IFN i media

Magasinet Connoisseur skriver om riskkapitalister och intervjuar bland andra Jocim Tåg, IFN. Han förklarar att mediabilden av riskkapitalister inte stämmer med verkligheten. "Den akademiska forskningen har överlag gett en mycket positiv bild av riskkapitalbolag och risk-kapitalinvesteringar. Dock tycker jag att uppmärksamheten varit bra i många hänseenden. Den har väckt frågan om internationell skatteplanering som är ett problem och som politikerna borde åtgärda."

Connoisseur fortsätter: "Joacim Tåg gillar inte ... företagens lån mellan olika dotterbolag för att smita undan skatt. Upplägget kallas för räntesnurror, och går till så att man inom en koncern lånar pengar från ett internt bolag med säte i ett skatreparadis, i syfte att kunna minska vinsten - och därmed bolagsskatten."

Joacim Tåg förklarar att "kanske den viktigaste fördelen med riskkapitalinvesteringar att de medför resurser och kunskap för att utveckla de företag som köps upp." Han säger attrRiskkapitalbolagen har ofta innan uppköpet gjort en klar plan över hur man under ägandeperioden ska investera för att förbttra bolaget. "Överlag visar akademiska sutdier att de är duktiga på att öka produktiviteren i de företag de inveserar i."

Vad gäller risken för arbetslöshet vid uppköp säger Tåg att "vi har en ny studie på gång som analyserar effekter på vissa grupper av anställda. Exempelvis visar studien att a  ställda som utför rutinmässiga uppgifter ofta blir uppsagda, medan de som utför icke ruiinmässiga uppgifter klarar sig mycket bättre. Just detta beror på investeringar i ny teknik som riskkapitalbolagen gör efter uppköpet".

I en gästledare i SvD skriver Claes Arvidsson bl.a. om den ryska upptrappningen i Östersjön. Han skriver att "säkerhetspolitiken blev ihåligare när Stefan Löfven opåkallat ... i regeringsdeklarationen ändrade den säkerhetspolitiska linjen genom att säga nej till medlemskap i Nato". Ledaren avslutas med ett citat från Assar Lindbeck, IFN: ”Politiker använder statistik som en berusad använder en lyktstolpe, som stöd snarare än som belysning.”

Jusektidningen har intervjuat Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, om röddagskonto, dvs. att i stället för fasta helgdagar kan den anställde själv välja lediga högtider. Jonas Vlachos ser stora samhällsrisker med en sådan förändring. Han menar bl.a. att den viktigaste poängen med heldagsledighet är att den koordinerar ledighet och arbete mellan olika personer.

Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, har föreläst i Norrköping om skolforskning. Folkbladet skriver om detta på nyhetsplats.Vlachos förklarade bl.a. att det inte finns något "som tyder på att vinstmotiverad konkurrens leder fram till en hög och likvärdig skolkvalitet. Istället kräver den en ganska omfattande reglering". Han pekade på att Sverige har betygsinflation och att nationella prov bör rätta externt.

Svenska skolelever får bättre betyg – samtidigt som deras kunskaper försämras. Det förklarade Jonas Vlachos, Stockholms universitet och affilierad till IFN, på ett seminarium i Norrköping som refereras på nyhetsplats i Norrköpings Tidningar. Vlachos förklarade bland annat att det "inte tycks finnas någon koppling mellan vad eleverna lär sig i kärnämnen och de betyg de får".

I en replik i Ekonomisk Debatt (svar på inlägg i Ekonomisk Debatt nr 8/2014; som i sin tur föranleddes av ett inlägg av Andreas Bergh i Ekonomisk Debatt nr 4/2014). Andreas Bergh svarar Jan Tullberg och skriver att hans (Berghs) forskningsresultat "ligger ... helt i linje med annan forskning som visar hur stelheter på inhemska arbetsmarknader minskar de vinster som invandring skulle kunna skapa".

I en insändare skriver den pensionerade läraren Maj-Louise Nordlund om dåliga skolresultat och hänvisar bl.a. till Johan Wennströms, IFN, bok Lärare utan frihet – när vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Hon menar att "såväl S som borgarna har haft sina fingrar med i nedrustningen av skolan". Nordlund skriver avslutningsvis: "Så kanske det är dags att samarbeta för vår framtids skull."

