Working Paper No. 1569

The Geoeconomic Footprint of Chinese Acquisitions: Micro-Evidence on Target Firms

Kinesiska uppköp lämnar mindre avtryck i svenska företag

Working Paper
Referens
Heyman, Fredrik och Fredrik Sjöholm (2026). ”The Geoeconomic Footprint of Chinese Acquisitions: Micro-Evidence on Target Firms”. IFN Working Paper nr 1569. Stockholm: Institutet för Näringslivsforskning.

Författare
Fredrik Heyman, Fredrik Sjöholm

Utländska uppköp följs ofta av högre produktivitet, fler anställda och ökad handel i svenska företag. Efter kinesiska förvärv syns inga motsvarande statistiskt säkerställda förändringar. Kinesiska uppköp är dessutom få och sällan koncentrerade till säkerhetskänsliga branscher.

Utländska företagsförvärv har blivit en säkerhets- och geopolitisk fråga, särskilt när köparen är kinesisk. Farhågorna gäller bland annat tillgång till avancerad teknik, strategiskt kunnande och positioner i internationella värdekedjor. Studien undersöker hur svenska företag utvecklas efter kinesiska förvärv och jämför detta med utvecklingen efter andra utländska förvärv.

Svenska registerdata gör jämförelsen möjlig
Analysen bygger på registeruppgifter om svenska företag och deras anställda 1997–2021, kombinerade med information om utländskt ägande samt export och import. Eftersom uppköpta företag ofta är större och mer produktiva redan före förvärvet, jämförs varje förvärvat företag med ett svenskt företag med så likartade egenskaper som möjligt. Grupperna utvecklas likartat före uppköpet, vilket stärker tolkningen att skillnaderna därefter beror på förvärvet.

Andra utländska ägare förändrar företagen
Efter andra utländska förvärv ökar arbetsproduktiviteten gradvis och ligger efter några år omkring tio procent högre än i jämförbara svenska företag. Antalet anställda ökar med omkring 20 procent. Även andelen högutbildade samt exportens och importens betydelse ökar. Ledningsstrukturen förändras oftare, företagen knyts närmare den nya ägarens handelsnätverk och de anställdas rörlighet till andra multinationella företag ökar.

Efter kinesiska förvärv finner studien inga motsvarande statistiskt säkerställda förändringar. Resultaten bör dock tolkas försiktigt, eftersom antalet kinesiska förvärv är litet och skattningarna därför är osäkra. Studien kan alltså inte slå fast att kinesiskt ägande saknar effekter.

Värdet kan uppstå någon annanstans i koncernen
En möjlig förklaring är att köparnas motiv skiljer sig åt. Andra utländska förvärv kan syfta till att utveckla målföretaget genom investeringar och internationell integration. Kinesiska köpare kan i större utsträckning söka teknik, varumärken eller specifikt kunnande där värdet uppstår i den köpande koncernen. Resultaten är förenliga med denna tolkning.

Få förvärv i känsliga branscher
Kinesiska investeringar är inte tydligt koncentrerade till säkerhetskänsliga branscher. Med den mest restriktiva definitionen återfinns endast ett kinesiskt förvärv inom sådana branscher under de två senaste decennierna. Av 126 kinesiskt ägda företag i Sverige 2021 låg fyra i branscher som klassificerades som tydligt känsliga.