När arvs- och gåvoskatten avskaffades förändrades ägandet i svenska familjejordbruk. Den familjemedlem som tog över verksamheten fick en större andel av jordbruksmarken vid arv, särskilt i familjer där skatten tidigare hade gjort det fördelaktigt att dela ägandet mellan flera arvingar.
Vid generationsskiften i familjejordbruk måste familjen ofta väga företagets fortsatta drift mot övriga arvingars anspråk. Eftersom förmögenheten till stor del är bunden i mark och skog kan skatter på arv och gåvor påverka både när tillgångarna överförs och hur de fördelas mellan arvingarna.
I den här studien undersöker vi hur avskaffandet av arvs- och gåvoskatter påverkade ägarfördelningen i svenska familjeägda jord- och skogsbruksföretag. Före 2005 beskattades arvingar separat och varje barn kunde använda ett skattefritt grundavdrag. Skatten var dessutom progressiv. För en familj som skulle överföra en gård kunde det därför vara skattemässigt fördelaktigt att dela upp tillgångarna mellan flera barn i stället för att koncentrera dem till den som skulle ta över verksamheten. Sverige avskaffade både arvsskatten och gåvoskatten den 1 januari 2005. Därmed försvann också detta skatteincitament att sprida ägandet.
Data och metod
Analysen bygger på registerdata om fastighetsägande, fastighetsöverlåtelser och familjerelationer. Genom att följa ägandet före och efter generationsskiften undersöker vi hur stor andel av jord- och skogsbruksmarken som tillfaller den familjemedlem som tar över verksamheten. Studien omfattar drygt 11 000 generationsskiften under perioden 2000–2022. Analysen fokuserar särskilt på arv efter en förälders död, eftersom tidpunkten för dessa generationsskiften i mindre utsträckning kan planeras av familjen.
För att undersöka om förändringen i ägarfördelningen kan kopplas till avskaffandet av arvsskatten använder vi en difference-in-differences event study med en trippeldifferens (DDD). Metoden jämför generationsskiften före och efter reformen och utnyttjar samtidigt att familjer hade olika starka incitament att sprida ägandet mellan arvingar före reformen. Dessa skillnader beräknas utifrån familjens sammansättning och gårdens egenskaper före generationsskiftet, bland annat antalet potentiella arvingar och den skatt som skulle ha betalats enligt de tidigare reglerna.
Vad visar resultaten?
Resultaten tyder på att avskaffandet av arvsskatten förändrade fördelningen av jordbruksmark mellan syskon. Efter reformen ökade den efterträdande familjemedlemmens ägarandel av jordbruksmark vid arv. Detta är särskilt märkbart bland familjer som före reformen hade starkare incitament att sprida ägandet mellan flera arvingar. Skillnaden uppstod i samband med själva generationsskiftet och låg sedan kvar under de följande åren. Resultaten är förenliga med att familjer efter reformen i större utsträckning kunde koncentrera den produktiva jordbruksmarken till den familjemedlem som skulle driva verksamheten vidare, samtidigt som exempelvis skog kunde användas för att tillgodose övriga syskons anspråk.
Studien analyserar också planerade generationsskiften där föräldrar överför marktillgångar till barn via gåvor. Här är resultaten förenliga med att det blev lättare för föräldrar att påbörja och genomföra generationsskiftet tidigare när gåvoskatten avskaffades.
Vad betyder resultaten?
Studien visar att arvs- och gåvoskatter kan påverka hur produktiva tillgångar fördelas inom familjen vid ett generationsskifte. Resultaten gäller dock ägandet av jordbruks- och skogsmark, inte hur familjens totala förmögenhet fördelas mellan syskon. Registeruppgifterna visar exempelvis inte om övriga arvingar fick kompensation i pengar eller andra tillgångar. En större andel av jordbruksmarken för den som tar över verksamheten behöver därför inte innebära en mer ojämn förmögenhetsfördelning mellan syskonen.