Gabriel Sahlgren, affilierad IFN, intervjuas i Neo om skolforskning. Han får frågan om hur man kan förklara elevernas sjunkande kunskapsnivå. Gabriel Sahlgren svarar: "Det vet vi ännu inte. En stark kandidat till förklaring är de förändrade arbetsmetoder i skolan, framförallt arbetsformen "eget arbete" som spred sig som en löpeld från mitten av 1990-talet."

Richard Öhrvall, IFN och Linköpings universitet, är en av fem forskare som i ett debattinlägg skriver om pilotstudien Hur styrs och granskas kommunala bolag?. De har identifierar fem områden som "förtjänar en fördjupad diskussion". De pekar bland annat på ”personunionerna” som ett dilemma. Det vill säga att kommunstyrelseledamöter även har tunga uppdrag i kommunens bolagssfär.

Nyhetsbrevet Kvalitet & förnyelse skriver om rapporten Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?, som publicerats inom ramen  ett samarbete mellan IFN och SNS. Kvalitet & förnyelse skriver från det seminarium där rapporten presenterades: Drifts- och ägarform tycks inte spela någon större roll för managementkvaliteten. Genomsnittspoängen är dock lite högre, i synnerhet på personalområdet, för boenden drivna av stora företag ..."

I en krönika skriver Tino Sanandaji, IFN, att samtidigt som kostnaden för asylmottagandet ökat betydligt så "fortsätter Sverige att vara sämst i OECD på att integrera invandrare på arbetsmarknaden". Sanandaji kommenterar Fores rapport ”Utan invandring avfolkas Sverige”, som han skriver "inte håller vid en granskning".

I en artikel där bostadspriser jämförs mellan Sverige och Storbrittanien refereras till forskning av Özge Öner, IFN. Resultatet visar att två svenska kommuner överstiger de brittiska topplaceringarna. "I Solna krävs idag 18,9 årslöner för att finansiera ett genomsnittligt hus. I Sundbyberg är motsvarande siffra 15,7 årslöner. Båda dessa kräver alltså fler års lönearbete för att bekosta huset jämfört med vad som krävs i den brittiska toppnoteringen Oxford."

Gun-Britt Trydegård, fil dr i socialt arbete som bl.a. har forskat om chefsrollerna inom äldreomsorgen rekommenderar forskningrapporten ”Att styra och leda äldreomsorg. Hur går det till och vad kan förbättras?” av Jannis Angelis och Henrik Jordahl, IFN. Hon skriver att forskningsrapporten "kan rekommenderas till läsning – och eftertanke – för alla som intresserar sig för äldreomsorgens styrning och ledning". Samtidigt anser Trydegård att "inte heller den här ambitiöst upplagda studien [ger] något svar på om väl styrda och ledda äldreboenden håller högre kvalitet i det som de är satta att åstadkomma – en vård och omsorg av hög kvalitet för äldre människor som behöver det".

Luxemburg har är bas för omfattande skatteplanering, förklarar Ekot. Åsa Hansson, IFN och Lunds universitet intervjuas. Hon säger att "Luxemburg som land kanske bryter mot EU:s statsstödsregler, så den debatten kanske också kommer igång på allvar. Då är risken att företagen flyttar från Luxemburg till Schweiz. Där kan man också få förhandsbesked."

Tino Sanandaji, IFN, samtalar i Kanal Global om invandringens kostnader. Det är i första hand invandrades möjligheter att komma in på arbetsmarknaden som diskuteras. Sanandaji för fram forskningsresultat och förklarar dessutom att det är allvarligt att invandrare ses som andra klassens medborgare.

Janerik Larsson bloggar om en "politiskt högst intressant och betydelsefull" artikel av Magnus Henrekson och Tino Sanandaji, IFN, som publicerats i Ekonomisk debatt. Larsson menar att artikeln "väcker viktiga frågor om hur skattesystemet bör vara utformat för att stärka entreprenörskap och innovationer".

"Ränteavdragen för bostäder är skadliga och bör minskas eller helt tas bort, det menar allt fler ekonomer". Så inleddes ett inslag i Rapport. Det sades att avdragen kostar staten 32 miljarder kronor per år och gynnar de som redan har det bra. En av de som intervjuades var Magnus Henrekson, IFN. Han förklarade att om du bor i en storstad måste du låna mer [för att köpa bostad] och om du har högre inkomst så kan du låna mer.

