Wing Thye Woo inledde med att beskriva hur det internationella samarbetet har försvagats samtidigt som behovet av gemensamma lösningar har ökat. Han lyfte bland annat problemen inom Världshandelsorganisationen WTO och behovet av samarbete kring klimat, pandemier och artificiell intelligens. Rivaliteten mellan USA, Kina och Ryssland riskerar att minska andra länders möjligheter att påverka utvecklingen.
Mot den bakgrunden argumenterade Wing Thye Woo för att små och medelstora länder behöver agera gemensamt. Att på egen hand förklara sig neutral är inte tillräckligt för att stå emot stormakternas påtryckningar. Ett samarbete behöver både ekonomisk och säkerhetspolitisk tyngd samt en gemensam agenda som ger konkreta resultat.
Hans förslag, med arbetsnamnet Asia Pacific Sustainability Partnership, tar sin utgångspunkt i ett närmare samarbete mellan Europa och den sydostasiatiska samarbetsorganisationen ASEAN, tillsammans med bland andra Japan och Australien. Europas resurser och erfarenheter av integration skulle kunna förenas med Sydostasiens växande ekonomier.
Partnerskapet skulle enligt förslaget vila på tre delar: att upprätthålla och utveckla en regelbaserad handel med fungerande tvistlösning, att gemensamt verka inom FN för bland annat fred och miljö samt att stödja ekonomisk utveckling och grön omställning i de fattigare medlemsländerna. Wing Thye Woo betonade att rikare länder behöver bidra till finansieringen av omställningen om de gemensamma klimatmålen ska kunna nås.
Henrik Horn delade i sin kommentar ambitionen att hitta vägar framåt för internationellt samarbete, men pekade på flera svårigheter. Han framhöll att WTO:s problem går djupare än avsaknaden av ett fungerande överprövningsorgan. Kravet på konsensus mellan länder med mycket olika förutsättningar och intressen gör det svårt att fatta beslut om fördjupad integration.
Han frågade också om det föreslagna partnerskapet skulle kunna ge den långtgående integration som många utvecklade ekonomier efterfrågar. Moderna handelsavtal handlar i stor utsträckning om regler, produktstandarder och andra villkor innanför nationsgränserna. Att förhandla fram sådana avtal är komplicerat och tar ofta lång tid.
Som en alternativ väg lyfte Henrik Horn ett närmare samarbete mellan EU och länderna i handelsavtalet CPTPP. Genom att bygga vidare på befintliga avtal skulle länderna kunna ta till vara ett omfattande förhandlingsarbete som redan genomförts.
I den avslutande diskussionen betonade Wing Thye Woo att det förändrade säkerhetspolitiska läget kan skapa starkare drivkrafter för samarbete. Han framhöll samtidigt Indonesiens betydelse för att förankra ett partnerskap i Sydostasien och möjligheten att låta olika länder delta med olika grad av integration. Målet är, enligt honom, att bevara ländernas handlingsutrymme och hålla det internationella samarbetet levande även när stormakterna har svårt att enas.