inte finns någon lika mäktig intresseorganisation som talar för nyanlända flyktingar”.

Kunskapsintensiva tjänsteföretag växer snabbast. Det kastar skuggor över politikernas riktade satsningar på högteknologiska företag. Dessutom är det farligt med företagsstöd som ska lock individer att bli entreprenörer, sammanfattar tidningen Entré  forskning av Niklas Elerts, IFN. I intervjun förklarar Elert att "människor kan bara lära sig att driva företag genom erfarenhet. Det innebär exempelvis att Ung företagsamhets verksamhet, där ungdomarna får starta, driva och lägga ner ett förtetag, är vad som gör att deras företag överlever. Inte att de har fått en kurs i entreprenörskap."

Dagens Samhälle länkar till en debattartikel i DN av Magnus Henrekson, IFN. I artikeln föreslår Henrekson att en parlamentarisk skuldkommission ska tillsättas. Han skriver att hushållens stigande skulder är Sveriges kanske största ekonomiska risk. "Men förslaget om amorteringskrav är inte rätt väg att gå. I stället bör åtgärder som att sänka ränteavdraget och öka andelen bundna lån övervägas".

Magnus Henrekson, IFN, skriver på DN Debatt om att tvångsamortering är fel väg att gå för att minska hushållens skuldsättning. Han förklarar att hushållens stigande skulder kan vara Sveriges största makroekonomiska risk. "Detta talar för riktade åtgärder nu. En parlamentariskt sammansatt skuldsättningskommission borde omgående tillsättas".

I en ledare skriver Östersunds-Posten om den sjunkande kunskapsresultaten i skolan. Tidningen refererar till Gabriel Sahlgren, affilierad till IFN, som bland annat i en poddsändning från IFN förklarat att vi inte vet varför resultaten sjunker. Sahlgren framför teorin att "den främsta kandidaten är de arbetsmetoder, i synnerhet arbetsformen eget arbete, som följde 1970-talet skolreformer". Denna teori har han även fört fram i Neo, nr 6 2014.

I en krönika  på Realtid.se skriver Tino Sanandaji, IFN, att Moderaterna "vägrar envist att medge att integrationen av invandrare i Sverige inte har förbättrats sedan Alliansens valseger 2006". Han förklarar att "det är en förnekelse som kan bli en dyrköpt läxa". Sanandaji frågar sig vad som egentligen är orsaken till  utanförskapet för invandrare till Sverige.: "Jag menar att den fundamentala förklaringen är låg utbildningsnivå bland flyktingar i kombination med att ekonomin blivit alltmer kunskapsintensiv." Sanandji föreslår att Anna Kinberg Batra (M) ska tillsätta en kommission om dessa frågor "ledd av riktiga forskare". Några av de forskare som Sanandaji föreslår ska ingå i en sådan kommission är verksamma på IFN:  Assar Lindbeck, Per Skedinger och Yves Zenou (affilierad).

Högskriften, som ges ut av Högskolan i Jönköping, har intervjuat Özge Öner, IFN och Högskolan i Jönköping, om hennes forskning. Hon berättar att just när det gäller julhandel så är konsumenterna villiga att resa längre än i vanliga fall. Därför fungerar det bra för specialiserade butiker som exempelvis klädaffärer, inredningsaffärer, elektronikaffärer och sportaffärer, att vara lokaliserade till stora regionala shoppingcenter.

I en debattartikell skriver Besviken (M)edborgare "SD växer just på grund av att inga andra partier vågar lyfta den tabubelagda frågan om nackdelar, risker och kostnader för Sveriges generösa invandringspolitik." Skribenten skriver om akademins roll i debatten och hänvisar till Tino Sanandaji, IFN som menar "att problemet inte är att svensk forskning är korrumperad, utan att media och politikerna har varit korrupta i sin rapportering av forskningsläget".