"Människor som flyr ska välkomnas, men också ges möjligheter bortom bidragsberoende och arbetslöshet" skriver Sakine Madone i en ledarkommentar. Hon fortsätter: "Sverige kan i förlängningen inte vara unikt bra på att öppna gränserna, samtidigt som vi är bland de sämsta av alla länder i OECD på arbetsmarknadsintegration. Som nationalekonomen Andreas Bergh [IFN], med flera, har konstaterat kan bland annat en högre lönespridning och en minde strikt anställningstrygghet minska sysselsättningsgapet mellan infödda och utrikesfödda."

"Höga lägstalöner gör livet surt för den som inte redan finns på arbetsmarknaden" skriver Borås Tidning i en ledare.  Tidningen citerar Per Skedinger, IFN, i underlagsrapport 24 till Globaliseringsrådet: ”Den svenska arbetsmarknadsmodellen har varit framgångsrik i flera avseenden, men när det gäller att skapa sysselsättningsmöjligheter för marginalgrupper framstår modellen närmast som ett misslyckande.” BT konstarerar att "de som står längst ifrån arbetsmarknaden får det svårare – tack vare den svenska modellen".

I ett gästinlägg på ledarbloggen i Svenska Dagbladet skriver Janerik Larsson om boken Ett forskningsinstitut växer fram –IUI från grundandet till 1950 av Benny Carlsson och Mats Lundahl. Boken lanseras i samband med IFN:s 75 års jubileum som firas den 17 november 2014. Han citerar SAF-chefen Gustaf Söderlund om institutets tillblivelse: "Om industrin lägger sig till med partipolitisk propaganda, som icke kan undgå att här och var bliva inobjektiv ... så riskerar den att förlora även det inflytande, som objektiv bevisföring dock alltid besitter i ett demokratiskt samhälle".

Lördagsintervjun med Magnus Henrekson, IFN, annonseras på förstasidan med rubriken "En bra skola ska kunna lyfta varje individ". I intervjun förklarar Magnus Henrekson att om inget görs åt skolans dalande resultat så kommer klimatet på arbetsplatser att försämras och därmed hämma svensk tillväxt. Han tror inte på höjda lärarlöner som ett recept för att höja elevernas kunskaper men förklarar att "lärarna måste tillåtas få vara chefer i sina klassrum".

"Unga som skuldsätter sig på nätet och sambandet mellan skulder och hälsa. Det är två av de forskningsprojekt på Lunds universitet som får finansiering från Kronofogden" skriver SVT på nätet och fortsätter: "Drygt en miljon går till Lunds universitet och Institutet för Näringslivsforskning för forskning kring om hur hur hälsa och skuldsättning hänger ihop." En av forskarna i projektet är Therese Nilsson, IFN och Lunds universitet. Nyheten rapporteras i en rad media.

I ett inlägg på ledarsidan skriver Amanda Wollstad om Luigi Zingales som 2014-11-06 talade på ett seminarium arrangerat av IFN. Alla tjänar på en fri marknad, men ingen tjänar stort – därför är sanna frimarknadsförespråkare så sällsynta, tolkar Wollstad Zingales. "Allmänheten, de som ändå har mest att tjäna på en långsiktigt vital ekonomi och en sann konkurrens om deras surt förvärvade slantar, de har den svagaste rösten i det politiska spelet. Det är kanske ingen trösterik tanke, men förhoppningsvis en insikt som kan få den svenska högern att hitta tillbaka till ett principiellt försvar av den fria marknaden. En marknad för folket, snarare än storföretagen."

"Att försvara marknadsekonomin i sin helhet är inte detsamma som att gynna enskilda branscher och företag. Det är en Chicagoekonomen Luigi Zingales huvudpoänger" skriver Svensk Tidskrift. Luigi Zengales besökte Stockholm och var huvudtalare på ett seminarium arrangerat av IFN 2014-11-06. Skribenten menar att "Zingales har ett sätt att tala om kapitalismen och den fria marknaden som skulle göra den svenska debatten gott, en sund skepticism mot både marknaden – i meningen den nu rådande – och politiken".

Forskning & Framsteg skriver om forskning av Martin Ljunge, IFN. "Sambandet mellan social tillit och god hälsa har också varit känt, både på individnivå och på samhällsnivå, men ny forskning visar nu att det är tilliten som ger god hälsa. Och tillit ärvs från föräldrarna, främst från mamman. Det framgår av analyser av Martin Ljunge ..." Tidningen har intervjuat Ljunge som bl.a. förklarar att "det tar minst två generationer att komma upp i mottagarlandets tillitsnivå. Däremot går det snabbare att förlora i tillit."

DN har intervjuat Chicagoprofessorn Luigi Zingales som talade på ett seminarium arrangerat av IFN.  Zingales varnar att "politiker och kapitalister får inte bli nära kompisar. Alltför täta band leder till att staten utnyttjas av särintressen. Därför är det farligt med innovationspolitik av det slag som nu diskuteras i Sverige". Han förklarar att "marknadsekonomin är överlägsen som system, men den korrumperas om företagen söker förmåner från staten".

Ekonomiekot intervjuar Luigi Zingales som 2012-11-06 deltog i ett seminarium arrangerat av IFN. Ekot förklarar att Zingales "varnar för att kapitalet och staten ska sätta sig i samma båt". Ekot förklarar att Zingales strikt skiljer mellan att vara för marknaden eller för företagen: "Det är lätt enligt honom att blanda samman de här två sakerna men det är ett misstag. Företag tenderar att prata varmt om vikten av konkurrens innan de är framgångsrika. När de väl är det ser de gärna hinder för konkurrens för att på så sätt öka vinsten."

Andreas Bergh, IFN och Lunds universitet, skriver i en kolumn på SvD:s ledarsida om riksbankens beslut att sänka styrräntan till noll procent i syfte att få fart på inflationen och stimulera den svenska ekonomin. Bergh förklarar att  det är "tveksamt om riksbanken med sin styrränta kan göra något åt inflationen". Han skriver vidare: "Den så kallade växelkurskanal som många nu hoppas på innebär nämligen att lägre ränta ska försvaga den svenska kronan."

"New public management (NPM) är en vanlig term för nya sätt att försöka styra den offentliga sektorn ..." förklarar Neo. Johan Wennström, IFN, intervjuas med anledning av hans bok Lärare utan frihet – När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. Neo undrar vad det är för fel på att ge lärare bra betalt. Wennström svarar: "Felet är framför allt individuell lönesättning, det är svårt att premiera rätt saker ekonomiskt. Bra lärare behöver framför allt frihet att utforma lektioner och tid att förkovra sig."

Ett betygssystem som upplevs som helt rättvist och objektivt finns inte, skriver Håkan Holmberg på UNT:s ledarsida. "Man kan inte gärna riva upp betygssystemet i dess helhet vid varje politiskt majoritetsskifte eller så fort ett missförhållande avtecknar sig. Men en del kan förbättras ändå" förklarar UNT och hänvisar bl.a. till en debattartikel i DN av Magnus Henrekson och Johan Wennström, IFN. Tidningen tillägger att man bör ge "utrymme för lärarens egen erfarenhet när betygen ska sättas".

4 500 barn och ungdomar placeras varje år i HVB-hem. Ofta saknas det information som kan utvärdera och bedömda vårdens kvalitet och resultat, visar en ny ESO-rapport författad av Erik Lindqvist, Handelshögskolan i Stockholm och affilierad till IFN. Han skriver att det behövs ett nationellt kvalitetsregister. "Avsaknaden av ett sådant register har negativa konsekvenser för socialtjänsternas möjligheter att utvärdera olika HVB:s kvalitet, för Socialstyrelsens möjlighet att följa utvecklingen över tid, och för möjligheterna att vetenskapligt utvärdera vården" anser Erik Lindqvist.

"Värnplikten avskaffades 2010, vilket enligt försvarsministern har lett till personalbrist i det svenska försvaret." I programmet ställs frågan om lumpen gör oss till bättre människor? De som intervjuas är Magnus Henrekson, IFN, och Fia Sundevall, Stockholms universitet.

Inför valet var Socialdemokraternas partiledare Stefan Löfven tydlig med att han ville återinföra värnplikten, skriver Skånskan med flera tidningar på ledarsidan. "Värnplikten handlar om oerhört mycket mer än försvarets personalförsörjning. Nyligen föreslog ett antal debattörer, med professorn i nationalekonomi Magnus Henreksson [IFN] och den namnkunnige entreprenören och finansmannen Anders Wall i spetsen, på Svenska Dagbladets debattsida att värnplikten – med både militär och civila uppgifter – skulle återinföras."

Med anledning av en artikel i Svenska Dagbladet skriver TT i en kort notis att "de nya betygskriterierna skulle få bukt med betygsinflationen, ändå fortsätter niondeklassarnas meritvärde att stiga". TT har talat med Jonas Vlachos som är affilierad till IFN. Han säger att det kan "antingen bero på att eleverna blivit bättre eller på att lärarna inte följer reglerna.

I en ledare skriver Ann-Charlotte Marteus att betygsmodellen med underkänt betyg är "stigmatiserande, grym och tidsödande". Målrelaterade betyg är som gjorda för inflation, menar Marteus som inte tycker att det är förvånande att regeringen ser över betygssystemet. Hon anser vidare att det finns akuta saker att åtgärda i dagens betygsystem. "Framför allt borde betyget underkänt tas bort, som Magnus Henrekson och Johan Wennström [båda IFN] föreslog i Dagens Nyheter.

"Ett och annat lät märkligt när finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade sin budget igår. Som beskrivningen av verkligheten" skriver Sydsvenskan i en ledare. Om jobbpolitiken skriver tidningen: "Just sysselsättningen hör – vad Andersson än säger – till de områden där den borgerliga regeringen lyckats väl. Ekonomiprofessorn Magnus Henrekson [IFN] påpekade nyligen i Svenska Dagbladet att Sverige har högst sysselsättning, som andel av befolkningen, i hela EU. "

"Det intressanta i Wennströms bok är att han visar hur dessa näringslivsinspirerade idéer har hämtat näring inte bara från höger utan även från vänster" skriver Jonathan Lönnqvist i en recension av boken Lärare utan frihet av Johan Wennström, IFN. Lönnqvist menar att boken är "är ett av de mest värdefulla inlägg som skrivits i den svenska skoldebatten".

"SCB:s mått på arbetslöshet speglar inte arbetsmarknaden korrekt. För att förstå utvecklingen behövs ett nytt mått – den verkliga arbetslösheten – som tar hänsyn till förtidspensionärer, låmgtidssjuka och andra som göms undan" skriver Susanne Spector under vinjetten Perspektiv i Dagens Samhälle. Hon refererar bland annat till en artikel i Ekonomisk Debatt av Andreas Bergh, IFN: "det höga arbetsmarknadsgapet mellan grupperna [nya och gamla svenskar] är den låga inkomstspridningen i Sverige".

Landets nya finansminister menar att det tomt i ladorna, skriver Borås Tidning i en ledare och hänvisar till en OpEd av Magnus Henrekson, IFN, i SvD.  "Henrekson är av den uppfattningen att Socialdemokraterna mycket väl kan uppnå sitt mål om att Sverige ska ha EU:s lägsta arbetslöshet 2020 ... Arbetslösheten sänks genom att människor inte längre söker arbete." BT undrar: Är det detta som hushållen ser och som gör att optimismen störtdyker? Är det därför som Sveriges nya finansminister bluffar om tillståndet i statens ekonomi?

I en artikel om svenska vårdföretag och dessas möjligheter att även fortsättningsvis vara vinstdrivande, intervjuas bland andra Henrik Jordahl, IFN, av Helsingin Sanomat. Han förklarar att problemet i dagens debatt är att regeringen inte kunnast visa hur man kan förbättra kvaliteten i vården genom att begränsa möjligheterna för företagen att göra vinst.

I en artikel på DN Debatt skriver Magnus Henrekson och Johan Wennström, båda IFN, att Gustav Fridolin lovat att rädda skolan på 100 dagar, "vilket vittnar om en skrämmande omedvetenhet om problemens magnitud". De förklarar att "Alliansen svek kunskapslinjen och nu föreslås mer av kravlös skolpolitik. Men kloka åtgärder kan vidtas nu utan att det kostar något. Att hindra skolors betygskonkurrens och avskaffa IG som betyg är viktigare än mindre klasser och fler lärare."

Sysselsättningen borde varit Alliansens trumfkort i valrörelsen, skriver Corren i en ledare och hänvisar till ett inlägg i SvD av Magnus Henrekson, IFN. " Löfven kan lätt infria vad han lovat genom att skicka varenda arbetslös svensk till att snurra runt i kunskapslyftande kurser på obestämd tid. Vips, arbetslösheten bedöms som obefintlig! ... Eftersom Alliansen brast i att övertygande inpränta dessa elementa hos väljarkåren,  ... , har den nya regeringen kunnat excellera i gammal rödgrön vänsterideologisk 'rättvisepolitik'."

I en ledare i Norrtelje Tidning förklaras att "även om [ arbetsmarknadsminister] Ylva Johansson lyckas förbättra Arbetsförmedlingen talar allt för att S-MP-regeringens politik innebär att färre får arbete. Däremot kan politiken mycket väl innebära att färre blir arbetslösa, i alla fall öppet arbetslösa". Tidningen refererar till ett inlägg av Magnus Henrekson på Svenska Dagbladets ledarsida.

På dagensarena.se skriver Jimmy Larsson i ett inlägg om att Forum för levande historia släppt rapporten ’Tid för tolerans’ "som säger att svenska ungdomar är bland de mest toleranta i världen".  Larsson fortsätter: "Inte nog med det, i början av 2013 släpptes en rapport av Niclas Berggen och Therese Nilsson [båda IFN] som sa att Sverige var ett av de mest toleranta länderna i världen."

I en ledare skriver NWT om att finansminister Magdalena Andersson föreslagit att SCB:s uppdrag att samla statistik om sysselsättningmålet återtas. Tidningen skriver: "Precis som Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och vd för Institutet för näringslivsforskning, skriver i Svenska Dagbladet 'kan arbetslösheten vara hög trots att många är sysselsatta'".

I en OpEd på ledarsidan i SvD skriver Magnus Henrekson, IFN, om hur Alliansen lyckades med sysselsättningspolitiken men misslyckades att kommunicera framgångarna till väljarna. "Sverige har högst sysselsättning, som andel av befolkningen, av samtliga 28 EU-länder. Vi är med andra ord redan bäst i hela EU" skriver Henrekson.

Ett inslag i Studio Ett handlar om "ekonomin som inte växer som förr". Företagare i Gnosjö intervjuas, liksom Magnus Henrekson, IFN. Den senare förklarar att riskerna är många just nu: "vi har ett högt skuldläge och det gör att det finns oro och det skakar till på finansmarknaden. det gör att det inte är lika lätt att vara långsiktigt optimistisk och då blir det så här slaget".  Han säger att det "har varit så här sedan 2008".

Borås Tidning skriver i ledare om stadsdelen Norrby – där andelen invandrare är stor och "armodet finns kvar". "Problemet är inte invandrarna, ty sådana har som bekant alltid kommit till Norrby. Det som skiljer då från nu är de stora bristerna vad avser lika möjligheter till egen försörjning" skriver BT. Tidningen refererar till en rapport av Tino Sanandaji, IFN, där denne förklarar att "abetslinjens politik har dämpat utanförskapsområdenas ökning”.

Regeringen har fått ett förslag från Företagsskattekommittén ändrad bolagsbeskattning. Förslaget "är radikalt och förknippat med möjliga problem men också originellt och i grunden sunt" skriver fyra ekonomer på SvD Brännpunkt. En av dessa är Mikael Stenkula, IFN. De menar bland annat att man bör "bredda perspektivet till hela den svenska ägarbeskattningen". De anser vidare att regeringen måste ändra finansieringen av förslaget.

I ett inslag i SVT Kultur behandlas Johan Wennströms bok Lärare utan frihet: När vänstern och högern kidnappade lärarprofessionen. "Från politiskt håll beskrivs skolan nästan alltid som att den befinner sig i kris, och höger- och vänsterpolitiker brukar skylla detta på varandra. Men i den nya boken 'Lärare utan frihet' pekas båda blocken ut som ansvariga - framförallt för att ha kidnappat bilden av läraren. "